Mat & Klimat

Grekland, som under större delen av 1900-talet var starkt beroende av brunkol för el- och värmeproduktion, har under det senaste decenniet gjort en av Europas snabbaste och mest omfattande energiomställningar. Den visar hur länder med starkt kolberoende kan skifta till förnybar el på ganska kort tid — med stora klimatvinster.

En snabb minskning av kolkraften

För bara 10-15 år sedan kom nästan hälften av landets elektricitet från kol. I början av 2010-talet stod kolkraft för över 60 procent av elproduktionen i vissa delar av landet. 

Men kedjan har brutits och år 2021 utgjorde kolkraft bara omkring 10 procent av elproduktionen enligt en granskning från International Energy Agency (IEA). I en mer populär data-analys från Our World in Data anges att kolens andel har fallit till omkring 6 procent.

Det är alltså fråga om en nästan total utfasning av kol i el-produktionen — och en förutsättning har varit att förnybar energi, särskilt sol och vind, har ökat kraftigt. 

 Förnybar energi tar över

Under samma period har vindkraftens och solenergins andel mångdubblats. I flera rapporter beskrivs hur dessa tillsammans nu är den dominerande källan för ny elproduktion, och att de tillsammans överstiger kolkraft och andra fossila källor. 

Enligt en marknadsstudie från 2025 planerar Greklands regering via sin nationella energiplan (NECP) att nå 82 procent förnybar elproduktion till 2030.  Samtidigt planeras utbyggnad av solkapacitet, vind — även havsbaserad — biogas och vattenkraft samt modernisering av elnätet för att hantera den högre andelen förnybart. 

Klimatnyttor: kraftigt minskade utsläpp

En direkt följd av att kolkraften minskat så kraftigt är att Greklands utsläpp från kolbränsle sjunkit med nära 90 procent från sin topp.  Även de totala nationella CO₂-utsläppen har nästan halverats under samma tid. 

Det här innebär att Grekland inte bara minskat det fossila beroendet, utan också reducerat sin klimatpåverkan dramatiskt. Dessutom har landet satt upp ambitiösa mål: enligt den nationella klimatlagen ska utsläppen halveras från 1990 års nivåer senast 2030 — och nettonoll nås senast 2050. 

En modell för en rättvis omställning

Det som gör Greklands omställning särskilt intressant är att den inte bara handlar om teknik och energiförsörjning — utan också om social rättvisa och strukturförändring. I regioner som tidigare varit beroende av kol­drift och gruvindustri, bland annat i nordvästra Grekland, omvandlas gamla kolkraftverk och gruvområden till nav för grön energi och teknikinnovation. 

Det är en modell för hur en ”just transition” kan avsluta fossilberoende, bevara arbetstillfällen och samtidigt sänka klimat­utsläpp — något som fler länder nu kan inspireras av. 

Utmaningar kvarstår — men vägen är lagd

Trots framgångarna betonar IEA att Grekland måste fortsätta snabba upp tillståndsprocesser för nya förnybara projekt, modernisera el­nätet och undvika att nya investeringar i fossila alternativ (t.ex. gas) blir långlivade ”stranded assets”. 

Samtidigt är målet tydligt: fullt utfasad kolkraft senast 2028, vilket innebär 82 procents förnybar el 2030 och netto-noll utsläpp senast 2050. 

Källor

1. International Energy Agency (IEA) – Greece: Energy Profile (2021–2023). Data om energimix, kolkraftens andel och utsläppsminskningar.
2. Our World in Data – Electricity Mix: Greece (2023–2024). Statistik över kolens fallande andel (ca 6 %) och förnybar energis tillväxt.
3. Greece National Energy & Climate Plan (NECP) 2021–2030 – Ministry of Environment and Energy. Målet om 82 % förnybar el till 2030 och utfasning av kol.
4. Business Sweden (2025) – Market Study: Green Transition in Greece.Analys av planerad utbyggnad av sol, vind och elnät.