Flera studier pekar på att risken att dö i covid-19 är högre i regioner med kraftigt förorenad luft. Långvarig exponering för luftföroreningar som kväveoxider, kolmonoxid och partiklar skadar luftvägarna och försämrar immunförsvaret, vilket i sin tur ökar dödligheten, menar forskarna.

Högre dödlighet i förorenade regioner

I en ny Harvardstudie jämfördes andelen patienter som avlidit i covid-19 med hur mycket luftföroreningar de varit utsatta för under perioden 2000-2016. Specifikt tittade forskarna på luftföroreningar i form av PM2,5 – små partiklar som är mindre än 2,5 mikrometer i diameter – och fann att en ökning med 1 mikrogram per kubikmeter resulterade i 15 procent högre dödlighet.

Även i Italien har forskare undersökt kopplingen mellan luftföroreningar och andelen döda i sjukdomen. Det har visat sig att viruset har en högre dödlighet i Italiens norra regioner än i andra delar av landet. Dessa områden är dessutom bland de mest förorenade områdena i Europa. Visserligen, säger rapporten, är där även skillnader i sjukvårdssystem, medelålder och andra faktorer, skriver forskarna, men en viktig faktor kan även vara den kraftigt förorenade luften.

Ytterligare en studie har undersökt om höga halter kvävedioxid kan leda till ökad dödlighet i covid-19. Forskarna tittade på 66 olika områden i Italien, Spanien, Frankrike och Tyskland och fann att av de 4443 avlidna kom 3487, dvs 78 procent, från fem regioner i norra Italien och centrala Spanien. Just dessa fem regioner har även haft högst koncentration av kvävedioxid i luften. Det är dock för tidigt att hävda ett tydligt orsakssamband mellan höga halter av kvävedioxid, dålig luftcirkulation och ökad risk att dö i covid-19. Studien kan som mest visa att det finns en stark korrelation, men det behövs mer forskning på området, säger Yaron Ogen till The Guardian.

Biltrafik är den största källan till kvävedioxid och även om biltrafiken har minskat till stor del i de berörda områdena, så är det den långtida exponeringen som leder till stora hälsoproblem. Kvävedioxid irriterar luftvägarna och slemhinnorna, vilket gör lungorna mindre motståndskraftiga mot infektioner. Även högt blodtryck, diabetes, hjärt- lungsjukdomar kan kopplas till långvarig exponering av kvävedioxid. 

Riskerna med höga halter av luftföroreningar kopplat till virussjukdomar är kända sedan lång tid tillbaka. En studie som undersökte dödligheten av SARS i Kina 2003 visade att dödligheten i regioner med medelhöga luftföroreningar var 84 procent högre jämfört med regioner där halterna var lägre.

Luftföroreningar, en global hälsokatastrof

Luftföroreningar är inget nytt för människan. All förbränning av biomassa eller fossila bränslen ger upphov till olika hälsofarliga substanser som kolmonoxid, kvävedioxid, svaveldioxid och partiklar. Värst är de riktigt små partiklarna – de så kallade PM2,5.

Partiklarna undviker kroppens försvar och tar sig ända in i blodomloppet där de påverkar hjärta och hjärna. Vid längre exponering kan det ge kroniska andningsbesvär (KOL), astma, nedsatt lungfunktion och även orsaka hjärtsjukdomar och lungcancer. Idag kommer partiklarna mestadels från vedeldning vid bostadsuppvärmning, men även från förbränningsprocesser inom industri och vägslitage från däck. 

Luftföroreningar är det största miljömässiga hotet mot vår hälsa i dagsläget. WHO räknar med att luftföroreningar dödar så många som 7 miljoner människor varje år – en global hälsokatastrof jämförbar med fetma, högt blodtryck och diabetes. I Sverige beräknades 120 personer dö i förtid på grund av luftföroreningar 2016.

Det svenska gränsvärdet för partiklar (PM2,5) är detsamma som rekommenderas av WHO och innebär att halten inte får överstiga 10 mikrogram per kubikmeter beräknat som ett årsmedelvärde eller 25 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde. 

Enligt statistik från IQAirs kan man se att Sverige överlag håller sig väl under  gränsen, med undantag för Malmö som 2019 låg strax över. Av 37 rankade länder kommer Sverige på 34:e plats med ett medelvärde på 6,6 mikrogram per kubikmeter luft. Värst i Europa ligger Bosnien (34,6), Nordmakedonien (32,4) och Bulgarien (25,5). Globalt ligger Bahrain och Irak högst med 46,8 respektive 39,6 mikrogram per kubikmeter luft. 

Värt att notera är att även om Sveriges statistik idag pekar på medelvärden som ligger under de utsatta målen, så utgör luftföroreningar ändå en risk och ett högre medelvärde innebär i förlängningen en ökad risk för dödlighet i covid-19 eller andra luftvägssjukdomar. 

När coronakrisen är över kan det vara intressant att se studier på hur nära sambandet faktiskt är mellan luftföroreningar och dödlighet i covid-19 och då med data från populationer över hela världen. Oavsett resultatet av en sådan undersökning, så är det tydligt att luftföroreningar är skadliga för vår hälsa och att mer arbete måste göras globalt för att minska dem. 

Andreas Ekfrost