Mat och Klimat

Helgens klimatsmarta recept är en indisk pumpacurry - Olan - där pumpa fått ersätta flaskkurbits (Foto: Vegomagasinet)

Vegansk Indisk Pumpacurry - 0,2 Kg CO2e

 

Den här klimatsmarta grytan kommer från Kerala i södra Indien och görs egentligen på flaskkurbits (kalebass), men här är den ersatt med pumpa. En värmande smakrik gryta som alla älskar!

 

4 personer

1 butternutpumpa, ca 1,4 kg
1 msk garam masala
3 msk rapsolja
1 tsk bruna senapsfrön
2 gröna chili, finhackade
1 gul lök, tunt skivad
2 vitlöksklyftor, finhackade
2 burkar black eye-bönor à 400 g, ca 6 dl kokta
2 dl krossade tomater
½ tsk gurkmeja
1 burk kokosmjölk à 400 ml

 

Tillagning

1. Sätt ugnen på 200 grader.

2. Skär pumpan i klyftor och skala med en kniv eller grönsaksskalare. Gröp ur kärnhuset. Dela sedan pumpan i bitar.

3. Blanda pumpan med 1 msk av rapsoljan, garam masala och salt på en plåt. Rosta i ugnen i ca 30 minuter.

4. Hetta upp resterande olja i en gryta. Häll ner senapsfröna. När de börjar hoppa i grytan tillsätter du chili och lök. Låt fräsa med i 10 minuter tills löken har mjuknat och fått färg.

5. Rör ner vitlöken och låt fräsa med i 1 minut. Häll sedan på sköljda black eye-bönor, krossade tomater, gurkmeja, och den rostade pumpan. Låt puttra på i 5 minuter. Smaka av med salt och peppar.

6. Toppa eventuellt med stekta curryblad, se tipsrutan.

7. Servera med ris eller roti… eller både och.

Recept: Vegomagasinet 

 

Klimatavtryck

Vår samarbetspartner Klimato har räknat ut vad en portion indisk pumpacurry släpper ut omräknat till koldioxidekvivalenter. 

Enligt WWF:s märkning One Planet Plate bör en genomsnittlig måltid ligga under 0,5 kg per portion för att ligga i linje med de målsättningar som finns i Parisavtalet. En genomsnittlig lunch/middag i Sverige idag ligger på cirka 2 kg CO2e.

Klimato grundades 2018 för att hjälpa restaurangbesökare att minska sina klimatutsläpp genom klimatmärkta menyer och finns idag på över 60 restauranger. De vill vara en brygga mellan forskningen och konsumenten och synliggöra matens klimatpåverkan för en marknad där hållbarhetsaspekten blir allt viktigare. Klimato grundar sina beräkningar på forskningsinstitutet RISE stora databas.

Upptäck mer från Mat och Klimat

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa