Mat och klimat

cropped-matochklimat-glob-12-1.png

Mat & Klimat

Rätt och fel om socker i havremjölk

Fler artiklar av denna författare

11 februari 2023

Den kontroversiella Timbroanknutna Rebecca Weidmo Uvell har försökt skapa ett drev mot havremjölk med påståendet att havremjölk ”är godare för att det är otroligt mycket mer socker” i havremjölk än i mjölk. Uvells påstående är dock helt felaktigt. 

En jämförelse mellan Oatlys havremjölk och komjölk med motsvarande fetthalt (mellanmjölk med 1,5 procent fett) visar att de olika produkterna per 100 gram innehåller 48 respektive 45 kcal, men att mellanmjölk innehåller nästan 50 procent mer sockerarter. Per 100 gram innehåller havremjölken 3,4 gram sockerarter och komjölken 4,9 gram.

Däremot är det så att havremjölk har ett högre GI-värde än komjölk. Glykemiskt index (GI) används för att mäta hur snabbt blodsockret påverkas av ett livsmedel, ett högre värde innebär att blodsockret stiger snabbare.

Mjölkens laktos har GI 66, vilket är lägre än havremjölkens GI. Bakgrunden till det högre GI-värdet i havremjölk är att man för att göra havremjölk bryter ner stärkelsen i havren till maltos, som utgörs av två sammansatta glukosmolekyler. När du dricker havremjölk bryts maltosen ner till glukos, som är den sockermolekyl som allra snabbast tas upp av blodet, och maltosens GI landar därmed på mycket höga 150.

 

Olika sötma

Maltos har också en större sötma än laktos. Sötman för sackaros definieras till 100 procent, laktos till 20-40 procent och maltos till 40-50 procent. Att göra sitt kaffe eller sin havregrynsgröt sötare med en skvätt havremjölk är därför utmärkt, men att basera sin hela kosthållning på havremjölk istället för till exempel havregrynsgröt är inte en hälsokur.

Livsmedelsverket anger en lång rad hälsoproblem i kölvattnet av för stort sockerintag. Bland annat risk för fetma, typ-2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Och just söta drycker medför särskilt stora risker eftersom man snabbt får i sig många kalorier utan att bli mätt. 

Livsmedelsverket publicerade i december en översyn kring hur olika länder politiskt försökt förbättra människors matvanor, och vilka effekter dessa reformer har givit. Exempel som lyfts fram i rapporten är skatt på drycker med tillsatt socker eller annan ohälsosam mat, sänkt moms på hälsosam mat, EU:s skolfruktsstöd, krav inom offentlig upphandling, framsidesmärkningar på livsmedel, informationskampanjer och reglering av marknadsföring, utbud, priskampanjer och placeringen av livsmedel i butik.

Efter publiceringen har den felaktiga uppfattningen spridits att Livsmedelsverket föreslår skatt på socker, vilket alltså inte stämmer.

 

Komjölken har större klimatpåverkan

Tillbaka till valet mellan komjölk eller ett veganskt mjölkalternativ är det inte sockerfrågan som är den avgörande, utan istället produkternas olika klimatpåverkan. Komjölk beräknas stå för hela 2,7 procent av de totala globala utsläppen av växthusgaser, vilket även DeLaval, som är världsledande inom mjölkproduktionsindustrin, framhåller.

Enligt Livsmedelsverket orsakar ett kilo komjök utsläpp motsvarande 1-1,5 kg koldioxidekvivalenter, huvudsakligen på grund av att kornas fodersmältning ger upphov till den mycket kraftiga växthusgasen metan. Men även lagring av kogödsel och produktion av foder bidrar till utsläpp av växthusgaser.

Niclas Malmberg

SENASTE NYHETERNA