Recept och foto: Vegomagasinet

Alla älskar matjessill och få saker doftar och smakar Midsommar så mycket som den. Självklart måste vi göra en vegetarisk variant av klassikern med alla de traditionsenliga kryddorna. Den är söt, syrlig och kryddig. Jättegod att äta som den är tillsammans med växtbaserad yoghurt eller crème fraîche. Vi tycker det är ännu trevligare att göra en matjestallrik av allt och har du inte testat det tidigare är det dags nu!

4 portioner 

300 g aubergine
2 dl vatten
2 dl strösocker
½ dl ättiksprit, 12 %
¼ tsk kryddpeppar
¼ tsk svartpeppar
¼ tsk kryddnejlika
¼ tsk mald kanel
¼ tsk mald ingefära
2 tsk salt

Tillagning

1. Skala auberginen och skiva i 5 mm tjocka skivor. Skär skivorna i mindre bitar.
2. Koka upp resterande ingredienser i en kastrull. Låt sjuda i någon minut.
3. Rör ner auberginen och låt sjuda med tills den mjuknar något.
4. Ta kastrullen från plattan och låt auberginen svalna i lagen.
5. Ta upp auberginen och låt rinna av i en sil. Pressa eventuellt ut lite av lagen med händerna.

Matjestallrik:

1 sats vegetarisk matjessill
400 g kokt potatis
½ rödlök, finhackad
2 msk finhackad gräslök
2 msk finhackad dill
1 dl crème fraîche, t ex soja- eller havrebaserad

1. Sprid ut potatisen på en tallrik och fördela ett lager matjesaubergine över.
2. Toppa med rödlök, gräslök, dill och crème fraîche.

Klimatavtryck

Vår samarbetspartner Klimato har räknat ut vad en portion vegetarisk matjestallrik släpper ut omräknat till koldioxidekvivalenter.

Enligt WWF:s märkning One Planet Plate bör en genomsnittlig måltid ligga under 0,5 kg per portion för att ligga i linje med de målsättningar som finns i Parisavtalet. En genomsnittlig lunch/middag i Sverige idag ligger på cirka 2 kg CO2e.

Klimato grundades 2018 för att hjälpa restaurangbesökare att minska sina klimatutsläpp genom klimatmärkta menyer och finns idag på över 60 restauranger. De vill vara en brygga mellan forskningen och konsumenten och synliggöra matens klimatpåverkan för en marknad där hållbarhetsaspekten blir allt viktigare. Klimato grundar sina beräkningar på forskningsinstitutet RISE stora databas.