Mat & Klimat

Krämig kantarellpasta – 0,3 kg CO2e

Krämig kantarellpasta - 0,3 kg CO2e

Recept och foto: Vegomagasinet

Det är kantarellsäsong och få saker är så goda som en krämig kantarellpasta. Hemligheten bakom en bra kantarellpasta är… generöst med kantareller! Sen kan du variera med crème fraîche istället för grädde, toppa med vegobacon eller varför inte riva över lite tryffel?

 
 
 
4 portioner 

700 g kantareller
2 msk olivolja
1 rödlök, finhackad
6 vitlöksklyftor, finhackad
2 ½ dl grädde, t ex havre- eller sojagrädde
½ msk flytande kantarellfond, kan uteslutas
2 dl riven smakrik växtbaserad ost
½ kruka persilja, finhackad

salt, svartpeppar
300g pasta

 

Tillagning

 

1. Rensa kantarellerna och dela på de absolut största. Fräs svampen i olivoljan tills svampen har minskat i volym och fått fint med färg.


2. Vänd ner rödlök och vitlök och låt fräsa med i några minuter.


3. Rör ihop grädde, kantarellfond, ost, svartpeppar och salt i en skål. Rör ner bland kantarellerna och stäng av plattan. Rör runt så att osten smälter. Vänd ner persiljan.


4. Koka pastan enligt anvisningarna på förpackningen. Använd lite av pastavattnet för att späda svampsåsen så om den känns för tjock.


5. Vänd ner pastan i svampsåsen och blanda väl. Servera på direkten.

 

 

 

Klimatavtryck

Vår samarbetspartner Klimato har räknat ut vad en portion krämig kantarellpasta släpper ut omräknat till koldioxidekvivalenter. Rätten är beräknad på egenplockade kantareller, om du köper dem i butik hamnar avtrycket på 0,4 kg CO2e.

 

 

Enligt WWF:s märkning One Planet Plate bör en genomsnittlig måltid ligga under 0,5 kg per portion för att ligga i linje med de målsättningar som finns i Parisavtalet. En genomsnittlig lunch/middag i Sverige idag ligger på cirka 2 kg CO2e.

Klimato grundades 2018 för att hjälpa restaurangbesökare att minska sina klimatutsläpp genom klimatmärkta menyer och finns idag på över 60 restauranger. De vill vara en brygga mellan forskningen och konsumenten och synliggöra matens klimatpåverkan för en marknad där hållbarhetsaspekten blir allt viktigare. Klimato grundar sina beräkningar på forskningsinstitutet RISE stora databas.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

简体中文EnglishFrançaisDeutschहिन्दीItalianoPortuguêsРусскийEspañolSvenska