På klimattoppmötet C40 i oktober i Köpenhamn skrev borgmästare för 14 städer inklusive Stockholm, New York, London och Paris under deklarationen Good Food Cities. Städerna ska senast år 2030 ha implementerat planethälsodieten som Lancet-kommissionens 37 världsledande miljö- och hälsoexperter står bakom. Samtliga svenska kommuner bör ansluta sig till deklarationen för att bemöta den akuta klimatkrisen och förbättra invånarnas hälsa. Regeringen har ett utomordentligt stort ansvar att stödja denna viktiga process genom förbättrade upphandlingsverktyg för offentlig måltidsverksamhet, ekonomiska styrmedel och strategiska samarbeten med organisationer.
Forskningsrapporten The Global Syndemic of Obesity, Undernutrition, and Climate Change från EAT-Lancet-kommissionen som släpptes i januari i år visar att om planethälsodieten blir global standard, så minskas växthusgasutsläppen dramatiskt. Hållbar kost, producerad med effektiva och hållbara jordbruksmetoder samt undvikande av matsvinn kan minska växthusgasutsläppen från vår livsmedelskonsumtion med mer än 60 procent.
Planethälsodieten beräknas årligen kunna rädda 11 miljoner människor i världen från en förtidig död. Djurindustrin orsakar en enorm förlust av biologisk mångfald och göder det snabba massutdöendet av vilda livsformer globalt. Den kräver nämligen kolossalt stora ytor för foderodling och betesmarker, vilket tränger undan de vilda djuren från deras naturliga livsmiljöer, exempelvis när regnskog skövlas. Rapporten The Biomass Distribution on Earth visar att människan och våra boskapsdjur idag står för 96 procent av däggdjurens biomassa. De vilda däggdjuren utgör bara 4 procent.
Djurindustrin står för enormt stora växthusgasutsläpp, enligt FN:s miljöpanel IPCC:s nya rapport Climate Change and Land, som är sammanställd av 170 forskare från 52 länder. De tre viktigaste politiska rekommendationerna i rapporten är:
Planethälsodieten består av balanserad och näringsrik mat som ger upp till 2500 kalorier per dag för vuxna. En planethälsotallrik består av en halv tallrik med grönsaker och frukt. Den andra hälften utgörs huvudsakligen av fullkornsprodukter, växtproteinkällor och omättade växtoljor samt (eventuellt men inte nödvändigtvis) små mängder av animaliska proteinkällor. Köttintaget per person och år får maximalt vara 16 kilo. Det är mycket lite jämfört med svenskens köttintag idag som är 50-55 kilo, enligt Livsmedelsverkets senaste matvaneundersökning.
Planethälsodieten är mycket bra för hälsan, både med avseende på cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Fullkornsprodukter, grönsaker, bönor och frukt är mat som minskar risken att drabbas av flera cancerformer, enligt Världscancerfonden och Cancerfonden. Hjärtinfarkt och stroke hör till de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och risken för hjärt-kärlsjukdomar minskar om det mättade fettet, som finns rikligt i animalier, byts mot omättat fett, enligt Livsmedelsverket.
Regeringen kan underlätta införandet av planethälsodieten i offentlig måltidsverksamhet genom att anpassa reglerna och verktygen för kommunernas livsmedelsupphandlingar till planethälsodieten. Dessutom behövs ekonomiska styrmedel i form av en skatteväxling bestående av miljöskatt på kött- och mejeriprodukter och sänkt moms på frukt och grönt. Slutligen bör regeringen omedelbart involvera medborgare, företag, offentliga institutioner och civilsamhället för att gemensamt utveckla en strategi för att fullt ut förverkliga planethälsodieten i Sverige senast 2030.
Jonas Norberg
Aktivist för vegonorm, köttskatt och andra styrmedel som banar vägen för framtidens växtbaserade konsumtionsvanor.
KÄLLOR
14 Cities Commit to Sustainable Food Policies That Will Address the Global Climate Emergency
Så ska Stockholm lyckas halvera konsumtionen av kött
The Global Syndemic of Obesity, Undernutrition, and Climate Change
The Biomass Distribution on Earth
De vilda däggdjuren utgör bara 4 procent av däggdjurens totala biomassa
Vad är nyttigt och onyttigt fett?
De tre viktigaste punkterna från IPCC-rapporten
Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.