Mellan 20 och 30 procent av inkomststöden kommer att vikas åt åtgärder för klimat och miljö i den nya jordbrukspolitiken. Men miljörörelsen varnar för en mängd illavarslande kryphål som urvattnar politiken och gör det svårt att bromsa den pågående klimatkrisen och artutrotningen.

Över 300 miljarder euro stod på spel när ministerrådet och EU-parlamentet samlades på var sitt håll för att enas om framtidens gemensamma jordbrukspolitik (CAP – se fakta längst ned). Politikerna enades om öronmärkta miljöstöd och höjda klimatambitioner, men många i miljörörelsen är djupt kritiska. Greenpeace har kallat parlamentets förslag “en dödsdom för smågårdar och för naturen”.

Frågan är om den nya reformerade CAP för perioden 2021-27 kommer att leva upp till de miljömässiga ambitionerna i kommissionens gröna giv och “gård-till-gaffel”-strategin. Mat och Klimat reder ut konfliktlinjerna med hjälp av bland annat Jenny Jewert, jordbruksexpert på WWF.

En historisk möjlighet för gröna reformer

När EU nu går in i slutförhandlingarna för nästa sjuårsperiod är det många i den gröna rörelsen som uppmanar politikerna att höja ambitionerna på miljöområdet avsevärt. Jordbrukssektorn står för minst 10 procent av unionens utsläpp och det intensiva storskaliga jordbruket pekas ut som en avgörande faktor bakom förlusten i biologisk mångfald. Med så mycket pengar på spel har EU en historisk möjlighet att ta ett jättekliv mot ökad hållbarhet.

– Det behövs en ny jordbrukspolitik som styr jordbruket i hållbar riktning. Förra veckan kom Europeiska miljöbyråns rapport om tillståndet i naturen i Europa, som än en gång visar att jordbruket är den faktor som har störst påverkan på arter och naturtyper. Vi behöver skapa mer utrymme för biologisk mångfald i odlingslandskapet och minska matproduktionens påverkan på klimat och vatten, säger Jenny Jewert.

Strid om procentsatser

Det slutgiltiga beslutet om nya CAP väntas komma vid årsskiftet och tas fram i trepartsförhandlingar mellan EU:s tre beslutande organ; ministerrådet, kommissionen och parlamentet. Det som hänt i veckan är att ministerrådet och parlamentet beslutat om sina ingångspositioner inför förhandlingarna.

– Den enskilt viktigaste frågan på bordet i slutförhandlingarna var hur stor andel av inkomststöden som skulle vikas för miljö- och klimatåtgärder, säger Jenny Jewert. 

Parlamentet landade på 30 procent och ministerrådet på 20 procent, trots att vissa länder inte ville ha någon öronmärkning alls. WWF vill att 50 procent av CAP:s totala budget ska göra nytta för miljö och klimat.

– Om det landar någonstans mellan 20 och 30 procent så är det trots allt mycket pengar, ungefär 1-2 miljarder kronor per år för miljö och klimat I odlingslandskapet I Sverige. Vårt fokus nu blir att förhindra så att inte vad som helst kan räknas in som en miljö- och klimatåtgärd.

De tre största partigrupperna i Europaparlamentet; Renew, S&D och EPP, gick samman och bildade en majoritet kring ett kompromissförslag, som I likhet med rådets position på viktiga punkter urvattnar kommissionens förslag, enligt Jenny Jewert.   

Det handlar dels om att kompensationsstöd, som ges till lantbrukare i svårbrukade områden, räknas in som klimatåtgärd. Ett annat problem är att parlamentet i praktiken inför ett maxtak för miljöbidrag, där en stor del av pengarna (60 procent för pelare 1, 30 procent för pelare 2) öronmärks för icke-miljömässiga åtgärder. 

– Andelen odlingsmark som ska avsättas för biologisk mångfald är dessutom för liten och kravet på att använda ett verktyg för att förbättra växtnäringsutnyttjandet är borta. Ersättningar för djurvälfärd borde inte heller få räknas som miljöåtgärd, säger hon.

Anklagas för greenwashing

Den gröna gruppen där Miljöpartiet ingår, motsätter sig kompromissen. De hade istället velat se att 50 procent av inkomststöden öronmärks till klimatåtgärder. EU-parlamentariker Pär Holmgren (MP) är skarpt kritisk mot att de tre partigrupperna agerar “bromskloss” i parlamentet.

– Grupperna bakom kompromissen försöker få det att verka som de tar ett stort steg framåt den här veckan med större öronmärkning till miljö, klimat och djurvälfärd, men läser man deras förslag blir det tydligt att målsättningarna i båda pelarna fyllts av kryphål och greenwashing, och att mycket av det som tidigare varit grundvillkor omvandlats till frivilliga åtgärder, säger han till Mat och Klimat.

Förslaget har fått skarp kritik av miljöorganisationer som WWF, Greenpeace och Birdlife International, men även av jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski som har kallat kompromissen för ett steg tillbaka.

– Vi kan inte fortsätta stötta de största utsläpparna med skattebetalarnas pengar. Stödet måste gå till de jordbrukare som vill och vågar ställa om, så att de kan konkurrera på samma villkor som storbönderna. Med en lokal matförsörjning får vi mindre miljöpåverkan, återför jobb till landsbygden och blir bättre rustade i kristider, säger Pär Holmgren.’

Gröna tillägg röstas ned

Den gröna gruppen och vänstergruppen lade till flera ändringsförslag som de hoppades kunna få stöd för utanför majoritetens kompromiss, men även här led man stora nederlag. Det handlar om att integrera och de siffersätta målen från strategierna för biologisk mångfald och “gård-till-gaffel” i CAP-regelverket, samt att besluta om maxgränser för hållbar djurtäthet. Parlamentet röstade även ned ett konkret mål om att minska utsläppen i jordbrukssektorn med 30 procent till 2030 med 373 röster mot 300. 

Ytterligare ett förslag var det så kallade “Babis-förslaget”, som hade hindrat högt uppsatta politiker och deras familj från att sko sig på de generösa jordbruksbidragen – en kritik som varit tilltagande sedan den omfattande granskningen av Tjeckiens premiärminister Andrej Babis och Ungerns president Viktor Orban av New York Times förra året. Förslaget föll med 463 röster mot 206.

En sista omröstning kommer att hållas om CAP-förslaget i sin helhet på fredag eftermiddag. Den gröna gruppen uppmanar nu parlamentet att skrota förslaget helt och därmed börja om från ruta 1. De ser ut att ha stöd från vänstergruppen och enskilda ledamöter i andra grupper, men allt tyder på att kompromissförslaget kommer att stå sig.

Den svenska EU-parlamentarikern Jytte Guteland (S) hyllas ofta för sitt gedigna arbete på klimatområdet. Även hon är besviken på utfallen i parlamentet, men landar ändå i att kompromissen är det minst dåliga alternativet:

– Vi var inte nöjda med kompromisserna och försökte driva dem i så grön riktning som möjligt. Ändringsförslagen om djurtäthet och siffersatta mål var sådant som vi stöttade. Vi valde att slutligen stötta kompromissen eftersom den är betydligt bättre än nuvarande jordbruksbudget som annars skulle ha fortsatt gälla under flera år, säger hon till Mat och Klimat.

Sverige placerar sig i mitten

Parallellt med turerna i parlamentet pågick förhandlingar mellan unionens jordbruksministrar i Luxemburg. Rådet landade slutligen i att 20 procent av pelare 1 ska öronmärkas för klimat- och miljöåtgärder.

– Jag är nöjd med den kompromiss som ändå blev. För Sverige har det varit viktigt att få till öronmärkning i pelare 1 det har vi nu, och på en rimligt hög nivå. Och vi har fått till bra skrivningar om flexibilitet som innebär att man utifrån länders specifika förutsättningar kommer ha bra möjligheter att leverera på det här sen, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) till Sveriges Radio.

Även här fanns en oenighet kring de gröna ambitionerna. Länder som Irland, Italien och Ungern var negativa till att överhuvudtaget införa öronmärkta miljöstöd medan Nederländerna som gick längst, föreslog 30 procent. Sverige placerade sig någonstans i mitten och yrkade för 20 procent. 

– Viktigt är nu att dessa pengar används för ökad hållbarhet. Ministerrådet öppnade upp för att pengar som blir över, om lantbrukarna inte söker dessa nya miljöersättningar, ska kunna användas för inkomststöd, och det kan vi inte acceptera. Vi vill att de I så fall förs över till de 5-åriga miljöstöden I pelare 2, säger Jenny Jewert

Michael Abdi Onsäter

Fakta CAP:

CAP infördes 1962 och är en av grundpelarna i EU-samarbetet och infördes för att skydda den inre marknaden och säkerställa låga priser på livsmedel. Över tid har CAP:s andel av budgeten minskat successivt men utgör fortfarande över en tredjedel av den totala EU-budgeten, nästan 60 miljarder euro i år. 

Den gemensamma jordbrukspolitiken har länge kritiserats för bristande hänsyn till miljö- och rättvisefrågor. Det är framförallt inkomststöden, där gårdsstödet ingår, i pelare 1 som kritiseras för att gynna storskaligt industriellt jordbruk och djurproduktion, medan mindre aktörer successivt slagits ut. De svaga miljövillkoren har inneburit att stora subventioner betalats ut till jordbruksmetoder som för med sig svåra konsekvenser för miljö och klimat.

Förhandlingarna kring den nya jordbrukspolitiken för 2021-27 är nu inne i en slutspurt. De är försenade på grund av Brexit och pandemin, och besluten kommer inte implementeras förrän 2023. Under tiden gäller övergångsregler.