Intervju med Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström​

Kopplingen mellan mat och miljö är något som debatteras allt flitigare i vårt samhälle. Maten står för en tredjedel av utsläppen, och det är tydligt att livsmedelssystemen måste transformeras om vi ska nå klimatmålen och kunna leva hållbart inom planetens gränser.

Det växande intresset ställer ökade krav på kunskap och bildning inom dessa frågor. På sociala medier florerar olika, ibland motstridiga fakta, och det kan vara svårt för den som intresserar sig för matens miljöpåverkan att navigera i denna djungel. Här har Livsmedelsverket en central roll i att bidra till folkbildningen genom att samla och presentera den senaste forskningen på området, och utifrån det ta fram kostråd och oberoende fakta.

Mat och Klimat kontaktade Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström för en intervju om myndighetens roll i omställningen till ett hållbart livsmedelssystem.

Livsmedelsverket är kanske framförallt är förknippat med kvalitetskontroller och kostråd, men det är tydligt när man går in på er hemsida och tar del av era rapporter att klimat- och miljöfrågor blivit en allt större del av ert arbete. När började de här frågorna få ökat utrymme?

– Vårt grunduppdrag är att jobba för säker mat och säkert dricksvatten, att ingen ska bli lurad av vad som står på förpackningen samt att verka för bra matvanor. Historiskt sett har bra matvanor varit synonymt med hälsosamma matvanor, men för ett antal år sedan började vi integrera även miljöaspekter i kostråden och började ta fram underlag för detta. Sverige var faktiskt bland de första i världen som gjorde det här, vilket också är något vi brukar hyllas för i internationella sammanhang.

Livsmedelsverket är även sedan ett antal år tillbaka en av 18 myndigheter som ingår i det nationella Miljömålsrådet – “en plattform för fler åtgärder och ett intensifierat arbete på alla nivåer i samhället för att nå Sveriges miljömål”. Där står det tydligt i instruktionen att myndigheten ska bidra till att miljökvalitetsmålen ska uppnås.

Traditionellt har Livsmedelsverket bedrivit ett arbete som kan kopplas till målet om en “giftfri miljö” då de utför kontroller och samlar kunskap om kemikalier och föroreningar, men nu finns även ett allt större fokus på klimatfrågan. På hemsidan finns det flera verktyg och råd för den som vill läsa vidare.

– I och med att intresset och efterfrågan på kunskap runt de här frågorna ökar – det känner vi från både konsumenter och företag – så har vi också profilerat de här frågorna ännu mer.

Har ni fått kritik för att ni driver vad som kan ses av vissa som en politisk agenda?

– De finns grupper som tycker att en myndighet inte ska ge råd. De tolkar råd som tyckande. Men för oss är det väldigt viktigt att de råd vi ger är baserade på en bedömning av den samlade vetenskapen och kunskapen. Det är inte så att vi säger vad vi tycker och tänker utifrån moraliska och etiska aspekter utan vi tar ju fram ett vetenskapligt grundat kunskapsunderlag. Vi ser det mer som en rättighet för människor i Sverige att ha tillgång till oberoende information; de som söker information om det här ska ha rätt att kunna få det från en oberoende aktör som är baserat på den samlade vetenskapen.

Hur arbetar Livsmedelsverket konkret för att främja hållbar matkonsumtion?

– Vi arbetar dels med direkta konsumentråd, men också de råd som vi ger inom ramen för den offentliga sektorn för bra mat i skola, förskola, äldreomsorg och sjukhus. Vi jobbar väldigt mycket mot offentlig sektor och kostchefer om hur man ska upphandla. Där har vi en integrerad aspekt på maten; den ska vara näringsriktig och miljömässigt hållbar, men den ska också vara god och integrerad i verksamheten.

Utöver det bedriver myndigheten också ett aktivt arbete mot matsvinn tillsammans med andra myndigheter och med näringslivet. De har tagit fram en nationell handlingsplan och bedrivit informationskampanjer runt om i landet, något som annars är ganska ovanligt för just Livsmedelsverket.

Livsmedelsverket fungerar också som ett nav för kunskapssamling. De samlar och sammanfattar relevant forskning på området och tar fram underlag för beslutsfattare och vetgiriga medborgare. Tidigare i år gav myndigheten forskare vid Stockholm Resilience Centre i uppdrag att arbeta fram en nordisk version av den uppmärksammade EAT-Lancet-rapporten som tar upp hur vi bör ställa om vår kost globalt för att hålla oss inom ramen för vad som är hälsomässigt och miljömässigt hållbart. Länk till den nordiska rapporten hittar ni här (pdf). 

