Global boom för el-lastbilar på gång

Stefan B Nilsson

Chefredaktör

Global boom för el-lastbilar på gång

Försäljningen av eldrivna medeltunga och tunga lastbilar har tagit fart på allvar. Enligt BloombergNEF såldes över 89 000 el-lastbilar i världen under första halvåret 2025, vilket är mer än en fördubbling jämfört med samma period året innan. BloombergNEF spår att 15-20 procent av alla nysålda lastbilar drivs med el år 2030, medan Interact Analysis tror att hela 43 procent av nya lastbilar kommer att vara eldrivna 2030.

Men utvecklingen är långt ifrån jämnt fördelad. Av de nästan 90 000 lastbilarna stod Kina ensamt för närmare 80 000. Resten av världen – inklusive Europa och USA – delade på de återstående drygt 10 000. Kina har därmed en närmast total dominans och upprepar mönstret från elbussmarknaden, där landet sedan länge är ohotad etta.

Flera faktorer förklarar Kinas försprång: en industripolitik som gynnar inhemska tillverkare, subventioner som pressar inköpspriser, snabb utbyggnad av laddinfrastruktur och ett växande modellutbud. Samtidigt ökar trycket att minska luftföroreningar i kinesiska städer, vilket driver på omställningen.

USA – nästan stillastående

Kontrasten mot USA är påfallande. Under första halvåret 2025 såldes färre än 200 eldrivna tunga lastbilar i USA enligt BloombergNEF:s Zero-Emission Commercial Vehicles Factbook. Det är en kraftig nedgång jämfört med 2024, då cirka 2 800 nollutsläppsfordon (lastbilar + bussar) registrerades enligt ICCT.

Europa – mitt emellan

Europa ligger mellan ytterligheterna Kina och USA. Här är tillväxten tydlig men varierar kraftigt mellan länder. I vissa länder, t ex Norge och Nederländerna, har el-lastbilarnas andel passerat 10 procent. Sverige är också bland de ledande, medan många andra länder i Europa ligger långt efter.

2030 – alternativa vägar framåt

Men mer realistiska prognoser pekar mot en kraftig men inte explosiv ökning. BloombergNEF tror att 15–20 procent global marknadsandel till 2030 i sina scenarier. Utöver det finns mer optimistiska utsikter: Interact Analysis räknar med att 43 procent av lastbilsförsäljningen globalt består av batteridrivna fordon år 2030. Det är en mycket högre siffra än många andra prognoser, och bygger på antaganden om snabb teknikutveckling, storskalig produktion och aggressiva politiska styrmedel.

Även om scenariot med 43 procent är ambitiöst visar finns det fler analyser som tar ut svängarna och pekar mot en mer omvälvande transformation än vad mer konservativa prognoser gör.

Utvecklingen för el-lastbilar är redan dramatisk och kryptiskt ojämn rent geografiskt. Medan Kina fortsätter dominera, har Europa möjligheter att accelerera och USA riskerar att halka efter. För 2030 finns prognoser som varierar kraftigt — från 15–20 procent enligt BloombergNEF till så högt som 43 procent enligt Interact Analysis. Den verkliga utvecklingen kommer sannolikt ligga någonstans däremellan — men det är tydligt att potentialen för snabb expansion är stor.

Källor

BloombergNEF, Clean Trucking Takes Off, juli 2025.
BloombergNEF, Zero-Emission Commercial Vehicles Factbook 2025.
International Council on Clean Transportation (ICCT), Zero-emission bus and truck market in the United States, 2024, juni 2025.
Interact Analysis, Close to Half of All Trucks Sold to be Battery Electric by 2030, juni 2022.
Mobility Sweden, Prognos nyregistreringar, 2025.
Mobility Sweden, pressmeddelande, juli 2025 (andel eldrivna tunga lastbilar 7 % första halvåret).

Läs gärna också

Svensken åt 7,1 procent mindre nötkött första halvåret 2025 jämfört med samma period 2024, visar nya siffror från Jordbruksverket¹. Eftersom nötkött orsakar 70 gånger mer växthusgasutsläpp än bönor² och 100 gånger större förlust av biologisk mångfald per proteinenhet³, innebär minskningen betydande miljövinster.

