Mat & Klimat

Livsmedelsverket har uppdaterat de nationella riktlinjerna för skolmåltider. Budskapet är tydligt: svenska skolbarn ska äta betydligt mer bönor och andra baljväxter, och betydligt mindre rött kött.

För första gången sätts en konkret gräns på 125 gram rött kött per elev och vecka och att endast en liten del av mängden bör vara chark.

De nya riktlinjerna ”Nationella riktlinjer för måltider i skolan” publicerades av Livsmedelsverket i januari 2026 under ledning av generaldirektör Christina Nordin. Dokumentet bygger på de Nordiska näringsrekommendationerna 2023, som för första gången väger in både hälsa och miljö.

Bönor på tallriken varje dag

Den stora nyheten är kravet på baljväxter dagligen. Bönor, linser, ärtor och kikärtor ska finnas på salladsbuffén varje dag och utgöra en betydande ingrediens i vegetariska rätter. Livsmedelsverket beskriver bönor och andra baljväxter som en proteinkälla som minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom och flera cancerformer.

Tanken är enkel: när barn regelbundet exponeras för bönor i skolan ökar chansen att de fortsätter äta dem som vuxna.

125 gram – den nya gränsen för kött

Livsmedelsverkets nya maxgräns på 125 gram rött kött per vecka är en direkt konsekvens av forskningen. Rött kött från nöt, gris och lamm samt charkprodukter som korv och bacon kopplas till ökad risk för tarmcancer och hjärt-kärlsjukdom.

Svenska barn äter idag långt över Livsmedelsverkets maxgräns. Pojkar konsumerar i genomsnitt mer än dubbelt så mycket rött kött och chark jämfört med de 125 gram per vecka som nu rekommenderas. Livsmedelsverket vill att skolan visar vägen mot bättre matvanor.

Mer växter, mindre kött

Livsmedelsverkets sammanfattning av hälsosamma matvanor är tydlig: mycket mat från växtriket och mindre mat från djurriket. Det betyder mer bönor, grönsaker, fullkorn och fisk – men mindre kött och chark.

Så kallade hybridrätter lyfts fram som en praktisk lösning. I tacos, lasagne och köttfärssås kan köttet blandas med bönor eller andra baljväxter. Det gör övergången smidigare och ökar acceptansen bland barnen.

Skolan kan göra skillnad

Skolmåltiden har en viktig kompensatorisk funktion. Livsmedelsverkets undersökningar visar att skollunchen ofta är mer näringsrik än måltider barn äter hemma, och att socioekonomiska skillnader jämnas ut vid skolbordet. För många elever är skollunchen dagens enda lagade måltid.

Riktningen från Livsmedelsverket är tydlig: mer bönor, max 125 gram kött, och en skola som rustar barn för hälsosammare matvanor.

Källor och citat

• Livsmedelsverket. Nationella riktlinjer för måltider i skolan. Uppsala, januari 2026.
• Livsmedelsverket. L 2026 nr 01: Nationella riktlinjer för måltider i skolan – Hanteringsrapport. Uppsala, januari 2026.

Citat:

• ”Hälsosamma matvanor kännetecknas av mycket mat från växtriket och lagom med mat från djurriket.” (Nationella riktlinjer)
• ”Servera varje dag. Baljväxter bör ingå som en betydande ingrediens i vegetariska rätter.” (Nationella riktlinjer)
• ”Servera upp till 125 gram rött kött (tillagad vikt) per vecka eller 500 gram per fyra veckor.” (Nationella riktlinjer)
• ”En hög konsumtion av rött kött, särskilt av chark, bidrar till ökad risk för tjock- och ändtarmscancer.” (Nationella riktlinjer)
• ”I genomsnitt äter killar mer än dubbelt så mycket rött kött och chark jämfört med rekommenderad mängd.” (Nationella riktlinjer)
• ”Skollunchen jämnar också ut socioekonomiska skillnader i matvanor.” (Hanteringsrapport)