Mat & Klimat

Ketodieten har blivit populär för den som vill gå ner i vikt snabbt och få bättre blodsocker. Samtidigt lyfts allt oftare en helt annan kosthållning fram: en växtbaserad kost med ”whole foods”: fullkorn, grönsaker, frukt, nötter och frön. Men de två dieterna skiljer sig mycket åt när det gäller långsiktig hälsa, särskilt risken för hjärtsjukdom, diabetes och chansen till ett långt friskt liv – till ketodietens nackdel.

Ketodiet – snabb effekt, kortare livslängd

En ketogen diet innebär mycket fett, måttligt protein och extremt lite kolhydrater. Kroppen ställer då om till att främst bränna fett och producera ketoner som energikälla. För många leder det till minskad aptit, snabb viktminskning och bättre blodsocker på kort sikt.

Men baksidan är tydlig: en typisk ketodiet innehåller stora mängder kött, ost och smör – alltså rikligt med mättat fett. Det kan höja LDL-kolesterolet, den viktigaste riskfaktorn för hjärtinfarkt. Keto är också fattigt på fibrer, som annars hjälper till att reglera blodsockret och hålla tarmfloran frisk.

Studier visar att ketodieter kan ge lägre triglycerider men ofta till priset av förhöjt LDL och en sämre långsiktig riskprofil för hjärt-kärlsjukdom. När forskare följt personer som ätit lågkolhydratkost under längre tid ser man också en förkortad livslängd, särskilt när proteinet och fettet främst kommer från animaliska källor.

Växtbaserad ”whole foods” – skydd för hjärta, blodsocker och åldrande

En ”whole foods”-kost bygger på hela växtbaserade råvaror och har en helt annan profil: mycket fibrer, vitaminer, mineraler och antioxidanter, men lite mättat fett. Stora befolkningsstudier visar att de som äter mest växtbaserat har lägre risk för hjärtsjukdom, stroke och typ 2-diabetes.

Men effekterna stannar inte där. Växtbaserade kostmönster är också kopplade till både längre hälsospann och längre livslängd. Forskning från bland annat Harvard har visat att de som konsekvent äter mer baljväxter, fullkorn, nötter och grönsaker inte bara lever längre – de håller sig också friskare högre upp i åldrarna. Orsaken är sannolikt kombinationen av bättre blodfetter, stabilare blodsocker, lägre inflammation och ett rikt fiberintag som gynnar tarmfloran.

Direkta skillnader

Hjärtsjukdom: Keto kan förbättra vissa blodfettsvärden men riskerar att höja LDL. En växtbaserad kost kan sänka LDL markant och i vissa fall till och med bromsa åderförkalkning.

Diabetes: Keto kan sänka blodsocker snabbt genom att ta bort kolhydrater. En växtbaserad kost förbättrar insulinkänsligheten, minskar risken för diabetes på sikt och skyddar mot följdsjukdomar.

Hälsospann: Ketodietens låga fiberinnehåll och höga andel animaliskt fett kan förkorta de friska åren, medan sen växtbaserade kosten är kopplad till fler år utan kroniska sjukdomar.

Livslängd: Långsiktiga studier visar att lågkolhydratkost med mycket animalier är förknippad med kortare livslängd. Växtbaserade kostmönster ger däremot en mätbar ökning av livslängden.

Ketodieten ger sämre hälsa och kortare liv

Ketodieten kan vara ett verktyg på kort sikt, men den är svår att hålla i längden och riskerar att förkorta både hälsospann och livslängd. En whole foods plant-based diet erbjuder däremot ett brett skydd – mot hjärtsjukdom och diabetes, men också mot ett åldrande präglat av sjukdom.

Med andra ord: den som vill leva länge och förbli frisk högre upp i åldrarna har mer att vinna på att fylla tallriken med baljväxter, grönsaker, fullkorn, frukt, nötter och frön – än med bacon och smör.

Källor

• Hu T, et al. Effects of low-carbohydrate diets versus low-fat diets on metabolic risk factors: a meta-analysis of randomized controlled trials. Am J Epidemiol. 2012.
• Seidelmann SB, et al. Dietary carbohydrate intake and mortality: a prospective cohort study and meta-analysis. Lancet Public Health. 2018.
• Satija A, et al. Healthful and unhealthful plant-based diets and the risk of coronary heart disease in U.S. adults. J Am Coll Cardiol. 2017.
• Willett W, et al. Food in the Anthropocene: the EAT–Lancet Commission on healthy diets from sustainable food systems. Lancet. 2019.