Brände Udde. Ett stycke uppodlad mark breder ut sig vid sjön Trummen i utkanten av centrala Växjö. Området är ungefär en tredjedels fotbollsplan till ytan och utgör hemvist åt en mängd olika ätbara växter.

Det är en så kallad testbädd för stadsodling som Växjö kommun har anordnat för framtidens urbana bönder. Tanken är att vem som helst får hyra ett stycke mark på området för att sedan testa sina affärsidéer inom småskalig ekologisk odling. Det enda som krävs är att man har ett tydligt engagemang och kan visa för kommunen att man har en plan och arbetar efter den. Bädden öppnade 2018 och idag är fyra olika entreprenörer på plats, varav två har startat små företag med försäljning till närliggande restauranger.

Mat och Klimat träffar Sofia Asplund, som arbetar på kommunens hållbarhetsavdelning och ansvarar för projektet.

• Om du vill bli bonde eller jobba med odling är det ju ett väldigt stort steg att ta att köpa en gård till exempel. Vi vill erbjuda även de som bor i stan att kunna jobba med odling. Det är ju också ett jobb som behövs.

Projektet bidrar till att uppfylla flera av kommunens hållbarhetsmål, fortsätter hon. Dels är det positivt ur miljö- och klimatsynpunkt då odlingen gynnar den biologiska mångfalden och minskar transporterna. Men det är också viktigt ur ett bredare socialt perspektiv att återskapa vår relation till maten vi äter och att ge liv åt gamla förlorade kunskaper.

• Anledningen till att vi gör det här är ju dels för att vi vill få fram nya företag, men främst är det den inspiration det ger till andra och den kunskap som sprids. Kunskap som i mångt och mycket har försvunnit från det moderna samhället, säger Sofia Asplund.

Stadsodling med feministisk touch.

På plats träffar jag Leah Ireland från Kanada och Karen Nielsen från Danmark som tillsammans med två andra studenter utgör odlarkollektivet Feminist Farmers. De läser det nystartade programmet “Design+Change” på Linneuniversitetet som är en utbildning inom hållbar formgivning och samhällsbyggande.

För Leah och Karen är det främst den sociala hållbarhetsaspekten som är drivande. De anser att vårt distanserade förhållande till mat och odling inte är långsiktigt hållbart och vill därför skapa en gemenskap kring maten och sprida kunskap till lokalsamhället. Det gör de genom att regelbundet ordna aktiviteter med skolelever och andra studenter som får komma och lära sig om stadsodling och plocka sina egna grönsaker. Häromveckan arrangerade de även en liten matfestival med livemusik och utomhusmatlagning som blev mycket uppskattad av de 50-tal besökarna.

Att gruppen valt att kalla sig feministiska är något som ofta väcker nyfikenhet. Genom att anta en feministisk filosofi kring sitt arbete vill de skapa en kontrast till de traditionellt maskulint betingade värden som annars dominerar jordbruksbranschen. Det konventionella jordbrukets betoning på effektivitet, produktivitet och kontroll ersätts här med långsiktighet, ömsinthet och respekt. Istället för att utarma jorden ser de till att vårda den och få näringsinnehållet att öka för varje säsong – det som brukar kallas för regenerativ odling.

Bortom ekonomiska intressen.

Testbädden på Brände udde är del av ett större nationellt nätverk som heter Stadsbruk (läs mer här). Nätverket erbjuder bland annat företagscoaching för stadsodlare som vill kunna försörja sig på sin odlingsverksamhet, men för Feminist Farmers blev det ekonomiska fokuset för ensidigt och begränsande. Leah Ireland förklarar:

• Det var intressant, men vi är också glada att kunna ta ett steg tillbaka och göra vår egen grej. Ekonomisk vinst är inte vårt mål och så länge vi får in tillräckligt för att hålla verksamheten vid liv är vi nöjda. Som plus-change-studenter har vi ett annat perspektiv – bortom företagande och bortom vinst.

Till exempel tyckte Stadsbruk att de skulle satsa stort på att odla sallad då det ger flera skörder per säsong och därmed också högst avkastning per yta. Men ett samhälle kan inte försörja sig på enbart sallad. Därför gjorde Feminist Farmers ett medvetet val att även satsa på bönor och andra proteingrödor. Utöver bönor så odlar de även mangold, rödbetor, broccoli, morötter och brysselkål på den 200 kvadratmeter stora odlingsytan, och merparten säljs till en närliggande vegetarisk restaurang.

Ingen av kvinnorna har någon bakgrund inom odling utan har fått lära sig på egen hand genom att experimentera och kolla på instruktionsguider på nätet. De jobbar med en metod som på engelska kallas “no-till farming”, eller plöjningsfri odling på svenska. Metoden blir allt vanligare i Sverige och går ut på att jorden bearbetas mycket lite eller inte alls mellan skördarna. Det ger den mikrobiella floran tid att etablera ett ekosystem som bevarar mer näring och kol i jordlagren. På så sätt bevarar man även de tunnelsystem som maskar och andra smådjur bildar i en hälsosam jord.

Utöver Feminist Farmers finns även tre andra entreprenörer på området. En av dem är Muhammed, som är nyanländ från Iran med en bakgrund inom jordbruk. Han använder sina erfarenheter från hemlandet för att odla grönsaker som han sedan säljer på nätet via rekoring. En annan är Zinat, som odlar exotiska kryddor som hon sedan säljer till lokala restauranger.

Halva området är nu uthyrt och Växjö kommun räknar med att kostnaden för att hägna in marken och installera vatten kommer att vara återbetald efter drygt 10 år. Med väldigt små ekonomiska insatser har man lyckats bygga en inspirerande testbädd för hållbara entreprenörer och genom dem sprida kunskap, glädje och ekologiska grönsaker till kommunens medborgare.