Mat och Klimat

Rikard Linde
Grow Sverige

Solenergi och vindkraft ersätter Ukrainas bombade stora kraftverk

Tycker du om denna artikel?

Medan ryska attacker fortsätter att slå ut stora kraftverk i Ukraina växer ett nytt, distribuerat elsystem fram – som består av solenergi på tak, sjukhus och fabriker kombinerat med batterilagring.

”Ett kolkraftverk är ett stort enstaka mål som en enda missil kan slå ut. Man skulle behöva runt 40 missiler för att göra motsvarande skada på en vindkraftspark.”

Halva Ukrainas elsystem är förstört

Före kriget hade Ukraina en produktionskapacitet på ungefär 38 miljarder watt elektricitet. Efter Rysslands fullskaliga invasion 2022 halverades kapaciteten till 19 miljarder watt. Våren 2024 slog nya attacker ut ytterligare kapacitet, ner till 12 miljarder watt. Under 2024 och 2025 har landet arbetat med att återställa och bygga nytt – trots fortsatta attacker.

Skadorna på elsektorn överstiger 56 miljarder dollar. President Zelenskyj uppgav i januari att det skadade elsystemet bara klarar 60 procent av landets elbehov den här vintern – 11 miljarder watt mot ett behov på 18 miljarder watt. Importen från EU och schemalagda elavstängningar håller systemet i balans.

Solenergi kan inte bombas sönder med en enda missil

Det är i det här läget som en ny logik tar form i Ukrainas elsystem. Stora centrala kraftverk är enkla mål. En missil kan slå ut ett kolkraftverk. Att göra motsvarande skada på en vindkraftspark kräver ungefär 40 missiler, enligt DTEK, Ukrainas största energibolag.

Solenergianläggningar på tak är ännu svårare att slå ut – varje attack mot en anläggning lämnar tusentals andra intakta.

Det är det som driver Ukrainas uppväxling av distribuerad elproduktion. Under 2025 installerades 1,5 miljarder watt ny solenergikacitet – mer än under något tidigare år. Den totala installerade solenergikaciteten överstiger 8,5 miljarder watt, inklusive bostadsinstallationer. Det är mer än den samlade kapaciteten hos Ukrainas tre kärnkraftverk under ukrainskt styre, som tillsammans har 7,7 miljarder watt.

Sjukhus och kliniker producerar sin egen elektricitet

Framför allt sjukhus och kliniker har prioriterats. I januari 2025 installerades 29 solpaneler med 15 000 watts kapacitet på en primärvårdsklinik i Myrotske, i Buchadistriktet – en klinik som tidigare skadades av artillerield. Installationen finansierades av Världsbanken genom HEAL-projektet. Kliniken kan nu driva sig själv på solenergi i 36 timmar utan extern elförsörjning och har på åtta månader minskat sin elanvändning från elnätet med 5 475 kilowattimmar, vilket sparar drygt 50 000 ukrainska hryvnior – ungefär 12 000 kronor.

Totalt har 130 solenergianläggningar installerats på kliniker runt om i landet. De har i genomsnitt minskat klinikernas elanvändning från det nationella nätet med 48 procent.

Internationella bidrag strömmar in. Nederländerna tillförde 35 miljoner euro till fonden Ukraine Energy Support Fund för initiativet ”Ray of Hope”, som riktar in sig på att ge sjukhus och vårdinrättningar elförsörjning utanför det centrala nätet. Fondens totala bidrag uppgår till 1,8 miljarder euro. Norge har avsatt 105 miljoner dollar via UNDP för solpaneler på ukrainska skolor och sjukhus. Brittiska Octopus Energy och DTEK lanserade i juni 2025 initiativet RISE – 100 miljoner euro för att installera solenergi och batterier på 100 ukrainska företag och offentliga institutioner under tre år.

Solenergi på tak + batteri är det snabbast växande segmentet

Före kriget dominerades Ukrainas solenergisektor av stora markanläggningar med statliga garanterade inmatningstariffer. Det mönstret har brutits. Det snabbast växande segmentet är takinstallationer kombinerade med batterier, som håller sjukhus igång och fabriker i drift under strömavbrott.

Ungefär 70 000 hushåll har installerat solpaneler sedan systemet med lån och tariffer introducerades. Intresset har ökat i takt med att attackerna blivit fler och strömavbrotten längre. Många installationer sker utan att elnätsoperatören informeras – systemen är helt fristående och ansluts inte till nätet.

Batteriprojekt som tar två år att genomföra i Europa genomförs på sex månader i Ukraina, enligt Financial Times. Under 2024 och 2025 installerade landets elnätsoperatör 500 miljoner watt batterilagring.

IEA: Takten är för låg – fyra gånger mer behövs

Trots rekordet 2025 är installationstakten långt ifrån tillräcklig. Internationella energiorganet IEA bedömer att Ukraina behöver installera ungefär 4 miljarder watt distribuerad solenergi per år fram till 2030 – totalt 24 miljarder watt – för att bygga ett mer spritt och motståndskraftigt elsystem. Landet behöver också 5,6 miljarder watt ny batterilagring till 2030. Årets installationstakt på 1,5 miljarder watt är drygt en tredjedel av vad som krävs.

IEA presenterade i november 2025 tre möjliga politiska vägar framåt

  • Snabb och stark uppväxling – investeringsbidrag på 60 procent av kostnaden för solenergi och batterier plus en fast Beräknad kostnad: 17,5 miljarder euro till 2030. Skulle ge 24 miljarder watt solenergi och 5,6 miljarder watt batterilagring.
  • Förbättring av nuvarande system – mer tillgängliga räntefria lån och en ny inmatningstariff för distribuerad solenergi efter Beräknad kostnad: 16,1 miljarder euro till 2030. Skulle ge 18 miljarder watt solenergi.
  • Långsiktig marknadsmodell – extra ersättning utöver marknadspriset för överskottselektricitet plus 25 procents investeringsstöd för Beräknad kostnad: 1,9 miljarder euro. Skulle ge ungefär 7 miljarder watt solenergi och 3 miljarder watt batterier.

Utan ytterligare åtgärder – med enbart befintliga program – beräknar IEA att Ukraina når 3,1 miljarder watt ny solenergikacitet till 2030, till en kostnad av 1,4 miljarder euro.

Politisk osäkerhet dämpar investerarintresset

Pengar och teknik räcker inte. En central bromskloss är att ukrainska staten sedan 2022 är skyldig solenergiprojektörer ungefär 335 miljoner euro för elektricitet som producerats men inte betalats. Det statliga bolaget Garanterad Köpare, som ska betala för elektricitet från fri energi, har inte kunnat fullgöra sina betalningar. När Ukraina höll auktioner för fri energi i slutet av 2024 och i början av 2025 kom inga bud alls in för solenergi eller vindkraft – investerarna litar inte på systemet.

Lagförslag 13219, som lades fram i april 2025, föreslår mer flexibla auktionsregler och en ny typ av stödmodell, men lagstiftningen har ännu inte trätt i kraft.

Vad har det för betydelse

Ukraina bygger om sitt elsystem under pågående krig, och takten som landet håller – trots allt – visar att ett distribuerat elsystem baserat på solenergi och batterier kan byggas snabbt när situationen kräver det. Om landet lyckas lösa finansieringen och öppna marknaden för fler aktörer kan det till 2030 ha ett elsystem där sjukhus, skolor och bostäder i stor utsträckning producerar sin egen elektricitet och klarar sig under strömavbrott. Det är ett elsystem som liknar vad många europeiska länder planerar att bygga under de kommande decennierna – Ukraina tvingas göra det nu.

Källor

 

 

Originalkälla: “Bästa nyheten för klimatet från veckan som gick” – Grows nyhetsbrev

Bild av Rikard Linde
Rikard Linde
Grow Sverige
Åsikter och kommentarer

Dina åsikter och kommentarer är viktiga för Mat & Klimat!

Vi vill gärna veta vad du tycker.

Skriv till oss:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Tycker du om denna artikel?

Gilla detta:


Upptäck mer från Mat och Klimat

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Upptäck mer från Mat och Klimat

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa