Mat & Klimat

Politikerna struntar i djurindustrins konsekvenser – men framtiden är vegansk

Foto: Elena Mozhvilo, Unsplash

Politikerna struntar i djurindustrins konsekvenser - men framtiden är vegansk

Trots djurindustrins uppenbart negativa konsekvenser för vår planet, för djuren och för vårt välbefinnande på denna jord, verkar politiker och makthavare ytterst ointresserade av att göra något åt saken. Men, skriver Maria Sandblad, “en vegansk värld är inte bara möjlig, den är nödvändig, och redan på väg. Och den är vacker”.

Det börjar nästan likna en sammansvärjning. Både klimatförändringarnas och coronavirusets främsta orsak och upprinnelse – djurindustrin och vår våldsamma, vådliga tradition att hålla, döda och äta djur – smusslas undan eller förtigs både av sakkunniga och passionerade aktivister. Och när det trots allt mellan varven dyker upp i media är det för att nästan alltid spårlöst försvinna igen utan större avtryck i personliga val, än mindre i politiska initiativ eller beslut. Tvärtom talar landsbygdsministern om en ökad svensk köttproduktion och istället för utfasning med omedelbar verkan.

Och vi är tillbaka på ruta ett igen, utan den förhållandevis enkla huvudlösningen på vår tids mest avgörande och förgörande problem; pandemier, den annalkande klimatkatastrofen, mat- och vattenförsörjningen, massutrotningen av jordens arter och vilda djur – att snarast möjligt lägga om våra livsmedelssystem och våra egna matval till växtbaserad kost: att bli veganer! Vi talar om den massiva, globala kostomläggningen som är helt nödvändig för att vi ska ha en chans att klara Parisavtalet, som till och med återhållsamma IPCC öppet manade till i sin senaste rapport 2019.

I grunden är vi fredliga herbivorer 

Det är dessutom den kost som råkar vara den som människan är skapad för. Vi är inga blodtörstiga karnivorer som springer ikapp och hugger tänderna i ett byte som vi äter rått när vi är hungriga. Inte heller omnivorer, som björnarna, som måste ha en liten del av sin kost i form av kött för att må bra. Vi är fredliga herbivorer som längtar efter en smörgås när magen kurrar. Vi blir sjuka av animalier som skapar inflammationer i kroppen och friska av vegetabilier som får bort dem. Se råden från alla håll – ät mer fullkorns-säd, baljväxter, grönsaker och frukt för hälsan, immunförsvaret, vikten och välbefinnandet. Vi uppmanas aldrig att äta mer skinka, råbiff, ägg eller varmkorv för att må bra.

Att vi människor är ämnade för en växtbaserad kost bekräftar allt fler forskare, det räcker att bläddra lite i Kinastudien, världens största vetenskapliga undersökning om relationen kost och hälsa, genomförd av en av världens främsta nutritionister, professor Emeritus vid Cornell University i New York, Colin Campbell. Hela den mytiska bilden av människan som jägare punkteras alltmer, genom historien har vi främst levt av vad kvinnorna har samlat av ätbara örter, växter och frön. Äkta rovdjur och karnivorer behöver varken spjut eller gevär för att fälla sina byten, de har klorna, tänderna och förmågan att springa ikapp sina byten. Det handlar alltså om en återgång till våra veganska rötter, en efterlängtad hemkomst, inte en påtvingad resa ut i väglöst land.

Politikerna struntar i djurindustrins konsekvenser

Ändå är det Ingen makthavare, riksdagsledamot eller minister i ansvarsfull ställning som i kraftfulla ordalag säger rent ut, rätt in i kameran, det som det hoppfulla aprilskämtet på nätet gjorde – Damberg: ”Vi har beslutat att stänga alla djurfabriker med omedelbar verkan”, Löfven ”Vi vill inte ha fler pandemier”. För precis så är det, så länge vi har djurfabriker, slakterier och köttkonsumtion – djur som egentligen skulle levt i det fria och vars virus så lätt hoppar över till oss när vi lever för nära inpå – kommer vi att ha regelbundna, allt svårare globala pandemier, det har till och med WHO signalerat.

