Mat och Klimat

Mats Parner
Pensionerad matematiklärare och skibent

Svante Arrhenius beskrev år 1896 växthuseffekten, först i världen

Tycker du om denna artikel?

Den svenske vetenskapsmannen Svante Arrhenius var först i världen med att beskriva växthuseffekten – ett vetenskapligt genombrott som kom att förebåda dagens klimatforskning. Med sina uträkningar från 1896 visade han hur ökade utsläpp av koldioxid kunde leda till global uppvärmning.

Den svenske fysikern & kemisten Svante Arrhenius (1859-1927) var Agnes Wolds morfar. Klimataktivisten Greta Thunberg är dessutom ättling i rakt nedstigande led till Svante Arrhenius morfarsfar Petter Johansson. Det är således ingen tillfällighet att Gretas far heter just Svante – Svante Thunberg.

Den närmare 700-sidiga levnadsteckningen ”Svante Arrhenius” med undertiteln ”Nobelpristagare, kosmopolit och klimatpionjär” av Jan Malmborg utkom nyligen på Bonniers. Redan 1903 erhöll Arrhenius Nobelpriset i kemi för sina rön om elektrolyter och blev därigenom Sveriges förste Nobelpristagare – Selma Lagerlöf fick vänta till 1909 -, under hela sin aktiva yrkeskarriär reste han kors och tvärs i främst Europa på konferenser och olika forskningsuppdrag, alltid i Statens Järnvägars andra och tredjeklasskupéer, och med början 1896 sökte han svaren på varför istider kommer och går.

Som en bieffekt av dessa studier kunde han visa att ökade utsläpp av koldioxid – ”kolsyra” med dåtida terminologi – resulterar i att vår jord uppvärms. Det dröjde sedan till 1950-talet, innan hans studier återupptäcktes och uppmärksammades efter förtjänst. Först då, ca tjugofem år efter sin död, fick han rykte om sig som klimatpionjär. Till detta bidrog också de varma känslor med vilka han omfattade solenergi och vattenkraft. Han insåg att kolet inte skulle räcka i evighet; förr eller senare måste det fasas ut, ju förr desto bättre.

Forskarsamhällets stora, män som kvinnor, ingick i Arrhenius första krets. Marie Curie, Niels Bohr, Albert Einstein och Ivan Pavlov stod honom nära. Men ”gränsen för hans kunskapsinhämtande gick nog vid den Albert Einstein som han var med och delade ut Nobelpriset till”, påpekar Göran Greider i Aftonbladet (27 maj). Han, Arrhenius, ”var skeptisk till relativitetsteorin, antagligen för att han inte begrep den”.

Det är möjligt. Till saken hör dock att Einstein inte fick Nobelpriset för relativitetsteorin, vare sig den särskilda eller allmänna. I stället belönades han för sin upptäckt av den fotoelektriska effekten.

Svante Arrhenius
Svante Arrhenius
Bild av Mats Parner
Mats Parner
Pensionerad matematiklärare och skibent
Åsikter och kommentarer

Dina åsikter och kommentarer är viktiga för Mat & Klimat!

Vi vill gärna veta vad du tycker.

Skriv till oss:

4 svar på ”Svante Arrhenius beskrev år 1896 växthuseffekten, först i världen

  • För Mat & klimat kan det vara intressant att veta att ökningen av koldioxid medfört ökning av fotosyntesen som gjort jorden grönare. Det varierar på olika platser men en ökad växtkraft om ca 20 procent för skog och grödor brukar anges.

    Det är omdiskuterat hur mycket av det som beror på ökad koldioxidhalt och hur mycket som beror på ökad solinstrålning som av SMHI mätts till 10 procent vilket är mycket och fullt tillräckligt för att förklara Sveriges ökade genomsnittstemperatur på ca en grad.

    Mer koldioxid är dessutom bra eftersom växterna då behöver öppna sina klyvöppningar mindre vilket medför att de tål torka bättre.

    Svar
  • Nej, vetenskapskvinnan Eunice Newton Foote var före honom med flera decennier; hon visade växthuseffektens grunder redan 1956. Delvis på grund av att hon var amatörforskare och amerikan, men framförallt för att hon var kvinna, suddades hennes namn ut ur historien och äran för idén ges ofta till antingen John Tyndall eller Arrenhius. Först under 1960-talet lyfte feminister inom Women’s liberation movement (den nya kvinnorörelsen/kvinnornas frihetsrörelse) fram henne ur historien och kämpade för att hon skulle ges sitt rättmätiga utrymme.

