Mat & Klimat

Kameraövervakning på slakterier? Så tycker partierna

Trots regelbundna kontroller förekommer grova djurskyddsbrott inom kött- och mejeribranschen. Är det dags att införa kameraövervakning på slakterier? (Foto: Tobias Tullius, Unsplash)

18 januari 2021

Efter förra veckans tunga avslöjanden från TV4 och SVT Uppdrag Granskning, där vi fick ta del allvarliga brister och djurplågeri vid KRAV-certifierade gårdar och ett skånskt slakteri, kräver nu Miljöpartiet obligatorisk kameraövervakning på svenska slakterier. Vi har frågat de andra partierna vad de tycker i frågan.

Förtroendet för svenska köttproducenter och KRAV som organisation är i gungning. Först publicerade TV4 Nyheterna fruktansvärda bilder från ett slakteri i Ystad, där en anställd i samband med slakt sparkar och slår en gris med en kedja. En gris får hänga upp och ned levande i flera minuter.

Bilderna, som tagits i smyg av Djurrättsalliansen, fick genast stort genomslag och ledde till att skandalslakteriet lade ned sin verksamhet bara ett par dagar senare. Dagen därpå sände SVT:s Uppdrag Granskning ett reportage om 30 KRAV-gårdar som på olika sätt brutit mot djurskyddslagen. Det går att se hur en kalv svalt till döds, en ungtjur med ett horn som har växt rakt in i skallen och en KRAV-gård i Västra Götaland där länsstyrelsens djurskyddsinspektörer hittade kadaver och skelettdelar från döda djur.  

– Det är långt ifrån första gången som vi ser allvarliga brister i den svenska djurhållningen, många har säkert djurplågeriet som avslöjades på Arla-gården i färskt minne som bara ett exempel, säger Camilla Bergvall, förbundsordförande för Djurens Rätt.

Det har gått ungefär ett år sedan Uppdrag Gransknings inslag om Arlagården – ett inslag som branschen fortfarande inte återhämtat sig från rent förtroendemässigt.

 

Kontrollsystemen fungerar inte

Att det förekommer allvarliga brister i svensk djurhållning är nog något som många var medvetna om redan innan. Men att det även sker på gårdar som är certifierade enligt KRAV – en märkning som annars åtnjuter högt förtroende – är desto mer anmärkningsvärt.

KRAV-gårdar kontrolleras 1-2 gånger per år (jämfört med länsstyrelsernas planerade rutinkontroller var tionde år) och går längre än lagen i kraven på djurskydd och djurvälfärd. Men kontrollfunktionerna fungerar uppenbarligen inte. Bönderna är till exempel skyldiga att själva rapportera om de fått förelägganden eller domar kopplade till djurskyddslagen, något som inte gjorts i det här fallet. 

Nu hörs åter krav på politiska åtgärder för att höja djurens status och skydda dem från fruktansvärt lidande av den typ som vi fått se i veckan. Utöver införandet av grovt djurplågeribrott som ny brottsrubricering vill Djurens Rätt även se kameraövervakning på svenska slakterier. Det skulle förbättra förhållanden för djuren, underlätta för kontrollanter, tvinga fram nya rutiner samt skicka en signal om att djurskydd vid slakt är av hög prioritet, skriver de.

Mattias Gårdlund, djurskyddsinspektör på Länsstyrelsen Skåne, är inne på samma spår:

– Det jag reagerar starkast på är att både de kontroller som både vi och Livsmedelsverket har gjort på företaget, där har vi inte sett de här bristerna. Det betyder att när vi vänder ryggen därifrån vad händer då? Vi kanske måste titta på hur man gör i en del andra länder med videoövervakning – för att säkerställa att djurskyddet alltid är gott, säger han till TV4 Nyheterna.

Även Sveriges Veterinärförbund har ställt sig bakom kravet på videoövervakning. Djurrättsalliansen, som ligger bakom bilderna i TV4:s inslag, menar dock att åtgärden inte förändrar något i grunden. 

– Kameraövervakning skulle i bästa fall kunna minska antalet övergrepp och rena lagöverträdelser. Men det stoppar eller hindrar inte det lidande och dödande av djur som sker lagligt och systematiskt i vårt samhälle. Djuren kommer även med kameror på väggarna att genomlida en brutal och våldsam död, säger ordförande Daniel Rolke till Syre.

 

Så tycker partierna:

Bland riksdagspartierna är det nu Miljöpartiet som tar taktpinnen. I en debattartikel i Expressen förnyar de kraven på kameraövervakning som kompletterande kontrollmetod i svenska slakterier.

– Människan har tagit sig makten att hålla djur för mat, kläder eller nöje, men med den makten följer också ett moraliskt ansvar, skriver de och hänvisar till flertalet andra platser som England och Skottland där detta införts.

Även landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) nämnde under torsdagens frågestund i riksdagen att kameraövervakning kan komma att bli aktuellt framöver, vid sidan av den nya brottsrubriceringen för grovt djurplågeribrott. 

 

Vi har frågat övriga partier vad de anser i frågan:

Vänsterpartiet ser det som en rimlig åtgärd, men poängterar samtidigt vikten av att det genomförs med hänsyn till arbetarnas integritet och att det inte kan missbrukas av arbetsgivaren.

– Vi vill också se stärkta resurser och ett tydligare uppdrag till myndigheterna att prioritera djurvälfärden. Åtgärden får inte bli en enkel väg ut, säger Elin Segerlind, partiets miljö- och jordbrukspolitiska talesperson.

Sverigedemokraterna är inne på liknande linje:

– Vi ser gärna att man utreder frågan, men det är viktigt att också beakta risken för att inspelad film hamnar i fel händer och våld mot ägare och personal måste förhindras. Även personalens integritet bör beaktas, skriver partiets pressavdelning i ett mailsvar.

Utöver det vill de bland annat se skärpta straff, och införa en nationell djurskyddspolis.

 

Liberalerna vill i dagsläget inte ta ställning i frågan, men de kräver att ansvariga myndigheter ger besked om varför kontrollerna inte fungerat.

– Vi avvaktar nu myndigheternas redovisning inför utskottet. Om det skulle visa sig behövas är vi beredda att vidta åtgärder. En sådan åtgärd skulle kunna vara att skärpa kraven på slakterierna att tillhandahålla information t.ex. gällande tidigare anmärkningar vid Länsstyrelsens tillsyn. 

Centerpartiet intar en liknande position:

– Kameraövervakning kan vara en lösning att titta på, men det är en långtgående, integritetskränkande åtgärd som inte bör införas lättvindigt. Vi tycker därför det är viktigt att först titta på vilka andra verktyg som går att använda, t ex hårdare straff för djurvanvård som regeringen nu också tittar på, säger Ulrika Heies, ledamot i miljö- och jordbruksutskottet. 

Kristdemokraterna är negativa till åtgärden och hänvisar bland annat  till arbetstagarnas trygghet.

– De fruktansvärda bilder som rullades upp manar till förstärkta insatser i utbildning och kontroll. Kameraövervakning är dock ur ett arbetstagarperspektiv en långtgående åtgärd. I synnerhet med tanke på den hotbild som många som arbetar i branschen får hantera från djurrättsterrorister. 

Moderaterna hänvisar till en kravlista som partiets miljöpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz publicerat på sociala medier. Där står det bland annat att partiet vill införa grovt djurplågeribrott och “överväga kameraövervakning på slakterier där det behövs men självklart väga mot integritet och andra lämpliga åtgärder”

Michael Abdi Onsäter

Fler artiklar av denna författare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SENASTE NYHETERNA

Inrikes
Niclas Malmberg

Trålgränsen flyttas ut för att skydda Östersjöns ekosystem

Efter att S ställt sig bakom beslutet står det nu klart att trålgränsen i Östersjön flyttas ut från dagens 4 sjömil till 12 sjömil på prov. “Fisket måste ske inom naturens ramar”, säger Elin Segerlind (V).

Klimat
Göran Hådén

Opinion: Därför räcker inte 99% mental omställning

Ska vi klara klimatet behöver överkonsumtionen försvinna snarast. De flesta är faktiskt positiva till att sänka sin materiella levnadsstandard för miljöns skull och 3 av 4 kan tänka sig köpa färre saker. Så varför händer det inte?

Klimat
IPS Inter Press Service

Fossila bränslen subventioneras med enorma belopp

Samtidigt som världens politiker diskuterar de åtgärder som krävs för att bemöta klimatkrisen så subventionerades den fossila bränsleindustrin bara under förra året med hisnande 5,9 biljoner dollar.

Djurrätt
Michael Abdi Onsäter

WWF slår hål på myten om det hållbara kycklingköttet

Svensk kyckling får rött ljus av Världsnaturfonden i årets köttguide efter att kriterier för klimat och djurvälfärd skärpts. Faktum är att endast 1-3 procent av det kött som konsumeras i Sverige godkänns av miljöorganisationen.

Miljö
Niclas Malmberg

SLU-forskare kritiserar Jord till bord-strategin: “Innehåller målkonflikter”

I oktober klubbade EU-parlamentet Från jord till bord-strategin. Det är nu EU-kommissionens uppgift att lägga fram lagstiftningsförslag för att implementera den. Men klart står redan att strategin misslyckas med att skapa förutsättningar för ett hållbart jordbruk, enligt rapporter som tagits fram av SLU-forskare