När jag sitter i karantän blir det lätt fokus på mat och klimat. Det blir tid att reflektera över vad man äter och hur vi hotas av giftiga utsläpp och smältande glaciärer.
Jag mår dåligt av hur våra djur behandlas i matproduktionen. På TV visas hur kor hanteras på ett företags lantgårdar. De får stå i sin avföring. De är undernärda. Jag handlar inte längre företagets produkter, t ex deras mjölk och smör.
Jag blir orolig när jag ser hur många människor som handlar fet mat. Hur ska jag kommunicera vikten av att äta nyttigt? Jag tänker tillbaka på ett besök i New Orleans där de jag mötte på gatan i snitt vägde 20 kilo för mycket. I Sverige är övervikt också mycket vanligt.
I sin bok Den självläkande människan berättar Sanna Edin om ett experiment på ett fängelse i England. Man gav fångarna på en avdelning vitaminrik mat och på en annan avdelning vanlig, icke vitaminrik mat. De förra blev plötsligt lugnare och mer harmoniska, de senare fortsatte sitt aggressiva uppträdande.
Jag äter inte längre kött och jag har slutat flyga. Numera är rödbetsjuice och flytande omega 3 morgonkost tillsammans med B- och D-vitamin, zink och magnesium. Till lunch blir det vegetarisk färs och till middag auberginegratäng.
Jag blir oerhört upprörd när jag läser om hur Amazonas skogar huggs ned och hur klimatförändringarna leder till bränder i Australien och Kalifornien där djur och natur drabbas. När USA inte vill följa Parisavtalet och presidenten tror på utökad kolproduktion blir jag förbannad.
Vin transporteras över hela jorden från Nya Zeeland och Australien till Sverige. Dessa långa transporter medverkar till klimatförsämringar. Det gäller förstås inte bara vin. Det är Europas matmarknader som vi ska handla ifrån.
Enligt författaren Jonathan Franzen har klimatförändringarna kapat hela samtalet om vad det innebär att ta vara på planeten. Jag hoppas verkligen att han inte har rätt. Att samtala om klimatförändringarna måste vara det viktigaste vi gör just nu.
Slutligen ett råd: Tänk på avståndet mellan karantänen och verkligheten när du kliver ut!
Thomas Ekbom
“Peak phosphorus” är fosforens motsvarighet till ”peak oil”. Det kan beskrivas som den tidpunkt då tillgången på fosfor till överkomliga priser når sin topp och sedan börjar minska.
Samtidigt som elproduktionen i Sverige slår alla tidigare rekord, och Sverige sticker ut som det EU-land som exporterar mest el, har det senaste årets volatila elpris, dvs stora och snabba svängningar i elpris, skapat problem för flera vindkraftkooperativ.
Är det möjligt att kunna variera sin odling i en Skogsträdgård så mycket att det går att göra en måltid som i princip helt kan baseras på de egna odlingarna, eller handlar odlingsformen framför allt om att komplettera andra baslivsmedel?
Globala miljöfrågor har varit heta från och till i samhällsdebatten sedan 60-talet, både i Sverige och globalt. Störst var stödet för grön omställning kring 1990, innan de fossila storföretagen även på detta område lyckades omsätta sina pengar till makt genom starka lobbyister.
“Peak phosphorus” är fosforens motsvarighet till ”peak oil”. Det kan beskrivas som den tidpunkt då tillgången på fosfor till överkomliga priser når sin topp och sedan börjar minska.
Samtidigt som elproduktionen i Sverige slår alla tidigare rekord, och Sverige sticker ut som det EU-land som exporterar mest el, har det senaste årets volatila elpris, dvs stora och snabba svängningar i elpris, skapat problem för flera vindkraftkooperativ.
Är det möjligt att kunna variera sin odling i en Skogsträdgård så mycket att det går att göra en måltid som i princip helt kan baseras på de egna odlingarna, eller handlar odlingsformen framför allt om att komplettera andra baslivsmedel?
Globala miljöfrågor har varit heta från och till i samhällsdebatten sedan 60-talet, både i Sverige och globalt. Störst var stödet för grön omställning kring 1990, innan de fossila storföretagen även på detta område lyckades omsätta sina pengar till makt genom starka lobbyister.
Svenska
简体中文
English
Français
Deutsch
हिन्दी
Italiano
Português
Русский
Español