En vecka med mycket julgodis kan kännas som ett avsteg från en hälsosam livsstil. Men för den som under övriga året äter växtbaserad mat och tränar så spelar det i princip ingen roll. Det kan till och med vara en del av en hållbar hälsa.

Sedan över 2,5 år tillbaka består min kost av whole foods växtbaserad kost, dvs baljväxter (bönor, linser, kikärtor), grönsaker, frukt och nötter/frön, och jag tränar också flera dagar i veckan. Men från julafton till nyårsafton ger jag mig hän åt det som jag helt undviker annars, nämligen choklad av alla slag, godis och chips. Skadar jag min hälsa av allt socker och fett under julveckan?

Hälsa formas av vanor – inte av undantag

När vi pratar om hälsa och sjukdom är det lätt att fokusera på enskilda dagar eller veckor. Men forskningen pekar tydligt i en annan riktning: det är våra långsiktiga mönster som avgör.

Hjärt–kärlsjukdom, typ 2-diabetes och övervikt utvecklas inte av en kort period med sämre matvanor, utan av år av återkommande exponering för energität, näringsfattig kost och fysisk inaktivitet.

För den som äter whole foods växtbaserad kost, håller en stabil vikt och är fysiskt aktiv större delen av året, utgör en veckas julfrossa därför ingen mätbar långsiktig risk.

Vad händer i kroppen när vi äter mer socker?

Under en period med mer choklad, godis och chips kan kroppen reagera med tillfälligt högre blodsocker, något förhöjda blodfetter, sämre insulinkänslighet och ökad låggradig inflammation.

Detta är välkända effekter av ultraprocessad mat. Men hos friska personer är de reversibla. När man återgår till sin hälsosamma växtbaserade kost normaliseras dessa markörer oftast inom dagar till någon vecka.

Tarmfloran rubbas – men återhämtar sig

Tarmens bakterieflora påverkas snabbt av vad vi äter. En vecka med mer socker och fett kan tillfälligt gynna mindre hälsosamma bakterier.

Men tarmfloran är också mycket anpassningsbar. När kosten åter blir rik på fibrer från baljväxter, fullkorn, grönsaker och frukt, återställs balansen.

Julkilona är oftast inte fett

Många noterar en viktuppgång efter jul. I de flesta fall beror den på ökat glykogenlager, mer vatten bundet i kroppen och större tarminnehåll. Detta är inte fettmassa och försvinner vanligtvis inom en till två veckor.

Den mentala hållbarheten spelar roll

En ofta underskattad faktor i hälsosamma livsstilar är den psykologiska. Att ha en tydligt avgränsad period där man tillåter sig att äta annorlunda kan göra det lättare att hålla goda vanor resten av året.

Julfrossan är inget hälsoproblem – om du äter växtbaserat och tränar under övriga året

För personer som äter whole foods växtbaserad kost och är fysiskt aktiva året runt gäller att effekterna av en veckas julfrossa är tillfälliga, att det inte finns evidens för långsiktig skada och att en planerad frizon kan stärka den långsiktiga följsamheten.

Hälsa byggs inte av perfektion – utan av riktning, vanor och tid.

Källor och referenser

1. Hu FB. Dietary pattern analysis: a new direction in nutritional epidemiology. Curr Opin Lipidol. 2002.
2. Estruch R et al. Primary prevention of cardiovascular disease with a Mediterranean diet.N Engl J Med. 2018.
3. Hall KD et al. Ultra-processed diets cause excess calorie intake and weight gain. Cell Metabolism. 2019.
4. Sonnenburg JL, Bäckhed F. Diet–microbiota interactions as moderators of human metabolism. 2016.
5. Ludwig DS, Ebbeling CB. The carbohydrate–insulin model of obesity. JAMA Intern Med. 2018.
6. Healthy diet – Fact sheet.
7. Willett W et al. Food in the Anthropocene: the EAT–Lancet Commission. The Lancet. 2019.