Här i Sverige har professor Björn Olsen, vår främsta specialist på infektionssjukdomar, flera gånger sagt ”om vi alla vore veganer skulle vi inte ha några pandemier”. Att våra smittsamma sjukdomar uppstod först när vi började domesticera och äta vilda djur! En oerhörd sanning som borde matas in i oss alla, vi som fostrats till att tro att kött är detsamma som mat och som på allvar tror att vi inte klarar oss utan att äta döda djur, när det i själva verket är precis tvärt om.

Det handlar alltså inte bara om förfärliga kinesiska och asiatiska wet markets, utan precis lika mycket – om inte mer – om vår gigantiska djurindustri, om våra egna matvanor. Men hur många har hört det och verkligen tagit in det? Inte många, och definitivt inga politiker. Då skulle vi haft en utredning i ämnet för länge sedan, en redan påbörjad nedstängning av djurindustrin och en snabb omställning till ett växtbaserat jordbruk på gång redan nu och enorma reklamkampanjer för veganska matval och vegansk kokkonst överallt!

Istället är det jakten på ett vaccin mot coronaviruset som ska rädda oss från undergången. Ingen talar högt om att alla pandemier som drabbat världen, från Spanska sjukan och framåt, har sin upprinnelse i djurhållningen. Att vi varje år dödar mer än 70 miljarder en gång fria djur som vi håller fångna och instängda i extremt onaturliga, gravt sjukdomsalstrande miljöer, där den ständiga risken för pandemiska virus möts med mängder av resistens-skapande antibiotika (70 procent av världens antibiotika går till djurindustrin), under de mest förfärande hygieniska förhållanden.  

Varför pumpas inte denna sanning ut överallt, hela tiden? Att en vegan radikalt minskar risken för pandemier och sin klimatpåverkan med en tredjedel, att de omhuldade betesmarkerna måste återskogas (CO2-slukare) för att fånga in växthusgaser som redan finns i atmosfären så att 1,5 graders-målet kan hållas och för att återvilda naturen (för den biologiska mångfaldens återkomst). Och att vi, för att hålla hungern borta, måste återgå till att producera mat till människor på våra åkermarker istället för atrtfrämmande foder för djuren inom den orättfärdiga djurhållningen. 

Den som till största delen består av stinkande, fönsterlösa dödsfabriker där förtvivlade djur, totalt berövade sina liv och naturliga impulser, förvaras ståendes eller liggandes i smuts och i en för djur helt onaturlig trängsel, manipulerade med hormoner och foder för att till en så låg kostnad som möjligt, så snabbt som möjligt bli redo för en annan dödsfabrik, slakterierna – den enda meningen med deras korta, tröstlösa liv. För att vi fått för oss att vi måste äta kött, för att kött genom tiderna kommit att likställas med manlighet, makt och inflytande och för att köttindustrin är en av de största och mest lukrativa industrierna i världen, till priset av en förödd planet. Som om det handlade om svampodlingar, eller kruksallad, inte om intelligenta, smärtkänsliga, beröringskänsliga varelser med precis samma förnimmelseregister som vi.

En vegansk värld post corona

Vi får, precis som djuren, ett gudomligt påslag av välbefinnande-hormoner när vi gör något gott för andra. Vi kan så lätt ändra våra matval, för djurens, för jordens och våra medmänniskors skull, och köpa växtbaserad färs, korv, burgare, ost eller mjölk istället för stulen modersmjölk och sargade kroppsdelar från en gång levande djur och på så sätt inte bara bidra till att rädda framtiden utan till och med avgöra den! 

Under corona-krisen har vi sett hur snabbt det går att stänga ner industrier och förändra produktionen, nu är det djurindustrin som borde stå på tur. I USA har stora köttföretag som Tyson och Cargill redan skapat egna veganska produkter, den spanska staten satsar stort på veganska alternativ, i England hjälper sajten ReFarm’d mjölkbönderna att ställa om. Dags för Sverige att lirka sig ur rädslans, traditionens och lobbyisternas grepp som liknar en sammansvärjning och slå följe. 

En vegansk värld är inte bara möjlig, den är nödvändig, och redan på väg. Och den är vacker. Och välkomnande. Om inte politikerna tar sitt ansvar, så kan vi konsumenter, världens starkaste maktgrupp, se till att de gör det genom att från och med idag välja att äta enbart det som växer på träden, på marken eller i jorden och därmed öppna för en ny era, en ny tid, ett annat, mänskligare sätt att leva. Är det inte vad vi alla längtar efter? Vad skulle kunna göra oss lyckligare än det?

Maria Sandblad



Translate »