Svensken åt 7,1 procent mindre nötkött första halvåret 2025 jämfört med samma period 2024, visar nya siffror från Jordbruksverket¹. Eftersom nötkött orsakar 70 gånger mer växthusgasutsläpp än bönor² och 100 gånger större förlust av biologisk mångfald per proteinenhet³, innebär minskningen betydande miljövinster.

Studie visar dramatisk påverkan på biologisk mångfald

 Den vetenskapliga grunden för nötkötts extrema miljöpåverkan kommer från en omfattande studie publicerad i Nature Food den 9 september 2025. Forskare vid University of Cambridge analyserade cirka 30 000 ryggradsdjur och 140 livsmedel med hjälp av den nya LIFE-metoden (Land-cover change Impacts on Future Extinctions)³.

Studien ”Food impacts on species extinction risks can vary by three orders of magnitude” visar att kött från idisslare som kor har i genomsnitt 100 gånger större påverkan på artutrotning per proteinmängd än baljväxter som bönor och sojabönor. När man jämför per kalorier är skillnaden ännu större – idisslarkött har 340 gånger större påverkan än spannmål³.

Omfattande klimtpåverkan från svensk nötköttskonsumtion

 Enligt RISE klimatdatabas orsakar svenskt nötkött cirka 70 gånger mer växthusgasutsläpp än bönor². Detta beror främst på tre faktorer: metanutsläpp från idisslande djurs matsmältning, koldioxid från avskogning för betesmark och foderproduktion, samt lustgas från gödselhantering⁴.

Sverige utmärker sig genom att ha bland världens högsta växthusgasutsläpp per capita från livsmedelsproduktion, främst på grund av vår omfattande konsumtion av animaliska produkter. En övergång till växtbaserad kost skulle kunna minska dessa utsläpp med hela 73 procent⁴.

Konkreta faktorer som driver minskningen 

• Ekonomiska faktorer: Livsmedelspriserna har stigit kraftigt de senaste åren. Inflationen för livsmedel ligger betydligt högre än den allmänna inflationen, vilket gör nötkött allt dyrare jämfört med vegetabiliska proteinkällor.
• Generationsskifte: Yngre generationer äter betydligt mindre kött än äldre. Bland 18–29-åringar förbereder 31 procent två eller fler vegetariska/veganska rätter per vecka, jämfört med endast 8 procent bland 65–79-åringar⁵.
• Hälsorekommendationer: Livsmedelsverket har sänkt rekommenderat intag av rött kött från 500 g till 350 g per vecka – en minskning med 30 procent. De nya kostråden lyfter fram baljväxter som dagliga proteinkällor⁶.
• Klimatmedvetenhet: Allt fler svenskar förstår kopplingen mellan matkonsumtion och klimatpåverkan. Kampanjer från stora livsmedelskedjor som Coop och ICA har bidragit till ökad kunskap⁷.
• Utbud av alternativ: Den svenska marknaden för växtbaserade livsmedel växer med cirka 15 procent årligen och förväntas fördubblas till 2030⁸.

Kraftig minskning på ett år

Konsumtionen har sjunkit från 11,37 kg per person första halvåret 2024 till 10,57 kg samma period 2025¹.

Konkreta miljövinster

Över tre fjärdedelar av all jordbruksmark globalt används för djuruppfödning men ger bara 17 procent av världens kalorier³. Minskad efterfrågan på nötkött frigör mark som kan användas för rewilding eller mer effektiv växtproduktion.

Källor 

1. Jordbruksverket – Marknadsbalans nötkött             . https://jordbruksverket.se/download/18.4f9dead71770f4e9ae04a19f/Marknadsbalans-notkott-tga.xlsx   Officiell statistik visar 7,1% minskning i nötköttskonsumtion första halvåret 2025 ↩︎

2. RISE Klimatdatabas för livsmedel Visar att svenskt nötkött orsakar cirka 70 gånger mer växthusgasutsläpp än bönor ↩︎

3. Nature Food – Food impacts on species extinction risks Ball, T.S., Dales, M., Eyres, A. & Green, J.M.H. (2025). Studie från University of Cambridge som visar 100 gånger större påverkan på biologisk mångfald från idisslarkött jämfört med baljväxter per proteinenhet ↩︎

4. Hållbart matsystem – Matens klimatpåverkan Omfattande sammanställning av matens miljöpåverkan och Sveriges höga utsläpp från animaliska produkter ↩︎

5. Livsmedelsverket –  Officiella rekommendationer om minskat intag av rött kött ↩︎
6. Naturvårdsverket – Hållbara konsumtionsmönster  Sveriges klimatmål och potentialen för utsläppsminskningar genom förändrad kost ↩︎
7. SLU – Mat, miljö och hållbarhet  Forskning om livsmedelsproduktionens miljöpåverkan och potential för förbättring ↩︎