Mat & Klimat

Människor som får i sig mycket spermidin genom maten tycks leva längre. Ämnet finns framför allt i vetegroddar, sojabönor, tempeh, svamp, gröna ärtor, linser, andra baljväxter, fullkorn och nötter. Sambandet med lägre dödlighet är tydligt, även om forskarna ännu inte vet hur stor del som beror på spermidinet och hur stor del som beror på den hälsosamma maten.

Mer spermidin i maten kopplades till längre liv

Det starkaste stödet hos människor kommer från en studie med 829 deltagare som följdes under 20 år. Forskarna delade in deltagarna i tre grupper: lågt, medelhögt och högt intag av spermidin genom maten.

Resultatet visade ett tydligt mönster. Den beräknade risken att avlida under de 20 åren var 48 procent i gruppen med lågt intag, 41 procent vid medelhögt intag och 38 procent vid högt intag. Skillnaden mellan den högsta och lägsta gruppen motsvarade statistiskt ungefär 5,7 års skillnad i ålder.

Forskarna kunde alltså inte peka ut någon bestämd nivå som var tillräcklig. Inom det intag som förekom i studien var ett högre intag kopplat till lägre dödlighet. Det skiljer sig från vissa vitaminer och andra näringsämnen, där nyttan kan plana ut när kroppens behov väl är täckt.

Studien talar därför för att regelbundet äta flera livsmedel med mycket spermidin, snarare än att bara försöka nå en viss minimimängd. Den visar däremot inte att obegränsat höga mängder är bättre eller att spermidinet ensamt orsakade den lägre dödligheten.

Sambandet fanns kvar efter att forskarna tagit hänsyn till bland annat ålder, fysisk aktivitet, rökning och kostens kvalitet. Resultatet bekräftades också i en annan befolkningsgrupp. Men spermidinrik mat är hälsosam på många andra sätt. Det går därför inte att helt skilja spermidinets möjliga effekt från effekten av kosten som helhet.

Spermidin kan aktivera cellernas återvinning

Spermidin finns naturligt i kroppens celler och deltar i flera biologiska processer. Intresset är särskilt stort eftersom ämnet kan aktivera autofagi.

Autofagi är cellernas system för städning och återvinning. Skadade proteiner och utslitna celldelar bryts ner, varefter byggstenarna kan användas igen. Processen fungerar sämre med stigande ålder, vilket kan bidra till att skadade delar samlas i cellerna.

I försök på jäst, maskar, flugor och möss har extra spermidin stimulerat autofagi, förbättrat hälsan och förlängt livet. En studie från 2024 visade dessutom att kroppens egen produktion av spermidin är viktig för den autofagi som aktiveras vid fasta. Hos människor är det ännu inte bevisat att spermidin i maten förlänger livet genom just denna mekanism.

Spermidin säljs även som kosttillskott, men det finns nästan inga belägg för att sådana tillskott förlänger livet eller förebygger sjukdom hos människor. Det tydliga sambandet med lägre dödlighet gäller spermidin som kommer från mat.

Mat som innehåller mycket spermidin

Mängden varierar mellan sorter, odlingsförhållanden, lagring och tillagning. Ungefärliga nivåer per 100 gram är:

• Vetegroddar: omkring 24 milligram
• Torkade sojabönor: omkring 20 milligram
• Svamp, gröna ärtor, bondbönor och tempeh: ungefär 5–11 milligram
• Fullkorn, linser och andra baljväxter: lägre men betydande mängder
• Broccoli, blomkål, paprika, frukt, nötter och frön: mindre mängder som tillsammans kan ge ett viktigt bidrag

Kokning kan minska mängden spermidin, särskilt om kokvattnet hälls bort.

Det finns ingen fastställd rekommenderad dagsdos. Det mest välgrundade rådet är därför att regelbundet äta flera olika spermidinrika livsmedel. Då får man samtidigt fibrer, växtprotein, mineraler och andra nyttiga ämnen som redan har ett starkt vetenskapligt stöd.

Källor

• Higher spermidine intake is linked to lower mortality – The American Journal of Clinical Nutrition .
• Spermidine is essential for fasting-mediated autophagy and longevity – Nature Cell Biology .
• Occurrence of Polyamines in Foods and the Influence of Cooking Processes – Foods . 
• Polyamines in Food – Frontiers in Nutrition . 
• Effects of Spermidine Supplementation on Cognition and Biomarkers in Older Adults – JAMA Network Open .