Hur skall du veta hur det bröd som du håller i handen egentligen har kommit till? En bra början är som vanligt att noggrant studera innehållsförteckningen, ju kortare den är desto bättre!

Det som kännetecknar den moderna brödproduktionen (industribröd) är att det ska ta så kort tid som möjligt att baka brödet, men det skall kunna ligga på butikshyllan så lång tid som möjligt utan att mögla.

Istället för att låta degen jäsa under en längre tid upptäckte forskarna redan på 1960-talet att man kunde pressa in såväl luft som vatten i degen med hjälp av höghastighetsmixar. Man fördubblade jästmängden och tillsatte kemiska oxidanter och härdat fett för att få rätt struktur. Denna behandling påverkar både smak och näringsinnehåll.

Ett exempel på mängden tillsatser som kan finnas är prinsessbakelse som en vän visade mig. Förutom självklara naturprodukter som socker, grädde, mjölk, vetemjöl, mandel och ägg innehöll bakelsen inte mindre än 30 olika tillsatser (varav 17 var E-nummer).

Genom alla de kemikalier som industribrödet innehåller är det meningen att hållbarheten skall öka så mycket att du upplever brödet som färskt trots att det är många dagar gammalt. Förgäves måste man ändå säga. För den som har möjlighet att välja ett äkta färskt bröd blir valet givetvis enkelt.

Det bästa sättet att få äkta färskt bröd utan alla kemikalietillsatser är att baka själv eller välja bröd från ett lokalt bageri. I Gävle väljer du naturligtvis Berglunds från Ax till Limpa. Varje torsdag levereras äkta färskt bröd därifrån på Lyktan.

Per-Olof Erickson, Naturskyddsföreningen