Den 17 december lanserades för första gången en klimatpolitisk handlingsplan för vårt land – ett policypaket med 132 åtgärder som ska vägleda Sverige i ambitionen att bli världens första fossilfria välfärdsnation. Planen innehåller mängder av politiska nyheter – framförallt på transportområdet – och har tagits emot väl av den samlade klimatrörelsen. Samtidigt finns en viss oro att den viktiga mat- och jordbrukssektorn hamnat i skymundan. Mest uppseendeväckande är att behovet av minskad konsumtion av animalier (främst kött och mejeriprodukter) inte nämns explicit en enda gång.

Miljöpartiets kanske största bedrift i regeringsställning har varit inrättandet av det klimatpolitiska ramverket 2017. I det ingår bland annat målet att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser, och därefter uppnå negativa utsläpp, och att regeringen ska tillsätta ett klimatpolitiskt råd som ska granska den förda klimatpolitiken. I ramverket ingår också att varje regering ska presentera en klimatpolitisk handlingsplan som beskriver hur politiken ska leverera för att uppnå målen.

Planen inleds med ett övergripande förslag som tydliggör klimatlagens ambitioner; all relevant lagstiftning ska ses över för att det klimatpolitiska ramverket ska få genomslag. Det innebär att klimatpolitiken kommer att genomsyra politiken på samtliga plan och i alla sektorer i vårt samhälle.

I ett gemensamt pressmeddelande från Sveriges samlade miljöorganisationer, med WWF, Naturskyddsföreningen och Greenpeace i spetsen, skriver de att de ser positivt på planen och det faktum att den förhandlats fram av januariavtalets fyra partier. “Men nu väntar vi på besked om tydliga planer och beräkningar för hur de föreslagna åtgärderna ska leda till att klimatmålen nås”, skriver de. “Under återstoden av mandatperioden kommer vi i klimatrörelsen att löpande fokusera på att följa upp att åtgärderna i handlingsplanen beslutas, finansieras och genomförs.”

Fokus på transporter

Handlingsplanen grundar sig delvis på det klimatpolitiska rådets rapport från tidigare i år som tydligt visade dagens politik är otillräcklig för att nå klimatmålen. “Med nuvarande förutsättningar och beslut kommer transportsektorn bara att nå halvvägs till målet att minska utsläppen med minst 70 procent till 2030.”, står det på sidan 58.

Det är därför föga förvånande att nära hälften av planens 132 åtgärder inriktar sig på en omställning och elektrifiering av transportsektorn. Planen innebär bland annat flera satsningar på laddinfrastruktur, järnväg och kollektivtrafik, bestämmelser om att staten endast köper in miljöbilar, skärpningar i bonus-malus, samt tillsättandet av en elektrifieringskommission för att skynda på arbetet med att elektrifiera tunga transporter. Det finns även skrivelser om att kommuner ska kunna erbjuda miljöbilar gratis parkering och att minst 10 procent av platserna på nybyggda parkeringar ska ha laddstolpar.

Elefanten i rummet

Utsläppen från transportsektorn motsvarar en tredjedel av Sveriges inrikes utsläpp, och förhoppningsvis kan de över 60 förslagen som presenteras i handlingsplanen bidra till en nödvändig omställning på den fronten.

Men det finns även andra sektorer som är centrala för omställningen och som har hamnat i skymundan i den plan som presenterats här. Enligt Naturvårdsverket orsakar den svenska jordbrukssektorn ca 7 miljoner ton i årliga växthusgasutsläpp – ungefär 15 procent av de totala utsläppen inom landets gränser.

I handlingsplanen nämns fem konkreta åtgärder för jordbrukssektorn:

• Metoder för ökad kolinlagring i jordbruksmark ska främjas
• Berörda myndigheter ska planera för att minska avgången av växthusgaser från jordbruksmark
• En utredning tillsätts för att stödja en utveckling mot fossiloberoende jordbruk
• Insatser för att minska läckage av metan från gödselhantering
• Nationell plan för genomförandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik

Föreningen Svensk mat- och miljöinformation (SMMI) som överlag är positiva till handlingsplanen, har i ett pressmeddelande uttryckt oro över att köttkonsumtionen inte nämns en enda gång bland förslagen.

– Svensk mat- och miljöinformation kan konstatera att åtgärderna för jordbruket tyvärr är helt otillräckliga. Fossiloberoende jordbruk och minskat metanläckage från gödselhantering nämns, vilket är bra, men åtgärder på marginalen. Jordbrukets klimatpåverkan beror huvudsakligen på vår höga köttkonsumtion. Den nödvändiga kraftfulla minskningen av animaliekonsumtion och djurhållning som enligt forskningen är absolut nödvändig, nämns inte explicit i handlingsplanen, vilket är oroande.

Av de 7 miljoner ton årliga utsläpp som det svenska jordbruket ger upphov till, utgörs nästan hälften av metanutsläpp från djurens fodersmältning. Resterande kommer från stallgödsellagring samt läckage av lustgas och koldioxid från jordbruksmark. 

Ungefär hälften av Sveriges åkermark används idag för att producera djurfoder – betesmarken är inte inräknat i den statistiken. Åkermarken skulle kunna utnyttjas mycket mer effektivt om den istället hade använts för att producera mat för humankonsumtion eftersom ungefär 80-90 procent av näringsinnehållet går förlorat då maten passerar en djurmage.

Indirekta åtgärder kan bidra till lösning

Om man betraktar de konsumtionsbaserade utsläppen så blir det ännu tydligare att det krävs politiska åtgärder för att minska animaliekonsumtionen i Sverige. Av de 10 ton koldioxidekvivalenter som genomsnittssvensken släpper ut per person utgörs en fjärdedel, 2,5 ton av, maten som vi äter. Majoriteten av dessa utsläpp, 1,75 ton, kommer från animalieproduktion.

Lyckligtvis innehåller den klimatpolitiska handlingsplanen flera åtgärder som indirekt kan påverka dessa utsläpp. För första gången föreslås nämligen att klimatmålen även ska innefatta vår konsumtion – hittills har alla klimatmål handlat om utsläppen inom Sveriges gränser. Dessa utsläpp har minskat något över tid men utsläppen från vår konsumtion fortsätter att öka stadigt. Handlingsplanen innehåller även åtgärder och krav för den offentliga upphandlingen samt skrivelser om att Sverige ska verka för hållbarhetsklausuler i internationella avtal.

Michael Abdi Onsäter