Mat & Klimat

Djurindustrins antibiotikamissbruk ökar resistensen – ett hot även vid virusutbrott

Foto: floschmidt888, Licensed under CC BY 2.0

Djurindustrins antibiotikamissbruk ökar resistensen - ett hot även vid virusutbrott

Allt fler experter drar kopplingen mellan antibiotikaresistens och risken att dö i covid-19. Det kan vara en bidragande orsak till de höga dödstalen i sydeuropa utöver andra faktorer som hög medelålder och umgänge över generationsgränser, menar bland annat författaren och journalisten Erik Martinussen. Djurindustrins omfattande användning av antibiotika driver på utvecklingen av resistens över hela världen; nära tre fjärdedelar av världens antibiotika går till världens boskapsdjur. Även i Sverige, ett land som ofta hyllas för sin restriktiva hållning på området, används antibiotika rutinmässigt i förebyggande syfte i kycklingindustrin.

Sekundärinfektioner

Covid-19 är en virussjukdom och kan därför inte behandlas med antibiotika. Däremot ökar risken för sekundära infektioner när patienten intensivvårdas och har kraftigt nedsatt immunförsvar.

– Det är känt att intensivvårdspatienter generellt, oberoende av vad de behandlas för, riskerar att bli angripna av resistenta bakterier och i Italien har de stora problem med antibiotikaresistensen, säger den norska journalisten och författaren Erik Martiniussen till Svenska Yle.

Han har just skrivit en bok om antibiotikaresistens (Krigen mot bakteriene, 2020) och för nu fram teorin att de höga dödstalen i sydeuropa delvis kan bero på den höga förekomsten av resistenta bakterier. Anu Kantele, professor i infektionssjukdomar vid Helsingfors universitet, håller med om Erik Martiniussens bedömning.

– Man kan tänka sig att det kommer att bli så. Förstås vet vi inte. Det finns många saker som troligen påverkar dödligheten, men jag kan tänka mig att den här saken betyder mycket. Ofta kan det vara så att coronaviruset slår ut patientens immunförsvar och till slut kan det vara bakterier som dödar patienten, säger hon till Svenska Yle.

Tidningen hänvisar också till en kinesisk studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet som visar att mer än hälften av en grupp personer som dog i covid-19 också hade en sekundär bakteriell infektion, medan bara en procent av de som överlevde hade en sådan infektion. 

Den tysta pandemin

Antibiotikaresistens är ett växande problem i världen och kallas ibland för den tysta pandemin. 700 000 människor dör varje år på grund av resistenta bakterier och allt fler vanliga sjukdomar som luftvägsinfektioner och urinvägsinfektioner blir omöjliga att behandla. Siffrorna varierar, men enligt världshälsoorganisationens senaste uppskattning kan upp till 10 miljoner människor komma att dö årligen till följd av resistenta bakterier 2050.

Problemet är stort i just Sydeuropa där restriktionerna kring antibiotikaanvändning är förhållandevis svaga. Italien, Spanien och Grekland är de länder i EU där man använder mest antibiotika i förhållande till befolkningen. Italien har utvecklat 25-50 procent resistens och Spanien 10-25 procent, medan vi i Sverige endast har runt fem procent.

Någon ny antibiotika har inte utvecklats på över trettio år. Enligt Dag Berild, överläkare och professor på Oslo Storstadsuniversitet, beror det på att marknaden inte lockas av att investera stora summor i ett läkemedel där själva poängen är att det ska användas så lite som möjligt.

Djurindustrin världens största antibiotikakonsument

En stor orsak till den ökande resistensen beror på överanvändning och felaktig användning inom och utanför vården; i många delar av världen säljs antibiotika receptfritt på apotek.

En annan stor drivkraft bakom den ökande resistensen är djurindustrin. Antibiotika har använts rutinmässigt i djuruppfödning sedan 40-talet, både för att hålla borta sjukdomar, men även för att öka tillväxten; det visade sig nämligen att boskapsdjuren växer snabbare när den normala bakteriefloran i tarmsystemet är utslagen och inte längre kan konkurrera om födan.

