Mat & Klimat

Valet i Brasilien 2026 kan bli ett av de viktigaste klimatpolitiska vägskälen under detta decennium. Inte på grund av energipolitik – utan på grund av Amazonas. Den största utsläppsfaktorn är enkel: regnskog huggs ned för produktion av nötkött. Det finns en risk för ökad klimatpåverkan på på motsvarande två miljarder ton koldioxid.

Skogen fungerar som en av världens största kolsänkor, men när den huggs ned eller bränns förvandlas den i stället till en massiv utsläppskälla. Därför blir skillnaderna i politik mellan kandidaterna avgörande, inte bara för Brasilien utan för hela världens klimat.

De två huvudkandidaterna representerar tydligt olika vägval. Luiz Inácio Lula da Silva driver en politik med stärkt miljöövervakning, internationellt klimatsamarbete och uttalade mål om att minska avskogningen.

Motkandidaten Flávio Bolsonaro, son till den tidigare presidenten Jair Bolsonaro, företräder en linje där ekonomisk exploatering av Amazonas ges betydligt större utrymme. Det gäller bland annat boskapsuppfödning för produktion av nötkött, storskaligt jordbruk och gruvnäring. Politiken innebär en försvagad roll för miljömyndigheter och mindre fokus på att upprätthålla lagstiftning mot avskogning. Erfarenheterna från den tidigare Bolsonaro-administrationen visar att en sådan inriktning sammanfaller med kraftigt ökad avskogning och en växande illegal verksamhet i Amazonas.

De politiska alternativen innebär i praktiken helt olika utvecklingsbanor för avskogningen. En Lula-linje kan pressa ned takten till omkring 4 000–8 000 kvadratkilometer per år. Ett Bolsonaro-scenario kan i stället innebära nivåer kring 16 000–22 000 kvadratkilometer per år.

Skillnaden mellan dessa utvecklingsvägar är dramatisk. Översatt till klimatpåverkan innebär det att Brasilien under en fyraårig mandatperiod kan släppa ut ytterligare omkring två miljarder ton koldioxid i det mer avskogningsintensiva scenariot.

Detta kan sättas i perspektiv: EU totala nettoutsläpp av växthusgaser uppgår till knappt tre miljarder ton per år. Med andra ord handlar det om utsläpp i storleksordningen två tredjedelar av hela EU årliga klimatpåverkan.

“Om Amazonas blir huvudfrågan kan valet i Brasilien 2026 få en klimatpåverkan i storleksordningen 1,8–2,1 miljarder ton CO₂ över en mandatperiod — nästan lika mycket som hela EU släpper ut på ett år.”

— analys baserad på sammanvägning av data från IPAM, INPE och EEA

Denna skillnad stannar dessutom inte vid själva mandatperioden. När skog försvinner minskar också dess förmåga att ta upp koldioxid i framtiden. Det innebär att den ökade klimatpåverkan fortsätter år efter år, även efter att avskogningen har skett. Grovt räknat motsvarar det en bestående effekt på omkring 20–25 procent av EU årliga utsläpp under överskådlig tid.

Det är viktigt att understryka att detta är förenklade scenarier. De fångar framför allt utsläppen från själva avskogningen och inkluderar inte fullt ut effekter från skogsdegradering, bränder eller förändringar i kolbalansen i kvarvarande skog. Den verkliga klimatpåverkan kan därför bli ännu större.

Valet i Brasilien handlar därför inte bara om nationell politik, utan om en av de största enskilda klimatvariablerna i världen. I en tid när varje tiondels grad global uppvärmning spelar roll kan utfallet i Amazonas väga lika tungt som hela regioners utsläpp.

Källor

• IPAM (Amazon Environmental Research Institute): uppskattning av CO₂ per avskogad yta
• INPE/PRODES: officiell statistik över avskogning i Amazonas
• European Environment Agency (EEA): EU:s utsläppsnivåer (~2,9 Gt CO₂e/år)
• INPE emissionsportal: metodik för avskogningsrelaterade utsläpp