– Del 1 av 2 i vår artikelserie om bilfria innerstäder

När stora delar av världen nu öppnar upp passar flera storstäder på ett genomföra ett skifte mot en mer hållbar, grön och trivsam stadsmiljö post-corona. Den bilcentrerade storstaden får stå tillbaka för gång- och cykelvägar och gröna stråk.

När flera av världens städer sattes i karantän och biltrafiken stod stilla kunde vi notera en märkbar förbättring i luftkvaliteten. Över stora delar av världen minskade mängden hälsoskadliga partiklar och kväveoxider i luften avsevärt och utsläppen av klimatskadliga växthusgaser följde en liknande trend; i början av april minskade de dagliga globala koldioxidutsläppen med 17 procent jämfört med samma period i fjol.

Dessa drastiska minskningar är just vad som krävs för att nå målen för klimat och hälsa, men det är inte hållbart att stänga ned hela samhället för att nå dit. På flera håll i världen tar nu därför beslutsfattare chansen att bygga upp en hållbar grön infrastruktur för samhället post-corona, där utsläppen kan hållas nere utan att drastiskt begränsa och påverka människors frihet och välmående.

Framförallt är det biltrafiken som får stå tillbaka till förmån för gång- och cykelvägar och mer grön infrastruktur. Målet är att minska klimatpåverkan och luftföroreningar från biltrafiken samtidigt som det ska bli säkrare för invånarna att röra sig ute.

• Milano förser 35 km av stadens gator med nya cykelvägar och bredare trottoarer. 
• London stänger flera huvudgator i staden och tillåter där numera bara gående, cyklister och bussar. 
• Paris investerar 300 euro i nya cykelvägar.
• Bogotá i Colombia gör 120 km helt bilfria och bygger 75 km nya cykelvägar. 
• New York avsätter 160 km gator för rekreation.
• Berlin inför 22 km nya cykelvägar. 
• Aten dedikerar 50 000 kvadratmeter åt gående och cyklister. 

El eller bilfritt?

Vi måste drastiskt sänka våra utsläppsnivåer till att vara helt koldioxidfria för att kunna nå Parisavtalet och ett försäljningsstopp av bilar med förbränningsmotor måste ske senast 2035, enligt organisationen Transport and Environment.

Transportsektorn står för 24 procent av alla koldioxidutsläpp i världen och det är i städerna med hög koncentration av bilar, byggnader, industri och människor som hela 70 procent av alla koldioxidutsläpp sker globalt . Dessutom leder hälsoskadliga luftföroreningar som kväveoxider och partiklar till 4,2 miljoner för tidiga dödsfall varje år, enligt WHO. 

För att minska utsläppsnivåerna i städerna måste bilanvändandet förändras, antingen genom att elektrifiera fordonsflottan eller genom förbjuda bilarna helt eller delvis i stadsmiljön. Vilken väg är då att föredra?

Mat och Klimat tog upp frågan med Georg Krüger, företrädare för gruppen Bilfria Gator, en del av Naturskyddsföreningen Malmö, som strävar mot fler bilfria gator och sammanhängande bilfria områden i staden. Gruppen jobbar i första hand med att driva frågan om att yta måste fördelas från bilinfrastruktur till kapacitetsstark kollektivtrafik, gång, cykel och andra användningsområden. 

Det är för lite fokus på ytfrågan i den allmänna debatten och för stort teknikfokus, påstår de. Mest fokus ligger fortfarande på att byta till renare bränslen, men detta räcker inte, menar gruppen, och det löser inte ytfrågan i städerna. 

– En utbytt bilpark skulle dessutom i förlängningen bli ett resursproblem eftersom det går åt stora mängder energi, mineraler och färskvatten åt att tillverka nya bilar. Om vi istället skulle satsa mer på att begränsa biltrafiken och prioritera gator för gång-, cykel- och kollektivtrafik, så skulle vi inte bara få stora ytvinster, utan också vinster på flera andra områden, säger han.

Med en kraftig minskning av bilar i framförallt städernas centrala delar blir det dessutom mindre trängsel och gatorna blir till ytor där folk kan röra sig fritt. Det främjar i sin tur en mer aktiv livsstil och kan därmed motverka problemet med ökande övervikt, fetma och andra välfärdssjukdomar hos befolkningen som är på uppgång i samhället idag. 

På ytor som idag ockuperas av bilar kan skulle städerna kunna ha mer träd, parker, stadsodling, växtlighet och bli rekreativa stråk, fortsätter han. Städerna skulle därmed bättre kunna ta hand om regnvatten och pollinerare skulle gynnas. 

– Att ta en promenad bland växtlighet är dessutom mer trivsamt än en promenad längs en trafikerad väg. Om växtligheten ökar i städerna där människor bor, behöver de inte ta sig utanför städerna i samma utsträckning som idag för att få vardagsrekreation.

Bilfritt med folkligt medhåll

Att stänga städerna för biltrafik innebär en minskning i bekvämlighet och riskerar att bli politiskt impopulärt. Men ett exempel på hur en förändring mot bilfritt centrum kan genomföras och uppskattas kan hittas i Ljubljana, huvudstaden i Slovenien, som 2016 blev vald av Europeiska Kommissionen till European Green Capital delvis på grund av dess arbete med att minska biltrafiken i staden. 

2006 blev Zoran Jankovic vald till borgmästare och kort därefter började han göra om staden för att få hållbarare transporter och fler grönområden. Att förbjuda bilar från stadskärnan var från början omstritt, men det positiva med renare luft, säkrare gator och minskad bullernivå har övervägt det negativa och Jankovic har därefter blivit omvald tre gånger. Rädslan som fanns före förändringen att handeln i staden skulle dö ut visade sig vara obefogad. Snarare har både handeln och turismen ökat.

Att bilfria städer kan fungera även i större städer är Barcelona ett exempel på. 2016 stängdes biltrafiken ned i ett så kallat superkvarter (superblock). Till en början var folk skeptiska, men lärde sig snabbt att uppskatta att de nu hade mycket mera plats för att gå, leka och umgås. Sedan införandet av det första superkvarteret har ytterligare fem skapats runt om i staden. Målet är att göra 70 procent av Barcelonas gator bilfria. Enligt en studie gjord av Environment International, så kan Barcelonas superkvarter beräknas rädda 667 liv årligen genom minskningen av kvävedioxid, minskat buller, minskad värme, fler grönområden och ökad fysisk aktivitet. 

Bilfrihetens många fördelar

Genom minskade utsläpp av koldioxid, kväveoxid och partiklar, minskat buller och minskat värmeutsläpp skulle en begränsning av biltrafiken i städerna kunna ge oss fler grönområden med alla fördelar detta bär med sig såsom fler pollinerare, potentiellt mer mat, mer bunden koldioxid, ökad trivsel, säkrare utevistelse och chans till kvalitativ rekreation med ökad fysisk aktivitet. Ekonomin kan dra fördel av det genom ökad turism och mer levande stadshandel. Men framförallt skulle färre bilar i städerna spara mycket på miljön och världens koldioxidutsläpp och därmed begränsa den globala uppvärmningen. Minskat bilägande dessutom skulle kunna spara på resurser åt en elektrifierad transportsektor utanför staden. För att nå Parisavtalet och för en mer trivsam och hälsosam stad är bilfria städer en positiv utveckling. 

Vilka möjligheter det finns för Sverige att införa bilfria städer kommer att undersökas i kommande artikel. 

Andreas Ekfrost