Nyligen presenterade regeringen en storslagen budgetsatsning på klimat och miljö på nära 10 miljarder kronor. Bland förslagen finns många kraftfulla åtgärder inom transportsektorn, på skydd av värdefull natur och på industrins omställning. Andra områden, som exempelvis jordbruks- och livsmedelssektorn, har fått mindre utrymme. Det förnyade biogasstödet kommer att minska sektorns utsläpp, men i övrigt är det sparsamt med satsningar på omställningen till ett mer hållbart matsystem. Flera klimatskadliga subventioner till djurindustrin kvarstår medan köttexporten ökar.

Grön återhämtning för 9,7 miljarder

Reaktionerna från miljörörelsen har varit mestadels positiva. Satsningen på 9,7 miljarder kronor är ett stort steg mot den gröna återhämtning som så många vill se i sviterna av den ekonomiska krisen. Samtidigt pekar flera experter på behovet att analysera budgeten i sin helhet. 

– Vi är glada att man gör en så stor satsning, samtidigt är det svårt att bedöma budgeten i sin helhet. Det finns en del frågetecken kring hur regeringen kommer att göra med exempelvis flyget, klimatskadliga subventioner och jordbruket, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, till Expressen.

Enligt föreningens rapport Avskaffa klimatskadliga subventioner innehöll 2017 års statsbudget hela 30 miljarder kronor i bidrag till och avdrag för fossil verksamhet.

Förslaget innehåller flera ambitiösa satsningar på en rad olika sektorer och politikområden. Huvuddelen av satsningen, 5,4 miljarder kronor, går till att skynda på omställningen av transportsektorn. Det rör sig bland annat om ökad inblandning av biobränslen, inklusive för flyget, stärkt bonus-malus, samt satsningar på cykel- och järnvägsinfrastruktur. 2,2 miljarder vigs åt åtgärder för att skydda och återskapa värdefull natur samt skapa naturnära jobb. Andra satsningar går till att främja batteri- och vätgasproduktion samt till att energieffektivisera de gamla miljonprogramshusen.

Men i den långa listan av åtgärder och satsningar lyser omställningen av livsmedelssektorn med sin frånvaro. 

– Jag reagerade lite på att vi inte hörde något om jordbruket och skogsnäringen, som står inför en svår omställning men också nya möjligheter, säger Johan Kuylenstierna, vice ordförande för Klimatpolitiska rådet, som årligen utvärderar regeringens klimatarbete, till Expressen.

Biogasstödet förlängs

Enligt Naturvårdsverket släpper jordbrukssektorn ut 6,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen, vilket motsvarar 13 procent av landets totala utsläpp. Siffran är närmare 20 procent om man inkluderar koldioxidavgång från marker, arbetsmaskiner och produktionen av importerat konstgödsel. Trots det är det mycket litet i det gröna paketet som syftar till att minska sektorns utsläpp. 

Det som går att härleda till jordbruket är kanske framförallt det förnyade stödet till biogasproduktion på 200 miljoner kronor. Användningen av biogas i Sverige har fördubblats perioden 2015-18 och fortsätter att öka kraftigt. Ökningen består dock nästan uteslutande av importerad biogas, främst från Danmark, eftersom den inhemska produktionen haft svårt att hänga med.

Biogas är metangas (naturgas) som producerats genom rötning av organiskt material. Ungefär hälften av gasen kommer från avloppsanläggningar, andra källor är matavfall, gödsel och deponier. Det räknas som ett mycket miljösmart biobränsle då det uteslutande använder restprodukter och ska inte förväxlas med exempelvis palmoljebaserad biodiesel. Som en restprodukt får man även näringsrik rötrest, som används i jordbruket och som då ersätter mineralgödsel..

Stora jordbruksstöd utan miljövillkor

Precis som med subventionerna till fossilsektorn, finns det även en hel del klimatskadliga bidrag till jordbruket. Ungefär hälften av utsläppen från jordbruket är kopplade till produktionen av animaliska livsmedel som kött, mejeriprodukter och ägg. Ändå subventioneras djurindustrin med miljardbelopp varje år, främst genom EU-medel men även genom nationella beslut. 

Anna-Clara Acevedo är politiskt sakkunnig på Djurens Rätt. Hon är kritisk till de stora jordbruksstöden. Organisationen vill se en ordentlig genomlysning av bidragen samt en plan för att rikta pengarna från det som är miljöskadligt till det som är hållbart och etiskt, berättar hon.

– Det är svårt att säga exakt hur mycket subventioner som tillfaller kött- och mejeriindustrin. Många av dessa stöd beslutas inom ramen för EUs gemensamma jordbrukspolitik och betalas sedan ut av Jordbruksverket till svenska bönder. Ett exempel på ett sånt stöd är skolmjölksstödet som är ett indirekt stöd till mejeriindustrin. Men Sverige ger också egna stöd, som exempelvis bidragen efter den varma sommaren 2018 – ett stöd som betalats ut utan hänsyn till klimat, miljö eller djurvälfärd.

Arbetet för att revidera unionens gemensamma jordbrukspolitik pågår och Djurens Rätt vill att bidragen till djurindustrin riktas om och i vissa fall avskaffas helt, som i fallet med den skattefinansierade marknadsföringen av griskött.

Sverige satsar på köttexporten

Nyligen kom beskedet att Danmarks regering satsar 23 miljoner danska kronor på att stötta utvecklingen av växtbaserad mat tillverkad av lokala råvaror. Någon liknande satsning ser vi inte i på hemmaplan. Istället ökar exporten av köttprodukter kraftigt som en följd av livsmedelsstrategin från 2017; sedan augusti i år har Sverige börjat exportera fläskkött till Filippinerna, något som landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) stolt deklarerar ger betydande merintäkter för Sverige: 

– Det är mycket glädjande att våra svenska företag nu tar tillvara på möjligheten att exportera fläskköttsprodukter till Filippinerna. Att exporten kommer igång snabbt efter godkännandet visar också på en bra efterfrågan på svenska fläskköttsprodukter som håller hög livsmedelssäkerhet, säger hon.

På frågan om den ökade köttexporten försvårar klimatarbetet svarar hon Dagens Arena att svenskt kött ligger bra till i förhållande till andra länder vad gäller växthusgasutsläpp. Enligt Djurens Rätt är det dock helt fel väg att gå.

– Livsmedelsstrategin har idag som uttryckligt mål att animalieproduktionen ska öka medan skrivelser om växtbaserad mat är torftiga och utan konkreta förslag på förbättringar. Det tyder på en föråldrad syn på dessa frågor. Vi vet att det är en ödesfråga att få fler att äta växtbaserad mat. Det regeringen gör nu där vi istället satsar på export av griskött till Filippinerna är helt fel väg att gå, säger Anna-Clara Acevedo till Mat och Klimat.

Michael Abdi Onsäter