En ny rapport från Greenpeace visar på det växande problemet med dumpad fiskeutrustning i världshaven. Den så kallade “spökutrustningen” är särskilt farlig och utgör ett hot mot allt från kräftdjur och småfisk till större djur som havssköldpaddor, delfiner och valar. Greenpeace uppmanar nu världens regeringar att få igenom ett starkt skydd för haven inom ramen för FN:s kommande globala avtal för internationella vatten. I samma veva röstar EU-parlamentets fiskeriutskott igenom ett förslag som innebär kraftigt ökade bidrag till fiskeindustrin.

Plast, mirakelmaterialet som omgärdar våra liv. Idag börjar vi se konsekvenserna av vår gränslösa överkonsumtion och bristerna i den icke-cirkulära ekonomin. Den exakta siffran varierar men enligt en välciterad studie i Science flödar mellan 4,8 och 12,7 miljoner plastskräp in till haven varje år. En enorm och ökänd plastkontinent cirkulerar i Stilla Havet. Forskare har till och med hittat plast i Marianergraven, världens djupast noterade djuphavsgrav.

Över hela världen har nu regeringar insett allvaret och börjat ta krafttag i frågan. Särskilt fokus har legat på plastpåsar och engångsmaterial som muggar och sugrör. EU har till exempel beslutat om ett förbud mot just engångsplast från och med år 2021.

Men rapporten från Greenpeace visar på ett problem som ofta kommer i skymundan i plastdebatten, nämligen fiskeutrustningen. I rapporten har man gått igenom flera studier och kommit fram till att hela 665 000 ton utrustning dumpas i haven varje år. Av det allra största skräpet i haven (skräp större än 20 cm) utgör fiskeutrustningen hela 70 %.

Just den här typen av plastskräp är särskilt farligt för livet i haven. “Nät och fiskelinor kan förbli ett hot mot vilda arter flera år eller decennier efter att de dumpats, och skadar allt ifrån småfisk och kräftdjur till havssköldpaddor, fåglar och valar”, står det i rapporten som också tar upp enskilda fall där spökutrustning har haft förödande effekter på livet till havs. En gravid vikval hittades nyligen död på en skotsk strand, invirad i fiskenät. Förra året hittades hundratals utrotningshotade havssköldpaddor döda i Oaxaca, Mexiko, också de invirade i det dödliga spöknätet.

Globalt avtal på gång

Den främsta källan till den dumpade utrustningen är enligt författarna illegalt fiske vilket i sin tur beror på dålig kontroll samt “undermålig reglering och en långsam politisk process för att inrätta skyddsområden där industriellt fiske är förbjudet eller kraftigt begränsat.”

Haven är notoriskt underreglerade och svåra att kontrollera. Enligt FAO – FNs fackorgan för jordbruk, skogsbruk och fiske – är en tredjedel av världens fiskevatten överexploaterade och därmed ohållbara. Problematiken blir ännu tydligare när man betraktar internationella vatten.

Nu har Greenpeace och många andra satt sitt hopp till det första globala avtalet för internationella havsområden, som förhandlas fram i FN just nu och som är klart tidigast någon gång nästa år. Organisationen kräver att minst 30% av internationella vatten blir skyddade enligt fördraget senast 2030. “Även om skyddade områden fortfarande påverkas av omfattande spökutrustning, innebär kraftigt fiskade områden i havet ett mycket större hot för djurlivet”, skriver de i rapporten.

FN har tidigare satt upp ett mål om att 10 % av världens havsområden ska vara skyddade år 2020, men nu när vi närmar oss slutdatumet, visar det sig att endast 5,7 % uppfyller kraven. När siffrorna granskats externt har det dessutom visat sig att kommersiellt fiske fortfarande tillåts i nära hälften av de så kallade skyddsområdena.

EU öppnar upp för ökat överfiske

Det globala överfisket är något som har hamnat allt högre upp på den internationella agendan, och EU är inget undantag. I början av året fick EU-länderna kritik för att fiskekvoterna i många fall överskred rekommendationerna från det internationella havsforskningsrådet ICES. Sverige var då värst sett till andel och överskred hållbarhetsgränsen med 52 %.

EU har dock gjort vissa framsteg under åren och vidtagit åtgärder som har förbättrat situationen i flera fiskevatten. Men situationen är långt ifrån hållbar; en färsk rapport visar (pdf) att så mycket som 69 % av unionens fiskevatten exploateras för hårt.

Nu ser det ut som att EU tar ett stort kliv bort från hållbarhetsmålen. I somras röstade EUs fiskeministrar om inriktningen för Europeiska havs- och fiskerifonden, EMFF, för perioden 2021-2027. I den nya inriktningen återfinns en gammal subvention som togs bort redan 2004 då den ansågs uppmuntra överfiske.

Den nya utformningen av EMFF innebär att fiskeindustrin kommer att kunna använda EU-medborgarnas skattepengar för att bygga nya fartyg och effektivisera den befintliga flottan för att på så sätt utöka sin kapacitet. Ett skäl som anges är att det med större och effektivare fartyg blir mindre utsläpp per kilo fisk, men kravet på utsläppsminskning är förhållandevis lågt; endast 15 %. Beslutet fick 40 miljöorganisationer, bland annat WWF och Birdlife, att rasa.

– Denna omröstning visar att ledamöterna i EU-parlamentet är mer intresserade av att slåss för fiskeindustrin än att lyssna på folket som valt dem, säger Bruna Campos, chef för EU:s marin- och fiskeripolitik på Birdlife Europe.

Nu har det nya förslaget även röstats igenom i EU-parlamentets fiskeriutskott i vad som beskrivs som utskottets första stora omröstning sedan valet. Detaljerna från omröstningen är inte offentliggjorda men enligt utskottets sekreterare röstades förslaget igenom med 20 röster mot 6. Det sitter ingen svensk parlamentariker i Europaparlamentets fiskeriutskott.

Europeiska kommissionen, rådet och parlamentet kommer nu att inleda förhandlingar om detaljerna i fonden. Därefter kommer frågan åter hamna på parlamentets bord, och den gången blir omröstningen öppen för alla parlamentariker.

Mat och Klimat kontaktade de svenska partiernas EU-kontor för att ta del av deras inställning till fondens nya inriktning. Så här svarar Vänsterpartiets Malin Björk:

– Vi vet att vi måste skydda fiskbestånden mot överfiskning. Att EU då går i motsatt riktning och återigen vill subventionera byggandet av nya fiskeflottor, även större båtar, gör ju en förbannad. Precis som med EU:s jordbruksstöd så måste EU:s fiskeripolitik göras om i grunden så att den bidrar till att öka fiskbestånden och främjar ett hållbart småskaligt fiske. Nu går pengarna istället främst till de stora aktörerna och det innebär ett direkt hot mot fiskbestånden.

Även Moderaterna är skeptiska till förslaget

– Om de landar i ett förslag som ligger nära rådets eller parlamentets nuvarande positioner kommer vi att rösta emot. Vi vill istället se en havs- och fiskerifond som bidrar till hållbart fiske och fler miljöinsatser så att vi kan fiska även i framtiden. Flera bestånd är hotade i europeiska vatten och vi borde använda våra gemensamma resurser till att skydda dem.

Enligt Birdlife International går förslaget fortfarande att stoppa, till exempel genom att kommissionen tar tillbaka förslaget. EMFF har en budget på 6 miljarder euro, och fonden är helt avgörande för vilken inriktning EUs fiskeripolitik kommer att ha de kommande 7 åren.

Michael Abdi Onsäter