En kär gammal klassiker, men gjord på favoriten kikärtor istället. Använd sweet chili-sås för de som gillar lite hetta, eller ketchup för en mildare variant. 

4 portioner

• 2 burkar kikärtor à 400 g, ca 6 dl kokta
• 2 bananer
• 1 dl jordnötter
• 3 dl havregrädde
• 1 dl ketchup eller sweet chili-sås
• salt
• svartpeppar
• Sätt ugnen på 225 grader. Häll av spadet från kikärtorna och skölj dem. Häll ner i en ugnsform.
• Skiva bananerna och fördela över kikärtorna tillsammans med jordnötterna. Blanda ihop grädde, ketchup, salt och peppar i en skål och häll sedan ner i gratängformen.
• Grädda allt i 15-20 minuter.

Servera tillsammans med ris, matvete, quinoa, bulgur eller annan favorit.

Recept och foto: Vegomagasinet 

Klimatavtryck

Vegansk Flygande Jacob med quinoa: 0,2 kg CO2e

Vår samarbetspartner Klimato har räknat ut vad en portion Vegansk Flygande Jacob släpper ut omräknat till koldioxidekvivalenter. 

Enligt WWF:s märkning One Planet Plate bör en genomsnittlig måltid ligga under 0,5 kg per portion för att ligga i linje med de målsättningar som finns i Parisavtalet. En genomsnittlig lunch/middag i Sverige idag ligger på cirka 2 kg CO2e.

Om uträkningen

Traditionell flygande jacob görs på kyckling och kogrädde. Om receptet tillagas på icke-vegansk väg får den istället ett utsläppsvärde på 0,7 kg CO2e, alltså nästan fyra gånger så högt.

Kyckling är en relativt klimatsmart animalieprodukt, men har fortfarande en mycket högre påverkan än baljväxter som exempelvis kikärter. Baljväxter har dessutom fördelen att de binder kväve från luften vilket ger jorden näring och minskar behovet av konstgödsel. 

Ursprungsland för ingredienserna har beräknats som “övrigt” vilket innebär att det är genomsnittsvärdet för varje råvara som ligger till grund för uträkningen. Värdet 0,2 kg CO2e gäller när rätten serveras med quinoa. Om man istället väljer ris, vars klimatpåverkan är högre, blir värdet 0,4 kg CO2e per portion.

Klimato grundades 2018 för att hjälpa restaurangbesökare att minska sina klimatutsläpp genom klimatmärkta menyer och finns idag på över 60 restauranger. De vill vara en brygga mellan forskningen och konsumenten och synliggöra matens klimatpåverkan för en marknad där hållbarhetsaspekten blir allt viktigare. Klimato grundar sina beräkningar på forskningsinstitutet RISE stora databas.