Mat & Klimat

Agrivoltaik och ecovoltaik visar att solparker inte behöver konkurrera med jordbruket. Tvärtom kan de ge högre biologisk mångfald, minska vattenförbrukningen och i vissa fall även förbättra odlingsförutsättningarna. Ny forskning utmanar därmed ett av de vanligaste argumenten mot utbyggnaden av solenergi.

Kritiken mot stora solparker handlar ofta om att de tar värdefull jordbruksmark i anspråk. Men den bilden håller snabbt på att förändras. Allt fler forskningsprojekt visar att marken under och mellan solpanelerna inte behöver bli en död yta. Den kan tvärtom användas mer effektivt än tidigare.

Två begrepp blir allt viktigare: agrivoltaik och ecovoltaik.

Agrivoltaik innebär att marken används både för elproduktion och jordbruk. Solpanelerna monteras högre eller med större mellanrum så att grödor kan odlas, eller djur beta, under anläggningen.

Ecovoltaik har ett annat fokus. Där utformas solparker för att stärka naturvärden genom exempelvis blommande ängar, pollinatörer, naturliga gräsmarker och förbättrad markhälsa.

Solpaneler kan skapa ett bättre mikroklimat

Det kan låta motsägelsefullt, men skuggan från solpaneler kan faktiskt hjälpa många växter.

Panelerna sänker temperaturen nära marken, minskar avdunstningen och gör att jorden behåller fukten längre. Under perioder med extrem värme kan detta minska växternas stress och behovet av bevattning. Forskning visar också att flera grödor klarar sig minst lika bra –och ibland bättre – när de odlas i sådana miljöer, särskilt i torra och varma klimat.⁠

För lantbrukaren innebär det dessutom två intäktskällor från samma mark: livsmedelsproduktion och elproduktion.

Mer liv under panelerna

Ecovoltaik handlar om att se solparken som ett ekosystem, inte bara som en energianläggning.

När traditionella gräsmattor ersätts av inhemska blommande växter och naturliga gräsmarker ökar den biologiska mångfalden. Forskning visar att sådana anläggningar kan gynna pollinerande insekter, fåglar och andra arter samtidigt som markens kvalitet förbättras. Även kolinlagringen i jorden kan påverkas positivt genom bättre vegetation och mindre markstörning.⁠

Ett svar på kritiken mot markanvändning

Det betyder inte att alla solparker automatiskt är bra för naturen eller jordbruket. Dåligt planerade anläggningar kan fortfarande innebära problem.

Men den nya forskningen visar att konflikten mellan matproduktion och solenergi ofta är överdriven. Med rätt utformning kan samma hektar leverera både förnybar el, livsmedel och rikare natur.

I takt med att klimatförändringarna gör torka och extremvärme vanligare kan agrivoltaik och ecovoltaik dessutom bli ett sätt att göra jordbruket mer motståndskraftigt.

Frågan är därför inte längre om solpaneler ska finnas på landsbygden – utan hur de ska utformas för att ge största möjliga nytta för både människor och natur.

Fakta: Agrivoltaik och ecovoltaik – vad är skillnaden?

Agrivoltaik innebär att samma mark används både för jordbruk och solenergi. Solpanelerna placeras så att grödor kan odlas, eller djur kan beta, under eller mellan panelerna. Målet är att producera både livsmedel och el på samma yta.

Ecovoltaik går ett steg längre. Här utformas solparker för att även stärka naturen. Under och mellan panelerna anläggs exempelvis blomsterängar, naturliga gräsmarker eller livsmiljöer för pollinatörer och andra djur. Syftet är att öka den biologiska mångfalden, förbättra markhälsan och samtidigt producera fossilfri el. Agrivoltaik kan vara en del av ecovoltaik, men ecovoltaik omfattar även åtgärder som inte handlar om livsmedelsproduktion.⁠

Kort sagt:

• Agrivoltaik = mat + el
• Ecovoltaik = natur + el (och ibland även mat)

Båda bygger på samma grundidé: att samma mark ska leverera flera samhällsnyttor samtidigt, i stället för att användas till bara ett ändamål.

Källor

• PV Magazine – Where solar meets the soil: The multi-benefit potential of ecovoltaics and agrivoltaics. 
• U.S. Department of Energy – Agrivoltaics: Solar and Agriculture Co-Location.  
• Union of Concerned Scientists – Agrivoltaics and Ecovoltaics