Pakistan. Sedan stora delar av landet stängde ned den 23 mars har miljontals daglönare blivit arbetslösa i vad som bara kan beskrivas som en fullständig ekonomisk katastrof. Pakistans regering med ex-cricketstjärnan Imran Khan i spetsen har nu svarat med ett grönt stimulanspaket för att bereda en hållbar, grön och motståndskraftig väg ut ur krisen. 

Staten har bland annat tillsatt tiotusentals “nighabaans” (naturvårdare) för att delta i landets enorma trädplanteringsprogram som ska återskapa och läka landets svårt avverkade och sargade natur. 

Planterar en barriär mot klimatkatastrofen

Den så kallade “Trädtsunamin” är en del av Imran Khans gröna reformprogram som började implementeras redan förra året och som hör till premiärministerns mest hyllade och omtalade vallöften. Nu har pandemin aktualiserat planen ytterligare och givit den extra tyngd. 

Planen utlovar bland annat 10 miljarder nya träd inom loppet av fem år som ett sätt att skapa mängder med gröna jobb och samtidigt bekämpa klimatkris och ekosystemkollaps.

Träden kommer dels fungera som en kolsänka, men framförallt minskar de effekterna av det allt varmare och mer turbulenta klimatet som väntar. Träd är ypperliga klimatreglerare då de bromsar avdunstningen, kyler närområdet och fungerar som barriärer vid översvämningar. Dessutom minskar jorderosionen och läckaget av kol och övergödande näringsämnen från marken.

Landet har drabbats av över 150 extrema väderhändelser som värmeböljor och katastrofala översvämningar mellan åren 1999-2018 och mycket tyder på att det kommer öka i framtiden.

Enligt tankesmedjan Germanwatch är Pakistan på plats fem över listan på länder som är mest påverkade och sårbara inför den globala upphettningen de kommande 20 åren. Detta trots att landet står för mindre än en procent av de totala utsläppen.

Avverkningen i Pakistan har pågått i rasande takt. Ett expanderande och ohållbart jord- och skogsbruk har slukat 43 000 hektar skog årligen mellan åren 2000 och 2010, enligt WWF Pakistan, och i dagsläget är mindre än 6 procent av landets yta täckt av träd.

Imran Khans trädtsunami fokuserar främst på den folkrika och ekonomiskt utsatta Punjab-provinsen, där man hittills planterat 30 miljoner träd. Utöver trädplantering så innefattar den gröna reformplanen även en storsatsning på elbilar, ett plastpåseförbud och ett skifte mot åtminstone 30 procent förnybar energi år 2030.

19 miljoner kan förlora jobbet

När pandemin nådde Pakistan tidigare i vår genomförde beslutsfattarna en total nedstängning av ekonomin vilket har slagit hårt mot landets alla låginkomsttagare och daglönare. En rapport från Pakistan Institute of Development Economics fann att upp till 19 miljoner människor kan komma att bli arbetslösa som en följd av coronaviruset och dess effekter på samhället.

Även trädtsunamin stoppades initialt vilket slog extra hårt mot landets fattiga då merparten av de statligt anställda naturvårdarna kommer från ekonomiskt utsatta områden med låg utbildningsgrad.

“Alla städer har stängt ned på grund av coronaviruset och det finns inga jobb. De flesta av oss daglönare kunde inte försörja oss”, sade Punjab-bon Rahman till Thomas Reuters Foundation.

Men i början av april återupptogs trädprogrammet då det bedömdes vara relativt lätt att göra jobbet coronavänligt med samordnade skjutsgrupper och social distansering. Senare i april var över 60 000 naturvårdare i arbete med att plantera och vårda landets växande skogsmarker, fler än innan pandemin.

Grön återhämtning

Över hela världen pratas det nu om en “grön återhämtning” och “gröna stimulanspaket” som en väg ut ur den ekonomiska krisen. En väg som inte leder oss in i en återvändsgränd. Pakistan har, trots ekonomiska och sociala problem, redan påbörjat en sådan återhämtning som lär inspirera många andra länder framöver.

“Den här tragiska krisen gav oss en möjlighet och vi tog den”, säger premiärministerns klimatrådgivare Malik Aslam till Thomas Reuters Foundation. “Naturvården har blivit räddningen för tiotusentals människor”.

Utöver grönt jobbskapande satsar nu landet på att förhandla fram nya avtal med sina långivare i ett program som kallas “Debt for Nature” – Skuld till naturen. Man hoppas på att den globala aptiten för gröna investeringar kommer leda fram till diverse lättnader för landets extremt skuldtyngda ekonomi.

Allt mer forskning tyder på att gröna investeringar också är ekonomiskt önskvärda. En färsk rapport från World Economic Forum visar att hela 50 procent av globala BNP är direkt beroende av naturens ekosystemtjänster och att varje krona som investeras i naturen har potentialen att ge en avkastning som är nio gånger så hög.

Michael Abdi Onsäter