Mat & Klimat

Den svenska djurindustrin marknadsför sig som nationens beredskapslager, men ett längre strömavbrott dödar nästan alla de 22 miljoner djur som är inlåsta i byggnader de inte kan lämna. En silo med lagringsdugliga vegetabilier klarar sig däremot utan en enda kilowattimme. Ett växtbaserat jordbruk är det enda som fortfarande föder oss när ljuset slocknar.

Levande beredskapslager en myt

700 000 ton döda kroppar instängda i byggnader utan kyla. Så ser det som enligt industrin är Sveriges ”levande beredskapslager” ut en vecka in i ett långt strömavbrott.

Svensk djurindustri har gjort nationell säkerhet till sitt starkaste argument och driver det hårt. Svenskt Kötts första angivna skäl att välja svenskt kött är varken smak eller djurskydd, utan försörjning. Påståendet framförs betydligt oftare än det granskas, men vad händer egentligen om elen försvinner under en längre tid över stora delar av Sverige?

Om elen försvinner

En elektromagnetisk puls på hög höjd över norra Europa, en geomagnetisk storm av Carrington-klass, ett cyberfysiskt angrepp mot stamnätets styrsystem eller krigshandlingar mot en handfull ställverk – allt detta slår ut elförsörjningen och styrelektroniken på svenska gårdar.

För större delen av Sverige är ett långt strömavbrott dystert men möjligt att överleva. 22 miljoner individer, som var och en upplever alltihop i byggnader de inte kan öppna, dör däremot – de flesta plågsamt och inom den första veckan.

Det ”levande beredskapslagret” är därmed inte bara otillgängligt i just den kris det säljs som försäkring mot utan också bland det första i landet som havererar. Det drar med sig det verkliga matlagret i fallet och lämnar efter sig föroreningar som överlever strömavbrottet i decennier.

Inte ens bönderna själva bestrider detta. LRF:s eget beredskapsmaterial sammanfattar den i en mening: ”Ett längre strömavbrott kan snabbt bli kritiskt, särskilt i djurhållning”. En LRF-krönika från september 2025 räknar upp vad som stannar: ”Utan el stannar mjölktankarna, fodersystemen, ventilationen i stallen och till och med möjligheten att pumpa vatten.”

Den svenska djurskyddslagen kräver att djur ska få tillräckligt med foder och vatten och skyddas mot onödigt lidande. Ett längre elavbrott avslöjar vad reglerna i själva verket vilar på, för varje typ av skydd – vattnet, luftkvaliteten, temperaturen, utrymmet, tillsynen – är ett löfte som elnätet garanterar. Ta bort elen, och landet med ”världens bästa djurskydd” har inget djurskydd alls.

Vilka är ”beredskapslagret”?

Jordbruksverkets junimätning 2025 räknade 1,4 miljoner nötkreatur, 1,3 miljoner grisar, 8 miljoner höns, 446 000 får och omkring 10 miljoner slaktkycklingar. Räknar man in de drygt 2,5 miljoner kycklingar som föds upp till värphöns, samt kalkonerna, landar siffran med marginal över 22 miljoner djur – mer än dubbelt så många som Sveriges befolkning.

Så klarar de sig

Den överväldigande majoriteten av de 22 miljoner djuren befinner sig inomhus, i en mekaniskt ventilerad byggnad, där de dricker ur en trycksatt vattenledning och äter ur en elektrisk foderskruv. Inte en enda av dem kan öppna en dörr. De klarar sig inte särskilt länge och dör under svåra plågor.

Kycklingar: 2– 6 timmar

Kycklingarna dör snabbast. En enda händelse tar bort fläktarna, och att fläktarna stannar är allt som krävs i ett svenskt kycklingstall – en sluten byggnad med 20 000–40 000 kycklingar. Fläktarna var enda skälet till att luften därinne gick att andas.