Forskarnas slutsatser var, precis som i den globala rapporten, att vi bör öka vårt intag av växtbaserat protein som bönor, nötter ärter och linser, samt minska vårt intag av animalier. En annan slutsats är att norden har särskilt goda förutsättningar att gå före i den transformation som behöver ske; vi har generellt väldigt medvetna och välutbildade konsumenter, vi har en livsmedelsbransch som ligger i täten för utvecklingen och vi har en långt tradition av ett välfungerande samarbete mellan myndigheter, näringsliv och akademi.

Den globala EAT-Lancet-rapporten rekommenderar ett intag på max 28 gram rött kött om dagen. Idag konsumerar svensken ungefär fyra gånger så mycket. Är det möjligt att nå målet inom en överskådlig tid?

– Hur långt vi kan nå kan vi inte säga. Vi har ju sedan tidigare en rekommendation på max 500 gram i veckan som är satt av hälsomässiga skäl och inte miljömässiga. Det är möjligt att vi kommer ändra den i framtiden, men vi är inte där än. Vi ser dock att det är väldigt tydligt att vi bör äta mindre kött framöver generellt och speciellt vissa grupper bör äta betydligt mindre kött

Så det finns en möjlighet att ni av klimatskäl minskar maxrekommendationen framöver?

– Ja, absolut. För oss är det även viktigt att vi inte bara tittar på klimat utan vi tittar på alla de nationella miljökvalitetsmålen och försöker göra en avvägning. Det vi säger när det gäller kött är att vi bör äta mindre kött, och när man äter kött så bör man välja kött av bra kvalitet, alltså kött från djur som har gjort miljönytta – till exempel betande djur – för då bidrar vi också till biologisk mångfald.

Vad tror du är det största hindret för att människor ska ställa om sin kost?

– För konsumenter så måste det vara lätt att äta hållbart, annars kommer det inte att ske. Då måste de hållbara alternativen vara tillgängliga och vara där människor rör sig och finns, så att det blir lättare att leva hållbart och lite krångligare att leva ohållbart – idag är det väl lite tvärt om. Om vi sedan ska ställa om hela produktionen också till mer vegetabilier och mindre kött så måste det vara ekonomiskt hållbart för lantbrukarna att göra det, annars kommer vi aldrig lyckas med det här. Vi behöver ju en levande landsbygd också, vi behöver öppna landskap och vi behöver biologisk mångfald. Det måste finnas ekonomiska incitament för att producera mat på ett hållbart sätt.

Och slutligen en fråga om vegotrenden i landets skolor. Vi har ju flera gymnasieskolor som har blivit helvegetariska och nu är det även en förskola i Umeå som ska testa köttstopp. Besluten har tagits i samråd med föräldrar och elever, men det har ändå lett till en stor debatt och oro för att barnen inte ska få i sig den näring de behöver. Vad är er syn på detta?

– Det står uttryckligen i våra råd att det är ok att servera vegetarisk mat i skolan. Det finns bra och dålig vegetarisk mat och det finns bra och dålig blandkost. Det handlar inte så mycket om att det är vegetariskt eller inte; det går alldeles utmärkt att laga bra vegetarisk mat utifrån näring och miljö. Vi säger inte “ät vegetariskt”. Vi säger ät mer grönsaker och baljväxter och bra mat från växtriket. Sedan om man väljer att ha mindre kött i portionerna eller går över till helvegetariskt, det lägger inte vi oss i. Det finns inget som vi ser som hindrar att man har en helvegetarisk kost.

Det finns alltså inget fog för den oron, så länge maten är näringsriktig?

– Nej, så länge maten är god så att barnen vill äta den, och den uppfyller nutritionskraven så har vi inget att invända mot. Vi hakar inte upp oss så mycket på om det är vegetariskt eller inte utan mer på att maten ska vara miljömässigt hållbar, näringsriktigt, god och att barnen ska ha tid att äta i en bra miljö.

Om en skola skulle välja att gå ifrån dessa krav radikalt. Vad finns det för verktyg för att stoppa dem?

– Det finns egentligen inga sådana. I skollagen står det att grundskolan är skyldig att servera lunch och att den ska vara näringsriktig. Det finns inga legala sätt att komma åt skolor som avviker från riktlinjerna så länge de uppfyller grundkravet om näringsriktig och kostnadsfri lunch.

Upplever du att de flesta skolor ändå följer riktlinjerna?

– Vi har ingen systematisk undersökning av skolmaten men vår upplevelse av att ha mycket kontakt med skolan är att skolmaten blir bättre och bättre i landet. Utmaningarna ligger mer i att barnen ska ha tid att äta, och att man bör se lunchen som ett pedagogiskt verktyg i skolan som man kan använda för att prata om miljöfrågor eller kulturella frågor. Att det blir en integrerad del av lärandeprocessen.

Michael Abdi Onsäter