Studie visar dramatisk påverkan på biologisk mångfald

Den vetenskapliga grunden för nötkötts extrema miljöpåverkan kommer från en omfattande studie publicerad i Nature Food den 9 september 2025. Forskare vid University of Cambridge analyserade cirka 30 000 ryggradsdjur och 140 livsmedel med hjälp av den nya LIFE-metoden (Land-cover change Impacts on Future Extinctions)³.

Studien ”Food impacts on species extinction risks can vary by three orders of magnitude” visar att kött från idisslare som kor har i genomsnitt 100 gånger större påverkan på artutrotning per proteinmängd än baljväxter som bönor och sojabönor. När man jämför per kalorier är skillnaden ännu större – idisslarkött har 340 gånger större påverkan än spannmål³.

Omfattande klimtpåverkan från svensk nötköttskonsumtion

Enligt RISE klimatdatabas orsakar svenskt nötkött cirka 70 gånger mer växthusgasutsläpp än bönor². Detta beror främst på tre faktorer: metanutsläpp från idisslande djurs matsmältning, koldioxid från avskogning för betesmark och foderproduktion, samt lustgas från gödselhantering⁴.

Sverige utmärker sig genom att ha bland världens högsta växthusgasutsläpp per capita från livsmedelsproduktion, främst på grund av vår omfattande konsumtion av animaliska produkter. En övergång till växtbaserad kost skulle kunna minska dessa utsläpp med hela 73 procent⁴.

Konkreta faktorer som driver minskningen

Ekonomiska faktorer: Livsmedelspriserna har stigit kraftigt de senaste åren. Inflationen för livsmedel ligger betydligt högre än den allmänna inflationen, vilket gör nötkött allt dyrare jämfört med vegetabiliska proteinkällor.
Generationsskifte: Yngre generationer äter betydligt mindre kött än äldre. Bland 18–29-åringar förbereder 31 procent två eller fler vegetariska/veganska rätter per vecka, jämfört med endast 8 procent bland 65–79-åringar⁵.
Hälsorekommendationer: Livsmedelsverket har sänkt rekommenderat intag av rött kött från 500 g till 350 g per vecka – en minskning med 30 procent. De nya kostråden lyfter fram baljväxter som dagliga proteinkällor⁶.
Klimatmedvetenhet: Allt fler svenskar förstår kopplingen mellan matkonsumtion och klimatpåverkan. Kampanjer från stora livsmedelskedjor som Coop och ICA har bidragit till ökad kunskap⁷.
Utbud av alternativ: Den svenska marknaden för växtbaserade livsmedel växer med cirka 15 procent årligen och förväntas fördubblas till 2030⁸.

Kraftig minskning på ett år

Konsumtionen har sjunkit från 11,37 kg per person första halvåret 2024 till 10,57 kg samma period 2025¹.

Konkreta miljövinster

Över tre fjärdedelar av all jordbruksmark globalt används för djuruppfödning men ger bara 17 procent av världens kalorier³. Minskad efterfrågan på nötkött frigör mark som kan användas för rewilding eller mer effektiv växtproduktion.

Källor

Jordbruksverket – Marknadsbalans nötkött . https://jordbruksverket.se/download/18.4f9dead71770f4e9ae04a19f/Marknadsbalans-notkott-tga.xlsx Officiell statistik visar 7,1% minskning i nötköttskonsumtion första halvåret 2025 ↩︎

RISE Klimatdatabas för livsmedel Visar att svenskt nötkött orsakar cirka 70 gånger mer växthusgasutsläpp än bönor ↩︎

Nature Food – Food impacts on species extinction risks Ball, T.S., Dales, M., Eyres, A. & Green, J.M.H. (2025). Studie från University of Cambridge som visar 100 gånger större påverkan på biologisk mångfald från idisslarkött jämfört med baljväxter per proteinenhet ↩︎

Hållbart matsystem – Matens klimatpåverkan Omfattande sammanställning av matens miljöpåverkan och Sveriges höga utsläpp från animaliska produkter ↩︎

Livsmedelsverket – Officiella rekommendationer om minskat intag av rött kött ↩︎
Naturvårdsverket – Hållbara konsumtionsmönster Sveriges klimatmål och potentialen för utsläppsminskningar genom förändrad kost ↩︎
SLU – Mat, miljö och hållbarhet Forskning om livsmedelsproduktionens miljöpåverkan och potential för förbättring ↩︎