Inget larm ljuder, för larmet gick på samma ström. Inget reservaggregat startar, för startautomatiken som skulle ha startat det är ett kretskort. Gårdar med reservdiesel har bränsle för dagar, inte för månader, och pumparna på depån som skulle fylla på dem går också på el.

En fågel som avlats för tillväxthastighet har en ämnesomsättning som går varm redan i vila och hon har inga svettkörtlar och nästan ingen förmåga att göra sig av med värme. Hon flämtar. Sedan gapar hon. Sedan håller hon vingarna ut från kroppen. Sedan segnar hon ner.

En eftermiddag i juli når byggnaden dödlig temperatur på 2–4 timmar. Dödsfall i tusental till följd av ventilationshaverier dokumenteras varje sommar i varje land som bedriver den här sortens uppfödning – oftast efter avbrott som mäts i minuter.

För kycklingstallarna och hönshusen tillsammans innebär det första dygnet av ett svenskt elhaveri att det dödas omkring 18 miljoner fåglar. Det är ungefär tio gånger så många som vid utbrottet i fågelinfluensa i Mönsterås 2021, den största massdöden av djur i modern svensk historia. Det skulle alltså ta en eftermiddag.

Vid ett vinterscenario vänds fysiken, men inte resultatet. Kycklingar behöver 32–34° under sin första vecka, en temperatur som uteslutande upprätthålls av el- eller gaseldade värmare med elektrisk styrning och fläktar. I februari faller byggnaderna under överlevnadstemperatur på några timmar, och dagsgamla kycklingar dör av nedkylning.

Grisar: 6–72 timmar

Nästan alla Sveriges 1,33 miljoner grisar befinner sig inomhus. Den dag elen försvinner är grisningsavdelningarna de värsta platserna i svenskt jordbruk. Lösningen med gödsel som rinner till en kulvert under byggnaden innan den pumpas ut fungerar bara så länge luft dras ut ur byggnaden snabbare än gasen kommer upp ur kanalen.

Lagrad flytgödsel bildar svavelväte. Arbetsmiljölitteraturen är entydig om hur snabbt det kan gå: vid omrörning kan halterna stiga hundra- till tusenfalt på sekunder, och livsfarliga förhållanden har uppstått till och med i stallar med ventilationen på full effekt. Lantbrukare och djurskötare dödas av gödselgas i alla länder med detta system. Ta bort frånluften helt, och gasen har ingenstans att ta vägen, utan tränger upp genom spaltgolvet.

Svavelväte i låg halt bränner ögon och luftvägar. I högre halt förlamar det andningscentrum. Ammoniak stiger också upp och ger kemiska brännskador i lungorna på djur som inte kan flytta sig från källan, eftersom källan är golvet de ligger på.

En växande gris dricker 5–10 liter om dagen ur en nippel som matas av en elpump, oftast från gårdens egen brunn, och en digivande sugga dricker flera gånger så mycket. Ett stall med tusen grisar behöver 5–10 m³ vatten om dagen, och det går inte att få fram för hand. Att dö av uttorkning i en varm byggnad tar 2–4 dygn, och det går inte tyst till.

Nyfödda smågrisar behöver en smågrishörna som hålls vid omkring 34° av värmelampor, och lamporna slocknar med allt annat. Svenska suggor går lösa – en verklig fördel varje vanlig dag på året, men just den här dagen en dödlig fälla, eftersom en tung sugga i en gasfylld, kolsvart box lägger sig på smågrisar hon inte kan se. Alla dör, i storleksordning.

Kor: 1–10 dygn

Korna dör av den enkla anledningen att de inte blir mjölkade. Redan 2020 mjölkades över 40 procent av de svenska korna av en robot, och andelen har ökat sedan dess. Robotarna stannar omedelbart, och det gör mjölkgroparna också.

En högavkastande mjölkko ger 30–45 liter om dagen. Inom 12–18 timmar efter en utebliven mjölkning är hennes juver spänt och smärtande. Gårdar sinlägger kor varje år – men de gör det i slutet av laktationen, på en bråkdel av toppavkastningen, med spenförseglare och en planerad neddragning av foder och vatten. Att sinlägga en ko som mjölkar 40 liter om dagen är precis det fall som litteraturen om juverhälsa pekar ut som det värsta.

Korna insjuknar i klinisk juverinflammation, koliform mastit, på några dygn. En sådan inflammation dödar en ko som ingen ser till – först feber, sedan kollaps och blodförgiftning, under en vecka eller mer, i den gödsel som utgödslingsskraporna slutat föra bort.

Vattenproblemet är större för nötkreatur än för något annat djur: en mjölkande ko dricker 80–150 liter om dagen. En gård med 200 kor behöver därmed 20-30 m³ dagligen, allt pumpat. Ingen hinkkedja klarar den siffran.

Kor på sommarbete med ett naturligt vattendrag är de som har en reell chans att överleva, men svensk lag kräver bara 60–120 dagars bete per år. Och korna kan ändå inte sluta producera mjölk och måste därför mjölkas för hand för att inte drabbas av juverinflammation.

Vad gör bönderna?

Man kan inte vattna 40 000 kycklingar för hand, inte handmjölka 300 kor två gånger om dagen i en månad och inte ventilera en sluten byggnad genom att öppna en dörr. Hela systemet vilar på antagandet att elen aldrig försvinner i mer än några timmar.

Det finns inte heller någon ordnad utväg. Åtta anläggningar står för omkring 90 procent av all slakt av nötkreatur, grisar och får i Sverige, och att döda i industriell takt kräver elektrisk bedövning eller koldioxidbedövning med eldrivna transportörer, kylda lokaler, kyltransporter och bränsle från elpumpar.

Utan el kommer de instängda djuren att dö långsamt, och människor som står utanför kan höra det men inte göra någonting alls.

Följder

Döendet är den första katastrofen; det som blir kvar är den andra. Följderna av det långvariga elavbrottet tar inte slut när avbrottet upphör.

Stallarna brinner

Djurindustrin lagrar enorma mängder brännbar gas och brännbart material inne i samma konstruktioner som djuren, och förlitar sig på el för att hålla bränslet och djuren isär. En stallbrand som ingen släcker en torr julidag är en skogsbrand med flera timmars försprång, utan flyg, utan pumpar, utan manskap och utan radio. Bränderna som börjar i djurstallarna skulle inte stanna där.

Opumpad och oomrörd flytgödsel skapar ytskum, och skum fångar biogas med 50–70 procent metan, som frigörs i ett svep när skummet kollapsar. Minst tjugo stallar i Minnesota har drabbats av blixtbrand eller exploderat sedan 2009, på grund av skummande gödsel, samtliga i stallar som hade el, frånluft och personal på plats. Ta bort alla tre, låt metanhalten nå sitt explosionsområde på 5–15 procent i en sluten byggnad, och lägg sedan till vilken tändkälla som helst som en desperat gård samlar på sig: ett hett avgasrör, en fotogenlampa, en cigarett.

Ströbäddar från kycklingstallar och djupströgödsel värms upp inifrån när de komposterar, och en stack självantänder när kärnan passerar omkring 88 grader. Gårdsbaserade biogasanläggningar havererar på samma sätt: omrörning, tryckreglering och den elektriskt tända gasfacklan slutar fungera samtidigt.

Gasvärmare i kycklingstallar och värmelampor i grisningsavdelningar går på gas eller el, med elektronisk styrning. Ett styrkort som pulsen slår ut släcker antingen lågan så att oförbränd gas samlas i en sluten byggnad, eller lämnar brännaren igång utan reglering över torrt kutterspån.

Stallbränder dödar redan över en miljon djur om året i länder där räddningstjänsten faktiskt kommer. Men räddningstjänsten går på diesel som dras upp av elpumpar, brandposter förutsätter pumpade, trycksatta ledningsnät. Ingen kan slå larm, pumpa vatten eller ta sig dit.

Gifter och gaser

Gödselbrunnar utan pumpar svämmar över, och lakvatten från förruttnelse, urlakat kväve och fosfor når ett hav som redan hör till de mest övergödda på jorden. Och på svensk landsbygd dricker man ofta ur egen brunn.

22 miljoner djur är någonstans omkring 700 000 ton ruttnande vävnad. Normal hantering går genom ett enda nationellt destruktionssystem, Konvex, ägt av köttindustrin. Systemet är eldrivet, lastbilsberoende och dimensionerat för ett par hundratusen ton om året, inte för 700 000 ton på 14 dagar. Det stannar dag ett. Den enda möjligheten är nedgrävning, i hast, av människor utan maskiner.

En hastigt grävd massgrav överlever alla som grävde den. År 2011 dog ett tjugotal nötkreatur i Örebro län av mjältbrand, sedan en dikesrensning vid Kvismare kanal öppnat en gammal kadavergrav och sporer flutit upp i vattnet de drack.

Ytterligare utbrott inträffade 1981, 2008, 2013 och 2016. Statens veterinärmedicinska anstalt har sedan dess kartlagt de gårdar som var mjältbrandsspärrade mellan 1916 och 1961 för att ingen ska gräva där.

Botulism, explosionsartade gnagar- och flugpopulationer, förgiftade asätare och en skarp puls av metan och ammoniak kommer ovanpå allt annat.

När kyl och frys stannar

Det finns ett andra lager av animalier, som redan är dödat, förpackat och placerat i kyla – och kylan är det enda som håller det ätbart. Svenskarna äter omkring 80 kg kött, 21 kg ost och 14 kg ägg per person och år, och praktiskt taget allt går genom kedjan från centrala kyl- och fryslager och mejerier via kyltransporter till dagligvarubutiker och slutligen hushållens kylar och frysar.

Enligt Livsmedelsverket håller en stängd kyl temperaturen i 4–6 timmar och en full, oöppnad frys 24–48 timmar. De flesta hushåll har en grill eller någon annan möjlighet att tillaga maten utan el, så en liten del av landets animalielager kan ätas upp under det första dygnet.

Sedan är grillen inte en räddning utan en risk, för bakterierna Staphylococcus aureus och Bacillus cereus bildar gifter som inte förstörs ens när maten upphettas. Allt som inte kan ätas upp under de första dygnen blir avfall, ovanpå de 700 000 ton som redan håller på att dö i stallarna.

Spannmålen i silorna påverkas däremot inte. Det är hela argumentet i denna jämförelse.

Det växtbaserade alternativet fungerar

Den svenska självförsörjningsgraden av livsmedel är omkring 50 procent mot 75 procent i slutet av 1980-talet. Detta är en siffra i kronor, och den döljer vad som faktiskt gäller. Mätt i kalorier ger svenska åkrar redan 1,5–2 gånger så mycket som den svenska befolkningen behöver äta, och 2–2,5 gånger vårt proteinbehov. Samtidigt används 70 procent av åkerytan till att odla djurfoder, enligt Svenskt Kötts webbplats. Landet har ingen brist på mat, men den går till djur, inte till människor.

Havre, korn, vete, råg, ärter, bönor och raps i en silo och potatis, morötter, lök och rödbetor i svala källare behöver inte ventilation, pumpat vatten, daglig mjölkning, kyla eller ett fungerande slakteri för att förbli ätbart. Det ligger bara där och väntar, vilket är den mest värdefulla egenskap någon mat kan ha i en kris.

Industrins argument att djuren bär Sverige genom vintern håller inte heller. Det som bär Sverige genom vintern är skörden, och så har det alltid varit. Djuren är ett kontinuerligt uttag ur skördlagret – ett uttag som fortsätter ända fram till det ögonblick då elen försvinner, och som sedan förstör sig självt.

I analysen Räcker maten? säger forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet det rakt ut: ”Gris-, fjäderfä- och mjölkproduktion är känsliga även för kortvariga elavbrott.” Och faktum är att när Sverige nu bygger upp de beredskapslager som avvecklades under 1990-talet, är spannmål vad staten faktiskt köper in och lagrar.

Som modell för livsmedelsberedskap är djurhållning nästan det sämsta som går att konstruera. Den tar den tåliga maten och matar de ömtåliga djuren med den. En el-oberoende, nationell kalorireserv omvandlas på detta sätt till mat som förstörs på några dagar utan en obruten kylkedja. Den maten existerar dessutom bara så länge djuren den kommer från vattnas, ventileras, mjölkas och värms utan avbrott. Bryt tillförseln och djuren dör i plåga.

Ett växtbaserat svenskt livsmedelssystem är det utsläppssnåla och etiskt konsekventa alternativet. Det är också den enda form av svenskt jordbruk som fortfarande föder någon genom ett långt elhaveri, och som inte lämnar 700 000 ton kroppar i grundvattnet.

Om ett haveri inträffar finns det bara ett skydd som fungerar: att djuren inte står i byggnaderna från början. Det finns inget reservaggregat som är stort nog, ingen beredskapsplan som är smart nog, ingen bränslereserv som räcker tillräckligt länge. Det finns bara antalet djur som hålls instängda i Sverige den dag ljuset slocknar – och den siffran bestäms i dag, av vad svenskar äter den här veckan, nästa vecka och veckan därpå.

Det är ovanligt att det etiska och det säkerhetspolitiska argumentet pekar mot exakt samma lösning. I det här fallet gör det faktiskt det.

Källor

Industrins egen inramning

Svenskt Kött: 6 anledningar att välja svenskt kött

Svenskt Kött: Djuren – vårt beredskapslager.

Arla, Lantmännen, Scan och LRF: Gemensam debattartikel Dagens industri, 15 oktober 2024.

Philippa Krantz, Sveriges Nötköttsproducenter: om de svenska korna som ”ett levande beredskapslager på fyra ben”, mars 2026;

LRF: Livsmedelsberedskap börjar på gårdsplanen av Linda Ericsson, LRF Halland (april 2026), och LRF–krönika av Fredrik Gradelius (september 2025): för de citerade medgivandena om strömavbrott.

Svenskt Kött: Hur mycket mark och resurser används för djuruppfödning?: för siffran att 70 procent av åkerarealen går till foder.

Siffror

Jordbruksverket: Lantbrukets djur i juni 2025; Jordbruksverkets slaktstatistik, via Djurens Rätt.

Jordbruksverket: Jordbruksmarkens användning 2025.

LRF: Försörjningsgrad.

Beredskapsförordning (1993:242), upphävd genom SFS 2002:472.

Köttföretagen: om slaktkoncentrationen.

Motanalysen

Rasmus Einarsson och Elin Röös (SLU): Räcker maten? En analys av Sveriges näringsmässiga försörjningsgrad, PLATE / Stockholms universitet (mars 2026) (för siffrorna på kalori- och proteinförsörjning och slutsatsen om kortvariga elavbrott).

Jordbruksverket: om det pågående uppbyggandet av beredskapslager av spannmål och insatsvaror.

Kylkedjan

Livsmedelsverket: Elavbrott – så gör du med maten i kylskåpet och Mikrobiologiska risker med kylvaror vid elavbrott (L 2025 nr 12): för de fyra till sex timmarna i kylen, de 24–48 timmarna i frysen och de värmetåliga gifterna

Jordbruksverket: för konsumtionen per person.

Biologi och teknik

National Hog Farmer och Great Plains Center for Agricultural Health: om svavelväte i flytgödselsystem.

University of Minnesota Extension (Clanton och Jacobson): om skumbildning i djupa gödselgropar, blixtbränder och explosioner.

University of Georgia Extension: om självantändning i stackad ströbädd.

Animal Welfare Institute: om antalet djur som dör i stallbränder varje år.

SVA, Historiska mjältbrandsutbrott och gravar i Sverige: för mjältbrandsutbrotten och händelsen vid Kvismare kanal.