Mat & Klimat

Krönika: Med veganism och kärnkraft räddar vi klimatet

(Foto: Johannes Plenio, Unsplash)

11 februari 2021

Effekten av att behålla kärnkraftens andel av elförsörjningen är ungefär jämförbar med att hela befolkningen skulle skifta sin kost från kött till vego. Om vi bryr oss om klimatet är det kikärter och kärnkraft som gäller, skriver gästkrönikör Harald Enoksson.

Finns det något härligare än att efter en lång utekväll sätta tänderna i en kryddfrustande falafelrulle och känna knastret från falafelsteket medan vitlöken tar sig upp i näsan som en blind barbar och såsen sminkar mungiporna i blodrött? Och miljövinsten av det, jämfört med köttburgaren, blir ungefär 1,7 kg CO2. 1,7 kg! Det vore som att hålla Ringhals 1 igång i 0,2 sekunder jämfört med genomsnittet i Svensk energikonsumtion.

Om 10 miljoner gjorde på samma sätt varje fredagskväll – och alltså skippar köttet till förmån för falafelrullen – så blir det på ett år som att ha Ringhals 1 igång i 23 dagar, jämfört med genomsnittlig svensk elkonsumtion.

Det här gör att vi ställer oss frågan: vad är bäst för klimatet, att vara vegan eller att vara för kärnkraft? 

Sådana beräkningar utgår alltid från en massa antaganden. Det är svårt att få siffrorna att stämma, och det är en jäkla massa nollor som ska dras till och dras ifrån. Det är lite därför det är svårt för folk att helt enkelt tycka rätt sak. Men varje siffra betyder något, och har någon bäring på hur stor chansen är att vi kan leva på den här planeten i framtiden. Det här är mina siffror och antaganden, och jag försöker redovisa dessa så att du själv kan räkna som du vill. (Kommentera gärna om ni tycker jag missat något)

 

Behövs stabil försörjning

Enligt SVK bestod Sveriges elförsörjning 2020 av 28 TWh vindkraft (18 procent), 72 TWh vattenkraft (47 procent), 47 TWh kärnkraft (31 procent) och 6 TWh värmekraft (uppeldad biomassa, 4 procent). Jag har avrundat till hela TWh och procent, så solen kom inte med den här gången. Det är lite som i december kan man säga. Som siffror för klimatutsläpp har jag använt mediansiffror från IPCC, vilka alltså är livscykelanalyser och omfattar allt. 

Gångrar vi det här så får vi att en Sverige-producerad kWh motsvarar 26 g CO2. Den skiljer sig från dom siffror som används på elkartan, vilken just nu pekar på 46 g CO2/kWh, men sånt är livet, kanske räknar de med oljan från Karlshamn som eldas nu under vintern, kanske med en ”okänd” variabel där dom av någon anledning lagt in ett stort CO2-avtryck. 

Sedan tänker vi 10 år framåt. Enligt SWECO så kommer en snabb och extremt klimatvänlig elektrifiering av transport- och industrisektorn att kräva ytterligare 23 TWh, så vi ökar till 176 TWh. Sedan ökar befolkningen med ungefär en miljon, som dessutom (förmodligen) blir rikare. Samtidigt sparar folk mer, köper ny frys och så. Någon kanske läser en uppmaning på Facebook om att sluta jobba och flytta ut i skogen och gnälla. Jag låter allt detta ta ut varandra, så att vi stannar på 176 TWh.

Vinden kan inte ta en för stor andel, ett faktum som fick mig att tänka om kring kärnkraften. Eftersom vi inte kan kontrollera blåsten så varierar elpriserna mer ju mer vindkraft vi har. Under 2020 hade vi negativa elpriser för första gången, samtidigt som priserna också steg kraftigt i söder vid andra tillfällen, speciellt när kärnkraftverken stängde på grund av det negativa priset tidigare. Det är lite som med den negativa räntan vi också haft; det blir dags att tänka om helt enkelt. Men jag låter vindkraften öka till 20 procent i alla fall.

Vattenkraften kan vi inte öka, så den ligger kvar i TWh. Eventuella förbättringar äts upp av att vi sparar lite på dom stackars arterna i floderna. Solen ökar till 10 TWh, 6 procent, enligt Energimyndighetens beräkningar.

 

Svensk elproduktion 2020. (Statistik: SVK. Graf: Harald Enoksson)

 

Ungefär som att bli vegetarian

I kärnkraftsalternativet så ligger kärnkraften kvar i procent räknat, men ökar då några TWh, motsvarande en liten reaktor. Kanske en ny reaktor, eller en gammal som återupplivas. 10 år är en lång tid även för kärnkraft, då dessa som median tar 6 år att bygga (trots Finland).

I det kärnkraftsskeptiska alternativet fyller jag på med biomassa, alltså att vi gör el av vår egen skog. De utsläppen tas förstås upp igen när skogen växer tillbaka, men precis som för metan från kor så använder IPCC en tid på ”100 år”, vilket jag också gjort här. (Det handlar alltså om ”när” planeten blir varmare. Använde vi 10 år så blir det värre, och med 1000 år bättre.) 

Kärnkraftsalternativet sänker nu vår CO2/kWh till 25 gram, medan det kärnkraftsskeptiska ökar den till 89 gram. Så, om vi tar skillnaden och multiplicerar med produktionen och delar med befolkningen så blir skillnaden 1,1 ton CO2.

Medan en köttätare som blir vegan besparar klimatet 1,6 ton CO2. Man skulle kunna säga att kärnkraftsstöd är som att vara vegetarian, som att vara en ostig rackare.

Det är fascinerande att vi fått en så pass stark höger-vänster-skillnad i den här frågan. Är du höger äter du kött och gillar kärnkraft, är du vänster så undviker du kött och hatar kärnkraft. Men bryr vi oss om vår planet så är det kikärtor och kärnkraft som klarar klimatet!

Men om kärnkraftsstöd innebär att skriva arga kommentarer på Facebook, så är fördelen med att vara vegan att du kan bli det så fort du brett din sista smörklick på brödet. Gå med i allehanda Facebook-grupper. Köp ”Det veganska köket” av Mattias Kristiansson – papper som du sparar ihop CO2 av på en måltid. Steg Vegokorv från frysdisken och ät med jordnötssås. 

Eller laga mapo tofu, ärtsoppa, linsgryta, eller, vafan, en riktigt lyxig lasagne med alla tillbehör som du kan äta när du kommer hem på fredag!

Säg att du har den här lasagnen i kylen, och du kan dela din vackra planet med någon, jag lovar.

 

Harald Enoksson

 

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Niclas Malmberg

All vegetarisk mat inte så klimatsmart som marknadsföringen låter påskina

WWF listar fyra enkla åtgärder för att äta mer klimatsmart: öka, minska, välj och sluta. Det vi måste öka är att äta mer livsmedel från växtriket. Det vi måste minska är köttkonsumtionen. Det vi måste välja är svenskt, certifierat eller miljömärkt. Det vi måste sluta med är att slänga ätbar mat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Utarmade jordar får nytt liv med ekometoder på Kuba

En stor majoritet av de kubanska åkermarkerna anses inte vara tillräckligt bördiga. Samtidigt arbetar allt fler småbönder med att återställa utarmade jordar med hjälp av miljövänliga metoder.

Klimat
IPS Inter Press Service

Torka – ett växande hot mot mänskligheten

Tre fjärdedelar av jordens befolkning riskerar att påverkas av torka 2050 – den typ av naturkatastrof som orsakar flest dödsfall. Det är budskapet i en ny rapport från FN-organet UNCCD.