Sedan dess har vinstmaximeringens logik fått allt större genomslag i djurindustrin; djuren hålls tätare och växer allt snabbare. Djurens genetiska likriktning i kombination med försämrat immunförsvar gör de till tacksamma måltavlor för infektiösa organismer. 

Majoriteten av världens antibiotika, 73 procent, går idag till djurindustrin enligt en studie. Efterfrågan kommer dessutom att öka med 67 procent till 2030 på grund av den ökande köttkonsumtionen visar en annan studie

Siffrorna skiljer sig dock mycket mellan länder. I Sverige är användandet av antibiotika i förebyggande syfte förbjudet förutom i kycklingindustrin, och även där får det inte vara antibiotika som används inom humanvård. I USA gick däremot 80 procent av medicinsk viktig antibiotika, ca 10 000 ton, till djurindustrin 2014. Studier har visat att människor som arbetar i industrin i högre grad bär på resistenta bakterier än resten av befolkningen.

Svensk djurhållning och antibiotikaresistens

Sverige har bland den lägsta användningen av antibiotika i världen, ändå förekommer resistenta bakterier bland våra boskapsdjur. År 2015 beräknades var tredje svensk kyckling i landets livsmedelsbutiker vara bärare av ESBL-producerande bakterier. 

– Är man en människa (och inte kyckling) med ESBL-bärarskap har man röd ilsken varningstriangel i sin journal. Särskilda regler råder och på sjukhus behöver man ibland enkelrum av smittskyddsskäl. Svensk fågelindustri har ingen som helst upplysningsplikt till oss kunder om sina resistensbärande fåglar som vi kånkar hem till våra kök. Inga röda trianglar, skriver skribenten och underläkaren Fanny Nilsson i en uppmärksammad krönika i Dagens Arena.

Utöver höns och kyckling är det bland grisar som den högsta andelen antibiotikaresistenta bakterier finns, rapporterar Supermiljöbloggen. 2017 var 4 procent av landets grisar bärare av dessa bakterier. 

Mat och Klimat kontaktade Anna Harenius, etolog på Djurens Rätt, för att få reda på mer om vilket kött som är värst ur antibiotikasynpunkt.

– Det beror på vilket land köttet kommer från, men när det gäller Sverige sticker kycklingindustrin ut eftersom de fortfarande ger antibiotika i förebyggande syfte. Visserligen antibiotika som inte används inom humanvården, men det finns studier som pekar på att användningen hos kycklingar kan leda till problem i framtiden även för oss människor. Kycklingindustrin pekas också ut av Arbetsmiljöverket som den näring inom lantbruket där slaktare och djurskötare riskerar få i sig antibiotikaresistenta bakterier.

Annan animalieproduktion som till exempel gris- och mjölkindustrin använder också antibiotika, men bara när djuren är sjuka. Men om de hade levt under bättre förhållanden och inte varit avlade för extremt hög produktion hade de sluppit bli sjuka från början, säger hon.

Importerad resistens

Hälften av det kött som konsumeras i Sverige är importerat från andra länder med helt andra regler kring antibiotikabruk. En studie från 2014 visade att 60 procent av danska avelsgrisar var bärare av den resistenta bakterien MRSA. Denna stam av gris-MRSA beräknades ha smittat 12 000 danskar 2016. 

Men det finns vissa restriktioner för importen av animalier berättar Anna Harenius:

– Exempelvis är rutinmässig användning av antibiotika som används inom humanvård förbjuden, även på kött som importeras. Det är svårt för Sverige att ställa högre krav i lagstiftningen än resten av EU, då länder inte får ge konkurrensnackdelar för andra länders produktion inom unionen. Djurens Rätt anser att kraven borde vara striktare i hela EU, eftersom hög antibiotikaanvändning ofta är kopplad till dålig djurhållning i övrigt.

Men hon poängterar att det enda sättet att verkligen få bukt med antibiotikaanvändningen är minskad konsumtion av animalier.

Vi vill minska all typ av animaliekonsumtion då minskad efterfrågan på produktion av kött och andra animalier är det enda som kan minska den onödiga antibiotikaanvändningen drastiskt. Samtidigt vill vi självklart att de djur som finns i Sverige ska skötas bättre och minska aveln för extremt hög produktion, vilket också minskar antibiotikabehovet.

Michael Abdi Onsäter

Translate »