Nya rapporter om naturbeteskött och visenter ger riksdags-, kommunal- och regionpolitiker ett tydligt vägval: fortsätta med klimatbelastande naturbeteskött eller välja en hållbar framtid med betydligt lägre klimatpåverkan.

Genom att rewilding och återintroduktion av visenter, en art som historiskt tillhör den nordiska naturen, kan avgörande steg tas mot att bli klimatsmartare. Samtidigt kan en övergång till växtbaserad kost i måltidsverksamhet ytterligare bidra till dessa hållbarhetsmål.

En internationell studie publicerad i The Proceedings of the National Academy of Sciences visar att naturbeteskött genererar 180–290 kg CO₂-ekvivalenter per kg protein, vilket är mer än industriellt nötkött och avsevärt mer än växtproteiner (10–70 kg).

Visenter klarar sig självständigt i Sveriges klimat. De fyller en viktig ekologisk funktion när de betar vegetation som andra djur undviker. Medan kor genom intensiv avel har utvecklats till extremt specialiserade produktionsenheter, vilket orsakat dem lidande och hälsoproblem, så är visenten en art som genom evolution har anpassats till nordliga ekosystem under årtusenden.

De majestätiska djuren bereder mark, sprider näringsämnen och frön, skapar öppna landskap och död ved som gynnar den lokala biologiska mångfalden, inklusive hotade fåglar och insekter. Som fria djur upprätthåller de ekosystemfunktioner till låg samhällskostnad. Djuretiskt är skillnaden betydande: visenter lever fria liv medan tamkor hålls i system med begränsad rörelsefrihet.

Idag går 82 procent av EU:s jordbrukssubventioner till animalieproduktion som enligt en studie i Nature Food också står för 84 procent av växthusgasutsläppen från livsmedelsproduktionen i EU. Rewilding med visenter kan både minska klimatpåverkan och frigöra ekonomiska resurser.

Biomassan från världens tamboskap är idag större än alla människors biomassa tillsammans. Vilda djur utgör endast 6 procent av den totala biomassan från däggdjur. Enligt Rise Klimatdatabas är bönor 70 gånger mer klimateffektiva än svenskt nötkött. Visenter främjar samtidigt biologisk mångfald utan att kräva foderproduktion.

Vi uppmanar Sveriges politiker att ta täten i omställningsarbetet genom att stödja återintroduktion av visenter i lämpliga områden. Vi uppmanar också Sveriges politiker att servera växtbaserad kost i offentlig måltidsverksamhet, särskilt inom skola och sjukvård.

Källor

• Ny forskning visar att naturbeteskött orsakar enormt mycket växthusgasutsläpp. Forskarna noterar att resultaten troligen gäller för utvecklade ekonomier generellt.
• US grass-fed beef is as carbon intensive as industrial beef and ≈10-fold more intensive than common protein-dense alternatives
• Prospects for the dispersion of European bison, Bison bonasus, in the North
• ”Over 80% of the European Union’s Common Agricultural Policy supports emissions-intensive animal products”, “which uses 82% of the European Union’s agricultural subsidies (38% directly and 44% for animal feed). Subsidy intensity (€ kg−1) for animal-based foods approximately doubles after feed inclusion. The same animal-based foods are associated with 84% of embodied greenhouse gas emissions of EU food production”
• Enligt RISE klimatdatabas orsakar svenskt nötkött ungefär 70 gånger mer växthusgaser än bönor
• Vilda djur utgör endast 6 procent av däggdjurens totala biomassa
• Lämpliga livs­miljöer för visent långt upp i Sverige

Genomförbarhetsanalys av återintroduktion av visent (Bison bonasus) till Sverige, SLU 2023

Visenters klimatanpassning
”Visenten har generellt god förmåga att klara av låga temperaturer och mycket snö. Enligt Kuemmerle et al. (2012) kan de hantera medeltemperaturer ner till -15° C under vintern.”

Betesbeteende och resursutnyttjande
”I Sverige finns dock företrädelsevis växtätare som specialiserat sig på busk- och slyskiktet, medan de stora gräsätarna saknas. […] Kanske kan visenten bli framtidens landskapsvårdare i Sverige.”

Skapande av biologisk mångfald genom naturlig störning
”Genom sitt bete förväntas till exempel visenten skapa utrymme även för andra hotade arter, samtidigt som vi bidrar till att rädda visenten.”

Fröspridning via päls och avföring
”De bereder mark, sprider spillning och urin i landskapet som bidrar till markbiotans funktion och sammansättning (stödjande) […] sprida fröer (Jaroszewicz et al. 2009).”

Gynnsam påverkan på andra arter
”Visentens bete genererar potentiellt många biologiska mervärden, såsom begränsning av sly, främjande av öppnare landskap och ljusgynnade växter och insekter, främjande av skadad och död ved som i sin tur gynnar insekter och hackspettar.”

Minimal mänsklig inblandningVidare skulle frilevande visenter kunna sköta vissa ekosystemfunktioner långsiktigt utan kostnad.”

Ekosystemstörningar som skapar nya livsmiljöer
”Visenten påverkar även skogen och den skogliga återväxten genom bete, barkgnag, trampning och fejning.”
”Främjande av skadad och död ved som i sin tur gynnar insekter och hackspettar.”

• https://www.slu.se/globalassets/ew/org/inst/afb/block/cg-thulin/thulin-mfl_forstudie-visent_231219_slutversion_komprimerad.pdf