    Svar
    • ”växthuseffektens grunder redan 1956”
      Arrenius presenterade sina rön år 1896. Han dog 1927. Hur kan då Eunice Newton ha varit före honom?

      Om principerna är nästan alla ense, både vetenskapsmän och allarmister. Det är när man hänger siffror på principerna som åsikterna går isär.
      På den tiden trodde man att koldioxid var en stark växthusgas med en styrka på kanske 8 grader °C vid en fördubbling.
      År 2023 angavs i IPCC AR6 WG1 den siffran till CTR = 1.8°.
      Redan då ansåg flertalet vetenskapsmän att det var för mycket och ansåg att mer än 1° var det nog inte.
      Vetenskapen utvecklas fort och nu ligger eliten av vetenskapsmän i åsikten att mer än mellan 0 och 0,5 grader varmare kommer set sannolikt inte att bli på grund av koldioxid. Men solens intensitet varierar liksom molnigheten och nedsmutsning av atmosfären, dessa förändringar räcker ensamma till att förklara de senaste 100 årens temperaturuppgång.

      Svar
  • Vanja Regnander

    Tack för nya kunskap. Nyttigt att få läsa och veta!

    Svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

4 svar på ”Svante Arrhenius beskrev år 1896 växthuseffekten, först i världen

  • För Mat & klimat kan det vara intressant att veta att ökningen av koldioxid medfört ökning av fotosyntesen som gjort jorden grönare. Det varierar på olika platser men en ökad växtkraft om ca 20 procent för skog och grödor brukar anges.

    Det är omdiskuterat hur mycket av det som beror på ökad koldioxidhalt och hur mycket som beror på ökad solinstrålning som av SMHI mätts till 10 procent vilket är mycket och fullt tillräckligt för att förklara Sveriges ökade genomsnittstemperatur på ca en grad.

    Mer koldioxid är dessutom bra eftersom växterna då behöver öppna sina klyvöppningar mindre vilket medför att de tål torka bättre.

    Svar
  • Nej, vetenskapskvinnan Eunice Newton Foote var före honom med flera decennier; hon visade växthuseffektens grunder redan 1956. Delvis på grund av att hon var amatörforskare och amerikan, men framförallt för att hon var kvinna, suddades hennes namn ut ur historien och äran för idén ges ofta till antingen John Tyndall eller Arrenhius. Först under 1960-talet lyfte feminister inom Women’s liberation movement (den nya kvinnorörelsen/kvinnornas frihetsrörelse) fram henne ur historien och kämpade för att hon skulle ges sitt rättmätiga utrymme.

    Svar
    • ”växthuseffektens grunder redan 1956”
      Arrenius presenterade sina rön år 1896. Han dog 1927. Hur kan då Eunice Newton ha varit före honom?

      Om principerna är nästan alla ense, både vetenskapsmän och allarmister. Det är när man hänger siffror på principerna som åsikterna går isär.
      På den tiden trodde man att koldioxid var en stark växthusgas med en styrka på kanske 8 grader °C vid en fördubbling.
      År 2023 angavs i IPCC AR6 WG1 den siffran till CTR = 1.8°.
      Redan då ansåg flertalet vetenskapsmän att det var för mycket och ansåg att mer än 1° var det nog inte.
      Vetenskapen utvecklas fort och nu ligger eliten av vetenskapsmän i åsikten att mer än mellan 0 och 0,5 grader varmare kommer set sannolikt inte att bli på grund av koldioxid. Men solens intensitet varierar liksom molnigheten och nedsmutsning av atmosfären, dessa förändringar räcker ensamma till att förklara de senaste 100 årens temperaturuppgång.

      Svar
  • Vanja Regnander

    Tack för nya kunskap. Nyttigt att få läsa och veta!

    Svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Tycker du om denna artikel?
Visited 213 times, 6 visit(s) today

Gilla detta:


Upptäck mer från Mat och Klimat

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Upptäck mer från Mat och Klimat

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa