Mat och Klimat

Det här kan vara den viktigaste text jag någonsin kommer skriva. På förintelsens minnesdag den 27 januari vill jag konstatera att världen gjort sig av med all fascism och nazism. Men med fascisten Trumps aggressiva expansionspolitik och nazisten Musks helg-hälsningar och stöd till nynazister i det tyska valet är det som att historien skräckinjagande upprepar sig själv. 

Vi kan som med Nazityskland ana små fragment, men vi förstår inte än att det är ett amerikanskt Nürnberg vi bevittnat då församlingen gav stående ovationer åt den amerikanska egocentristen på installationsdagen den 20 januari.

I all ödmjukhet har det inte riktigt klarnat för den danska statsministern Mette Fredriksen, den grönländska regeringschefen Múte Egede, deras nordiska kollegor, eller resten av västvärlden, vad det är för en brutal världsordning vi klivit in i, i och med att den kriminelle och mentalt volatile högerpopulisten Donald J Trump blivit USA:s president.

Tvångsbesittning av Grönland; varken militära eller ekonomiska utpressningsmedel kan uteslutas, om man ska tro presidentens egna ord på en presskonferens. 

Förståeligt vill man i Köpenhamn tala i små bokstäver för att, som den danske utrikesministern Lars Løkke Rasmussen förklarat, sänka temperaturen i frågan. Danmark är en av USA:s närmast allierade, men det är i själva verket en regelrätt krigsförklaring mot Grönland och kungariket Danmark, och därmed mot Norden och resten av EU, som anförts när Trump vid flera tillfällen hotat att, i strid med folkrätten, överta världens största ö med, relativt sett, världens minsta befolkning – ”för säkerhets skull”.

Det som flyger genom tyranners huvuden är aldrig logiskt, skriver den amerikanska filosofen Christine Korsgaard. Hennes ättlingar kom till USA som danska immigranter. Tyranners tankar om sina besattheter är som en psykotisk persons relation till sina egna vanföreställningar: de är beredda att anpassa allt vad de vill ha till sitt eget vansinne, även om priset är det förlorade greppet om verkligheten och sina närmaste vänner.

Det går inte längre att bortförklara det faktum att hoten är lika skrämmande som tänkbara med att Trump är demokratiskt vald när denne ”mad-man” sitter vid spakarna. Alla diktatorer – det var Hitler och Mussolini med – är vid något tillfälle demokratiskt valda, det är så de manipulerar sin väg till makten för att, för moderfolkets väl, amerikaners gunst eller rikets säkerhet, kunna deklarera sin expansiva dagordning eller sätta de demokratiska och rättsliga villkoren ur spel.

Frågan är absurd, som Mette Fredriksen uttryckte det redan 2019. Varför skulle den danska riksgemenskapen (riksfællesskabet) vilja förlora 98% av sitt territorium till USA för att gottgöra en fascistisk ledares territoriella önskedrömmar? Danmark fick utstå nazisternas ockupation 1940-1945, minnet av de ohyggligheter som stormakter kan företa sig lever i den danska folksjälen, och danskarna bär på en stark tradition av motstånd. Har det inte gått upp nordiska ministrar att ett av Trump annekterat Grönland hotar hela Nordens fred och säkerhet, både Svalbard och Island? 

Grönländskt självstyre har varit på tapeten länge och öns regering menar sig ha åberopat den sk artikel 21 i folkfördraget som har igångsatt en grönländsk frigörelseprocess. Men varför skulle grönlänningarna – 56,000 till antalet – vilja uppnå suveränitet från kungariket Danmark för att sedan hamna direkt i klorna på en exploaterings- och expansionslysten Hitler-projektion? I Köpenhamn har presidentens senaste utspel förorsakat den största utrikespolitiska krisen sedan andra världskriget. Grönlänningarnas självständighetsdröm är tapper, men i ljuset av Trumps aggression också dödsdömd. Hur ska en befolkning lika stor som Skövdes styra ett land som är 50 gånger större än Danmark utan att själva bli som ett söndertrasat geopolitiskt villebråd, ett arktiskt Donbas, i stormakternas käftar?

