Medan allt fler insjuknar i Covid-19 och världens länder tar till drastiska åtgärder för att begränsa spridningen av coronaviruset, så kan vi samtidigt se en positiv utveckling av miljön i de länder där regeringarna stänger ner och sätter befolkningen i karantän. Luftkvaliteten förbättras och utsläppen av växthusgaser minskar kraftigt.

Chefen för det internationella energirådet (IEA), Dr Fatih Birol, uppmanar nu världens ledare att ta tillfället i akt för att bibehålla momentum med de kraftiga utsläppsminskningar som kommer i kölvattnet av att fabriker stänger ner och transportsektorn bromsar in. 

Det är en historisk möjlighet för världen att både skapa åtgärdspaket för att rädda ekonomin och samtidigt göra investeringar för att accelerera energiomställningen, säger Birol. Coronakrisen är tillfällig, men vårt problem med miljön är större och kommer att fortsätta även efter krisen, säger han i en intervju med Climate Home News. 

De senaste fem åren har vi snarare avlägsnat oss från Parisavtalets mål, än vad vi har närmat oss dem. För att komma till rätta med det måste vi ta till drastiska åtgärder och det måste ske nu, fortsätter Birol. 

Coronakrisens effekter på miljön syns tydligt över hela världen. Till exempel föll mängden kvävedioxid över Wuhan från över 500 µmol/m3 10-25 februari 2019 till nästintill 0 samma period 2020, när staden var satt i karantän. Kvävedioxid, NO2, är utsläpp som framförallt kommer från biltrafiken, men även från energiproduktion, arbetsmaskiner och sjöfart. Gasen är skadlig att andas för människor och leder även till försurade marker och övergödning. I EU är gränsvärdet för NO2 satt till 40µmol/m3, mindre än en tiondel av Wuhans normalnivå. 

Även utsläppen av koldioxid (CO2) har minskat kraftigt i Kina. Mellan 3 februari och 1 mars 2020 minskade utsläppen av koldioxid med 25%. Med tanke på att Kina bidrar med 30 procent av världens koldioxidutsläpp årligen, så är minskningen under februari av stor betydelse globalt. CREA (Center for Research on Energy and Clean Air) uppskattar minskningen till uppemot 200 miljoner ton koldioxid under samma period. 

I andra länder som infört hårda restriktioner ser vi liknande effekter: 

• I Milano sjönk halten kvävedioxid (NO2) 16-22 mars med 21 procent jämfört med samma period 2019 
• I Barcelona sjönk halten kväveoxid med 55 procent 
• I Lisabon sjönk halten med 51 procent

För att klara Parisavtalet med att begränsa den globala uppvärmningen till max 1,5 grader Celsius måste världens utsläpp minska med 7,6 procent per år fram till 2030, enligt en rapport från UN Environment, 2019. FN:s miljöchef Inger Andersen, säger att “vi behöver snabba vinster för att minska utsläppen så mycket som möjligt under 2020, sen starkare nationellt bestämda bidrag för att kickstarta de stora ekonomiska och sociala förändringarna som krävs”. Coronakrisen kan vara precis det vi behöver för att påbörja vägen mot att komma tillrätta med de problem våra utsläpp har orsakat oss och vår miljö. Precis som Andersen så menar även Birol att regeringarna måste följa upp med åtgärder som ger oss de nödvändiga förändringarna. 

De kraftiga minskningarna i utsläpp världen över sker på som en konsekvens av att världens ekonomi rasar. För att minska effekterna av den ekonomiska kollapsen sätter världens regeringar in historiskt stora åtgärdspaket som är tänkta att stimulera ekonomin. Det är här regeringarna bör säkerställa att åtgärdspaketen hamnar rätt och att man har fokus på att bygga säker och hållbar energi, säger Birol. Risken är annars att allt återgår till vanliga utsläppsnivåer så fort restriktionerna släpps. Tecken på detta går att se i Kina där till exempel efterfrågan på kol och utsläppen av kvävedioxid sakta närmar sig normala nivåer efter att restriktionerna gradvis minskat.

Att investera i förnyelsebara energikällor såsom sol-, vind- och vattenkraft, utvecklandet av batterier och koldioxidfångare skulle stimulera både ekonomin och driva på en utveckling mot renare energi, säger Birol. Kostnaden för förnyelsebara energikällor är fördelaktiga just nu och teknologin i dem är väl utvecklad, så investeringarna kan ge stor verkan. Samtidigt är räntorna låga vilket gör att investeringar i större projekt kommer att vara särskilt gynnsamma. Vinsterna i miljön som detta skulle ge, skulle vara bestående långt in i framtiden.

På grund av att många företag bromsar in sin verksamhet, så minskar efterfrågan av olja. Samtidigt pågår ett priskrig på olja mellan Saudiarabien och Ryssland, vilket får oljepriset att rasa. Det låga oljepriset utgör en risk genom att konsumenter lockas till mer oansvarigt användande. Regeringarna bör agera och fortsätta arbetet med att minska oljeanvändning och inte låta det låga oljepriset utnyttjas. Det låga oljepriset skulle kunna vara ett bra tillfälle att minska subventioner i klimatskadliga verksamheter, säger Birol. I Sverige subventioneras klimatskadlig verksamhet med över 30 miljarder kronor, varav 12 miljarder till skatteundantag för fossila bränslen. Utrikesflyget subventioneras med 8,2 miljarder kronor genom befrielse från bränsleskatt. 

Förra året slutade mängden koldioxidutsläpp att öka globalt, trots en växande världsekonomi. Utmaningen nu är att se till att detta inte var en tillfällig trend. Vår nuvarande situation med coronakrisen är en stor möjlighet att i år kunna se en minskning av utsläppen av koldioxid. För att minskningen inte ska vara kortsiktig och bara vara ett resultat av krisen, så måste regeringarna följa upp denna tillfälliga minskning med bättre strategier i miljöarbetet. Både för att klara klimatavtalen och för vår egen långsiktiga hälsas skull. 

Andreas Ekfrost