Green New Deal. EU-kommissionen presenterade häromveckan en omfattande reformstrategi för en mer hållbar och miljövänlig livsmedelsproduktion. “Farm to Fork” kommer enligt beslutsfattarna leda till stora förändringar vad gäller användandet av bekämpningsmedel, konstgödsel, djurskydd och antibiotikaanvändning och innefattar även en storsatsning på alternativa proteinkällor. Men går strategin långt nog? 

Historiska satsningar på hållbara livsmedel och biologisk mångfald

Reformpaketet är en av två jättesatsningar för klimat och miljö som presenterades samtidigt och som båda faller under den övergripande strategin för en “European Green Deal” – planen som genom grönt jobbskapande och innovation ska skapa en klimatneutral union år 2050.

Det första är en satsning på biologisk mångfald som bland annat innefattar plantering av tre miljarder nya träd, samt omfattande skydd och restaurering av känsliga land- och havsområden. Beslutet välkomnas av bland annat WWF som kallar det för en “stark signal” och ett steg i rätt riktning.

Det andra är en plan för ett hållbart livsmedelssystem kallat “Farm to fork” (gaffel till gård) och är fokus för denna artikel. Enligt kommissionen har coronapandemin påvisat behovet av ett robust och motståndskraftigt livsmedelssystem som fungerar väl även i kristider. Pandemin har också kastat ett ljus över hur hälsa, ekosystem, konsumtion och planetära gränser interagerar med varandra.

Planen innehåller en mängd olika lagförslag och målsättningar, men mycket ska utredas några vändor till innan det blir lag. Enligt kommissionen är det “första gången i EU:s historia som de föreslår en omfattande agenda för livsmedelsproduktionens alla steg”.

Några av de viktigaste punkterna i strategin:

• Ett ramverk för en hållbarhetsmärkning av mat
• Förändra och förenkla datummärkning för att minska matsvinn
• Mängden bekämpningsmedel i jordbruket ska halveras till 2030
• Mängden antibiotika i djurindustrin ska halveras till 2030
• Andel ekologiskt jordbruk inom unionen ska öka till 25 procent från dagens 8 procent
• Minskning av gödsel med 20 procent till 2030, utan att påverka avkastning eller bördighet
• Ett förslag till en djurskyddsmärkning

Källa:https://www.foodnavigator.com/Article/2020/05/22/What-does-the-farm-to-fork-strategy-mean-for-the-future-of-food-in-Europe

Bland svenska parlamentariker har reaktionerna varit mestadels positiva. Fredrick Federley (C) kallar strategierna för “en bra utgångspunkt” och Socialdemokraternas Jytte Guteland tycker att det är ett “jätteskifte” åt rätt håll. Jessica Polfjärd (M) tycker det är fel att sätta upp mål för minskning av bekämpningsmedel medan Per Holmberg (MP) hade velat gå ännu längre. Det viktigaste är nu att se till att reglerna blir bindande och implementeras i praktiken, säger han till DN.

Höjd standard riskerar att bli kontraproduktivt

Farm-to-Fork-strategin innebär en massiv omstrukturering av jordbruket inom unionen. Den kraftiga minskningen av bekämpningsmedel och konstgödsel anses vara nödvändig för att hindra den pågående artdöden och minska läckaget av övergödande näringsämnen och klimatpåverkande lustgas från dåligt skötta odlingsmarker.

Men det finns en stark oro bland bönder och jordbruksorganisationer att strategin istället kommer skada det europeiska jordbrukets ställning på världsmarknaden och öka importberoendet från länder med sämre miljö- och kvalitetskrav – tvärtemot kommissionens syfte att öka resiliens och självförsörjning i kristider.

– EU vill ha ökade standarder inom unionen men ingår handelsavtal med länder med mycket lägre krav. Dessa strategier kan bli kontraproduktiva och försätta europeiska bönder i konkurs, vilket skulle göra EU än mer beroende av import utifrån, säger Tim Cullinan, ordförande av Irländska bondeförbundet.

Svenska LRF tycker att det är bra att EU tar stora steg framåt för att genomföra förbättringar som Sverige redan jobbat med i 30-40 år, men varnar för att den sociala hållbarheten halkar efter.

– I Sverige har man drivit den miljömässiga hållbarheten väldigt långt, med goda skäl, men man har inte sett till att den sociala och ekonomiska hållbarheten följer efter. Det gör att man i många fall konkurrerar ut väldigt miljömässigt bra produktion med sämre men billigare produktion från andra ställen, säger organisationens hållbarhetsexpert Jens Berggren till TT.

Paradigmskifte mot mer växtbaserat

Det har varit känt sedan länge att den ökande köttkonsumtionen, och skiftet mot allt mer storskalig industriell produktion, har inneburit ett växande problem för miljön och klimatet. Enligt FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation FAO står djurhållningen för 14,5 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Förutom utsläpp av klimatpåverkande gaser som lustgas och metan bidrar den storskaliga djurindustrin även till hälsoskadliga luftföroreningar, antibiotikaresistens, övergödning och avskogning. Den ökade storskaligheten och de små marginalerna orsakar även ett våldsamt lidande för de miljardtals djur som föds upp och slaktas varje år.

När IPCC:s stora rapport om klimatförändringar och markanvändning släpptes förra året inleddes ett massivt politiskt paradigmskifte i synen på djurhållning, även i politikens toppskikt. EU har länge stått bakom djurindustrin – enligt en rapport går en femtedel av unionens totala budget till olika former av stöd för djurjordbruket – men för första gången erkänner man nu problemet på toppnivå och presenterar en genomgripande strategi för “minskad miljömässig påverkan” och stärkt djurskydd i djurindustrin. 

Svenska Djurens Rätt är försiktigt positiva till strategin, men önskar att den gått längre inom flera aspekter. I ett tidigare utkast för Farm-to-fork-strategin fanns skrivelser om att “sluta stimulera produktionen och konsumtionen av kött”, rapporterar sajten EURACTIV. Men det ströks och ersattes med att planen ska “uppmuntra människor att äta mindre rött och processat kött”.

– Det här är ett av våra största kritikområden. Det medför en risk att EU kommer fortsätta stötta marknadsföring av kött, så som kampanjen ”Gilla gris” i fjol. Strategin hade varit mycket starkare i sin ambition att främja hållbart jordbruk om den förra skrivelsen hade fått stå kvar. Minskat köttätande är framförallt viktigt för djurvälfärden inom EU, men också för att minska risker för kommande pandemier direkt eller indirekt orsakade av människors köttätande, säger Anna Harenius, etolog på Djurens Rätt till Mat och Klimat.

Satsning på alternativa protein

Strategin inkluderar även en storsatsning på alternativa proteinkällor. Kommissionen föreslår 10 miljarder euro till bioekonomin och matproduktionen där forskning och stöd för “alternativa proteinkällor som växtbaserade, mikrobiella, marina och insektsbaserade proteiner och köttsubstitut” ingår.

Europeiska Good Food Institute välkomnar förslaget:

– Det här är ett stort steg framåt. Alternativa proteinkällor, såsom växtbaserat och odlat kött, spelar en nyckelroll i Europas övergång till ett mer hållbart, hälsosamt och rättvist livsmedelssystem, sade Alexander Holst till EURACTIV. 

Pandemin har blottat den storskaliga köttsektorns sårbarhet i kristider. Särskilt tydligt har det varit i USA där stora förpackningsanläggningar och slakterier tvingats stänga ned på grund av hög smittspridning. Det har i sin tur lett till en massiv boom för vegsektorn i landet, något vi skrivit om tidigare.

Eftersom animalieproduktion är oflexibel till sin natur – det tar lång tid från uppfödning till färdig “produkt” – har industrin svårt att svara mot marknadsmässiga fluktuationer. Miljontals djur har dödats i den amerikanska köttindustrin på grund av bristande lönsamhet. Allt fler börjar nu se sig om efter alternativ till dagens ohållbara livsmedelssystem.

– Det representerar också en stor kommersiell möjlighet för EU att verkligen införa en grön återhämtning från den ekonomiska covid-19-recessionen, fortsätter Alexander Holst.

Michael Abdi Onsäter