När regeringschefen Múte Egede den 21 januari upprepar sitt välkomnande av omvärldens, som han påstår, ”väckta intresse” för Grönland visar det en uns av naivitet och politisk oerfarenhet. Det måste förstås som ett omruskande av hela Grönland och inte en nedvärdering av Egede som politiker, att dialogen just nu handhas som om en kommunordförande i en liten svensk kommun, kanske Skövde, skulle försöka sig på att föra ett jämställt och respektfullt samarbetssamtal med en fullkomligt diplomatiskt illiterat president. Det är inte alls, som Egede vill påskina, något snällt och genuint intresse för Grönland det är frågan om, som Trump ger uttryck för då han igen den 25 januari till BBC:s journalister om Grönland självsäkert säger ”vi kommer få det”, det är vildens vansinne som hotar med annektering. En president som ger blanka kotten i grönlänningar och grönländsk kultur, bara han får överta ett territorium, det strategiskt läge och de dyrbara naturresurser som inte är hans att ta.

I bygget av sitt fjärde rike följer Trump det högerextrema handlingsmönstret till punkt och pricka: bekämpar valresultat (Mussolini vägrade erkänna valresultatet i Italien 1919), eggar beväpnade statskupper och iscensätter, likt Hitler, egen ölkällarkupp mot Kapitolium, hotar med annektering och illegala landövertaganden, ändrar namn på platser och territorier, sätter den egna ”rena” befolkningen först, säger sig företräda arbetares intressen, som – precis som i tredje riket –  inte inkluderar främmande etniciteter, transsexuella, oppositionella, kritiska röster, politiker eller teologer som sätter oönskade käppar i hjulen.

På samma sätt som Hitler tog makten för att utbreda det stortyska väldet, Großdeutsches Reich, och Mussolini hotade med våld för att kunna utropa Italien till stormakt, La Grande Italia, döljer inte presidenten – som kallats för Trump 2.0, en farligare och och mer hänsynslös version av sig själv – vad hans slogan ”Make America Great again” avser.

Den kanadensiske premiärministern Justin Trudeau sägs vilja avgå för att Trump vid flera tillfällen behandlat Kanada så som nazisterna behandlade Österrike, som en redan filosofiskt införlivad del av ett storamerikanskt rike. Runt omkring Trump förvandlas politiken till en personkult med ett radband av lojala nickedockor. Skicka trupper till den södra gränsen mot Mexiko, återta Panamakanalen i ett annat lands självständiga territorium – de första dekreten Trump avslöjade i sitt installationstal. En hybrid av militärt och politiskt tänkande som enligt historikern John Foot är just ett av fascismens främsta kännetecken.

Den politiska bakgrunden är mer invecklad än vi anar. Det handlar inte enbart om Grönlands naturtillgångar, det handlar om NATO:s och FN:s fredsbevarande funktion i världen. Trump, som menar att USA betalar utgifterna för andra länders säkerhet, vill lämna NATO. Men skulle USA lämna försvarsalliansen skulle det samtidigt innebära att amerikanarna måste lämna Grönland, för det är bara inom ramen för NATO som de har rätt att hålla styrkor på ön.

I Sverige har det spekulerats om Gotlands strategiska placering och risken för ett ryskt anfall, i Finland talar man på liknande sätt om Åland. I och med hoten riktade mot Grönland möter nu vårt nordiska fria och fredliga samhällsskick fientligt motstånd från två håll, både öst och väst. Det är den världsordning vi befinner oss i. I FN är Norden en stark, gemensam röst för en regelbaserad internationell ordning, fredliga konfliktlösningar och respekten för klimatet och mänskliga rättigheter. Bland annat Danmark och Panama har 1 januari anslutit sig till FN:s säkerhetsråd. Om vi för ett ögonblick antar att Trump vet exakt vad det är för tangenter han spelar på med sin högerextrema fallenhet – då är det inte en dag för tidigt att samla ett nordiskt säkerhetsråd för att politiskt klargöra med vilken röst det enade Skandinavien skall tala mot denna oroväckande utveckling i vår geopolitiska zon.

Men fortfarande hörs röster i den svenska debatten, som i SVT:s Utrikesbyrån den 21 januari, att annektering aldrig kommer ske, det finns ingen orsak till oro. Viljan, som under pandemin, att dämpa faror och låtsas som de inte existerar är en stark tendens i Sverige, men om den regelbaserade världsordningen, under Trumps antiintellektuella ledning, är på väg att nedmonteras framför våra ögon finns det stor anledning till oro. Om vi inte redan förstått att tillvägagångssätten är mycket tydligt karaktäristiska i denna nyimperialistiska ordning är det hög tid att vakna upp.

Åsikter och kommentarer


Dina åsikter och kommentarer är viktiga för Mat & Klimat!

Vi vill gärna veta vad du tycker.

Skriv till oss:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Tycker du om denna artikel?

Visited 337 times, 7 visit(s) today

Gilla detta:

Upptäck mer från Mat och Klimat

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa