Förutom behovet att minska utsläpp av växthusgaser så snabbt som möjligt är befolkningsfrågan på sikt vida viktigare än alla övriga åtgärder för vårt ekosystem och klimatet. Dessutom bidrar den höga fertiliteten i fattiga länder redan till stora sociala problem: svält, nöd, konflikter, flykt och migration.

Flykt

Barn och familjer i världens svåra kriser kämpar för att överleva. Man nämner krig, förtryck, fattigdom med mera, men sällan tas befolkningsutvecklingen upp mer än i en bisats. En snabb befolkningstillväxt leder till att fler och fler arealer används för matproduktion och därmed ökar också konflikter om land. Samtidigt eroderar jorden, skogar huggs ned, grundvattnet tar slut och den biologiska mångfalden försvinner.

Enligt UNHCR var det vid halvårsskiftet 2024 mer än 123 miljoner människor i världen som var “forcibly displaced”, alltså på flykt från sina hemtrakter på grund av yttre omständigheter som krig, konflikter och förföljelse och 72 miljoner är så kallade internflyktingar, det vill säga de är på flykt i sitt eget hemland. De bor i bara 10 länder – Syrien, Afghanistan, Demokratiska republiken Kongo (DRC), Ukraina, Colombia, Etiopien, Jemen, Nigeria, Somalia och Sudan. De övriga ungefär 80 miljoner av världens flyktingar kommer från fem länder: Syrien, Venezuela, Afghanistan, South Sudan och Myanmar. Ifrån vart och ett av dessa länder är det över sex miljoner människor som är på flykt.

Hunger

I en värld där upp till 757 miljoner människor – 1 av 11 – överlever med kronisk hunger är det viktigare än någonsin att förstå omfattningen och orsakerna till denna kris. Värst är läget i länder som även har hög befolkningstillväxt (antal barn per kvinna 2024 inom parentes), såsom Somalia (5,6), Etiopien (3,7), Kenya (3,2), Sudan (4,1), Sydsudan (4,3), Madagaskar (3,8) och Nigeria (5). Svält hotar också i området söder om Sahara som brukar kallas för Sahel, speciellt Mali (5,4), Burkina Faso (4,8), Tchad (5,2) och Niger (6,4). I alla dessa länder försvinner skogarna och försämras jordbruksmark i rasande takt.

Undernäring

Det föds många barn på jorden till ett liv i misär med en osäker tillgång till mat och vatten. Världen över lider 45 miljoner barn av avmagring, den dödligaste formen av akut undernäring, vilket är ett livshotande tillstånd. Varje år dör över en miljon barn av relaterade orsaker till allvarlig akut undernäring. Dessutom är över 148 miljoner barn under 5 år hämmade i utvecklingen. De flesta kvinnor skulle vilja ha möjlighet att själva kunna bestämma över sitt barnafödande för sitt och barnens bästa?

Torka och svält

Sveriges radio har nyligen i flera program berättat om Madagaskar utan att nämna överbefolkningen. I det fattiga landet skulle Sida-pengarna kunna hjälpa med familjeplanering. Madagaskar är ett bland länder som sent omsider har insett vikten av frivillig familjeplanering.

Madagaskar har haft en extrem befolkningsökning från 5,8 miljoner invånare 1965 med en fertilitet på 7,2 barn per kvinna och en medianålder på 15,5 till nu 32 miljoner invånare och en medianålder på 19 år. Även om fertiliteten har gått ned till 3,8 blir det fler och fler som behöver mat. Därmed försvinner i snabb takt den unika naturen på denna ö. Madagaskar har förlorat ungefär 90 procent av sitt “ursprungliga” skogstäcke. En sådan befolkningsökning har lett till en extrem fattigdom.

I Madagaskars södra och sydvästra regioner har naturkatastrofer härjat, som förvärrats av avskogningen och ungefär 91 procent lever på mindre än 1,90 dollar per dag. Andelen barn som lider av allvarlig akut undernäring som läggs in på sjukhus har ökat exponentiellt, från 9 procent år 2021 till 36 procent år 2023. Men sedan 2021 har Madagaskars regering beslutat ett åtagande för familjeplanering för att uppnå målen för FP2030, under temat “Familjeplanering, en hävstång för utveckling”, ”vilket räddar livet på kvinnor, nyfödda och ungdomar och bidrar till nationens socioekonomiska utveckling”.

Många krig

Förutom om det pågående kriget i Ukraina och Gaza hör man inte mycket om alla övriga krig. Till exempel att nio år av obönhörligt krig i Jemen har drivit bort mer än 4,5 miljoner människor från sina hem och halva befolkningen 18,2 miljoner är i stort behov av humanitär hjälp och skyddstjänster. Med en fertilitet på 3,4 och en medianålder på 19 år blir det många mödrar och barn i Jemen som svälter när mer än hälften av alla hushåll inte har tillräckligt med mat.

Vad hjälper?

Det är allmänt accepterat att en satsning på kvinnors och flickors utbildning och tillgång på moderna preventivmedel kan minska befolkningsökningen och öka kvinnors frihet. När familjestorleken minskar ökar familjens ekonomi och det blir färre konflikter.

Efter FN:s befolkningskonferens i Kairo 1994 ersattes tyvärr programmen med frivillig familjeplanering i huvudsak med begreppet SRHR (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter). Ett skäl var att stora religiösa grupper motsatte sig familjeplanering och moderna preventivmedel. Folkökningen fortsatte: från 1994 till idag 2025 ökade jordens befolkning från 5,6 till 8,2 miljarder människor!

Många kvinnor har inte kunnat få tillgång till preventivmedel eller nås av information. 2024 utgjorde SRHR, i vilken familjeplanering ingår, endast 3 procent av Sidas budget och det var futtiga 0,1 procent som utgjordes av familjeplanering. Vår regering bör snarast tänka om och Sida bör satsa betydligt mer på familjeplanering.