Mat & Klimat

Krisen belyser behovet av förändrade livsmedelssystem

Om vi lyckades höja småböndernas status så skulle vi komma en bra bit på vägen mot att förändra hela mat- och jordbrukssystemet, säger Danielle Nierenberg (Foto Busani Bafana / IPS)

3 december 2020

Antalet hungrande i världen växer i spåren av coronakrisen. Men det går att skapa en värld utan svält – om vi bara förändrar hur vi odlar och konsumerar maten. Det säger forskaren och aktivisten Danielle Nierenberg, grundare av tankesmedjan Food Tank.

Danielle Nierenberg menar att världens livsmedelssystem måste ställas om – och det gäller allt från hur maten produceras, processas, marknadsförs, distribueras och konsumeras, samt kring vilket näringsinnehåll den har. Detta för att skapa en hållbar livsmedelssituation efter pandemin.

– Allt för länge har vi fokuserat på kvantitet och kalorier. Men covid-19 har visat att vi också måste fokusera på kvalitén, säger Danielle Nierenberg till IPS.

Världens matsystem står inför svåra utmaningar. FN:s jordbruksorganisation FAO bedömer att matproduktionen måste öka kraftigt till 2050, för att klara av att mätta en världsbefolkning på nio miljarder invånare.

 

Behövs en matrevolution

På senare år har problemen med undernäring, matslöseri och fetma förvärrats. Detta samtidigt som klimatförändringarna innebär ett växande hot. Ovanpå det kom pandemin med alla dess konsekvenser – bland annat i form av störningar i leverantörsleden.

– Vi har sett hur ömtåliga och sårbara de globala livsmedelssystemen är. Bönder tvingades ställa om och leta efter nya marknader då skolor, restauranger och hotell stängdes, säger Danielle Nierenberg.

Hon menar att behovet av förändringar berör alla. Och att bönder, politiker och forskare gemensamt måste ställa om mot ett ekologiskt hållbart jordbruk som producerar tillräckligt mycket nyttig mat så att alla människor på jorden kan äta sig mätta.

– Det behövs en matrevolution, och det nu. Vi behöver ett jordbruk som är hållbart och motståndskraftigt och som kan stå emot klimatkriser och globala pandemier.

Hon menar att de lärdomar som går att dra av pandemin är att beslutsfattare måste bli mer medvetna, att företagen måste förändra sina arbetssätt samt att världens bönder i högre grad måste diversifiera sin produktion. Detta i motsats till monokulturer, där endast en gröda dominerar.

– Vi kan inte förlita oss på system med monokulturer eftersom de är sårbara. Men även konsumenterna måste förändra sina beteenden genom att efterfråga bättre och nyttigare mat, säger Danielle Nierenberg.

 

Måste höja småböndernas status

Hon säger att världens matkonsumenter kan driva på utvecklingen genom att i högre grad efterfråga hälsosammare produkter.

Även om coronakrisen lett till en ökad fattigdom och hunger i världen menar hon att det är klimatkrisen som utgör det största hotet för världens fattigaste.

Samtidigt betonar Danielle Nierenberg att brist på mat inte är det avgörande problemet. Det är snarare distributionen som inte fungerar som den ska.

– Allt mer fokus har börjat riktas mot den mat som går förlorad eller blir till avfall. Vi bedömer att stora mängder mat har kasserats under året eftersom producenterna inte har haft tillgång till sina marknader. För att öka böndernas möjligheter att nå ut till marknaderna behöver de hjälp av förbättrad teknik och innovationer.

Danielle Nierenberg säger att en annan viktig förändring som måste komma till stånd är att statusen för världens småbönder måste höjas.

– Över hela världen får de inte den respekt de förtjänar – inte bara som producenter, utan också som förvaltare av mark och producenter till företagen. De ser till att vi kan äta oss mätta, men ändå betraktas de som en form av andra klassens medborgare som inte är tillräckligt begåvade för att göra något annat. Om vi lyckades höja böndernas status så skulle vi komma en bra bit på vägen mot att förändra hela mat- och jordbrukssystemet.

Busani Bafana / IPS

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Göran Hådén

Analys: Forskarna underkänner klimatpolitiken

I söndags hade SVT Agenda en över två timmar lång genomgång av klimatpolitiken, där några av landets främsta forskare redogjorde för vad som behövdes på olika områden, vilket sedan riksdagspartiernas klimatpolitiska talespersoner fick kommentera.

Klimat
IPS Inter Press Service

Torkor och utarmade åkrar driver bönder i fattigdom

Återkommande torkor och minskad bördighet har slagit hårt mot stora områden av jordbruksmarker i Afrika – vilket förvärrat fattigdomen för många bönder. En av de drabbade är Jenifer Kamba i Kenya, som inte längre kan försörja sig på sina odlingar.

Inrikes
Mat&Klimat

Svenska kycklingfabriker bidrar till avskogning i Amazonas

Enorma mängder soja skeppas varje år från Sydamerika till EU för att föda de miljardtals snabbväxande turbokycklingar som hålls i kycklingindustrin. Det framkommer i en ny rapport som granskar svenska bankers roll i avskogningen i Sydamerika.

Klimat
Niclas Malmberg

Studie: Slopade mängdrabatter kan minska matsvinnet

Mängdrabatter leder till ökat matsvinn. Det visar en ny studie som är framtagen på uppdrag av Livsmedelsverket. Det är i hemmen det största matsvinnet sker, och matsvinnet i hemmen orsakas i stor utsträckning av att folk köper hem mer mat än vad man egentligen behöver.

Klimat
IPS Inter Press Service

Chilensk storsatsning på grön vätgas kan möta hinder

Chile planerar att bli en världsledande producent av billig grön vätgas – genom att utnyttja landets stora möjligheter att utvinna sol- och vindenergi. Samtidigt står satsningen inför utmaningar i form av höga investeringskostnader och begränsade vattentillgångar.

简体中文EnglishFrançaisDeutschहिन्दीItalianoPortuguêsРусскийEspañolSvenska