År 2000 presenterade BP sin strategi, Beyond Petroleum, för att profilera sig som ett mer miljövänligt företag. Företaget meddelade då att de skulle satsa på att sälja annat än drivmedel och fokusera mer på förnyelsebara energikällor, men strategin fick skarp kritik för att inte leva upp till förväntningarna. Det bara var en liten del av företagets vinst som faktiskt kom från förnyelsebara energikällor; BP spenderade mer pengar på utvecklandet av sin nya logga än på investeringar i förnyelsebar energi. 

Nu tar man nya tag. I februari 2020 tog Bernard Looney över som VD för BP och hans uppgift är att leda BP från ett företag som förknippas med fossila bränslen till ett företag som förser världen med miljövänlig energi. I ett nytt pressmeddelande presenterar Looney den nya strategin: 

“Världens kolbudget är begränsad och håller snabbt på att ta slut; vi behöver en snabb övergång till netto noll. Vi vill alla ha energi som är tillförlitlig och till ett överkomligt pris, men det räcker inte längre, den måste också bli renare. För att uppnå detta kommer det krävas tusentals miljarder dollar i investeringar för att byta ut och ställa om världens energisystem. Vi måste förändra vårt sätt att se och tänka kring energi i grunden.” 

BP:s nya strategi går ut på att ställa om till att bli ett “netto noll”-företag. Alla utsläpp av växthusgaser ska i slutändan bli noll – netto noll. Detta kan låta märkligt för ett företag som sedan 1954 (då Anglo-Iranian Oil Company bytte namn till British Petroleum) försett världen med olja som sin största verksamhet. 

Netto nollutsläpp är ett begrepp som blir allt vanligare i företagsvärlden och är inte helt okontroversiellt i miljökretsar. Kort innebär det att enheten som avses – företaget eller nationen exempelvis – ska uppnå en balans mellan utsläpp och upptag av växthusgaser. Det görs dels genom utsläppsminskningar men också genom klimatkompensering, som trädplantering eller investeringar i förnybar energi.

Målet med netto noll gäller hela företagets verksamhet, inklusive själva produktionen av gas och olja. BP kommer alltså att fortsätta producera gas och olja 2050, men det kommer att vara i mindre utsträckning än idag. För att nå netto noll måste BP dessutom lägga mycket arbete på att kompensera sina utsläpp genom att plantera träd och bidra till utveckling av teknologi för att fånga upp kol. 

När det kommer till företagets försäljning så kommer man ta ansvar för det kol som finns i deras produkter, sett ur produktens hela livscykel. Målet är att halvera mängden utsläpp av koldioxid i försäljningen före 2050. De utsläpp som kvarstår ska kompenseras och kunderna ska erbjudas fler och bättre alternativ av låg- eller icke-kolhaltiga produkter. 

Över tid ska BP öka andelen investeringar i “low carbon business” och samtidigt minska investeringar i olja- och gasverksamheter. 

Företaget vill även ta globalt ansvar och “hjälpa världen att nå netto noll före 2050”. Bland annat kommer företagets reklam att få ett annat utseende och mer lyfta fram deras mer progressiva klimatstrategi. De anställda ska lockas att jobba för målen och man sätter högre förväntningar på handelspartners. BP ska framstå som ledande för transparent rapportering och ska införa ett team som ska kunna hjälpa andra företag, länder och städer att “decarbonise” – att ställa om till fossiloberoende. 

BP’s vision möter kritik från Greenpeace eftersom man fortfarande kommer att borra efter olja och förse världen med fossila bränslen. Så länge vi producerar olja och gas kommer vi inte att kunna hålla Parisavtalet (global medeltemperaturökning under 1,5 grader Celsius). Att kompensera genom att plantera träd är inget bra sätt, enligt Jamie Wolley, Greenpeace, eftersom det tar lång tid för träd att växa och man måste kunna garantera att träden lever under en lång period. Dessutom skulle det behövas en väldig massa träd för att kompensera företagets utsläpp. Detaljer för hur BP ska nå målet med netto noll kommer att presenteras närmare när de ska hålla en konferens för investerare i september. 

BP är det senaste oljebolaget som presenterar en vision om att nå netto noll år 2050. Först ut var Repsol och därefter kom Equinor och Shell med samma vision. 

Medvetenheten om klimatkrisen och dess effekter har blivit så stark att inte ens fossilbranschens företrädare längre kan blunda för den. Bara det faktum att dessa oljebolag erkänner klimatkrisen och arbetar fram strategier och nollvisioner representerar ett stort skifte i klimatdebatten och är betecknande för tiden vi lever i.

Andreas Ekfrost