Mat & Klimat

Ny studie: Konventionellt kött bör vara 40 procent dyrare

Priset på nötkött skulle behöva öka med 6 euro per kg om köttets sanna klimatkostnad räknas in, skriver författarna bakom en ny rapport (Foto: Etienne Girardet)

7 januari 2021

Kött och andra animalier bör beskattas hårdare för att kompensera för den klimatskada som dessa produkter ger upphov till. Det hävdar författarna till en ny tysk studie, publicerad i Nature Communications. Studien fann också att utsläppen var likartade för konventionellt och ekologiskt kött.

 

Priset bör spegla klimatkostnader

– Priserna ljuger. Klimatkostnader ökar och vi är alla med och betalar, eftersom dessa kostnader inte finns inräknade i priset för klimatskadliga produkter, sade Amelie Michalke, en av författarna bakom studien, till The Guardian.

Forskarna argumenterar för införandet av en köttskatt eller andra ekonomiska styrmedel, så att priset på maten också reflekterar den faktiska kostnaden för klimatet. På så sätt skulle de konsumenter som väljer en mer klimatskadlig diet också tvingas betala för den skada som dessa produkter ger upphov till i form av extremväder, översvämningar och bränder. Intäkterna bör gå till att hjälpa familjer med svag ekonomi att trygga sin matförsörjning, samt till att stödja jordbrukets omställning mot mer hållbara metoder, skriver de i rapporten.

Forskarna utgick från den tyska regeringens kalkyler av kostnaden för utsläpp – 180 euro per ton CO2 – och kunde då beräkna att nötkött skulle behöva bli 6 euro dyrare per kg. För kyckling var den siffran istället 3 euro. 

Kritiker menar dock att en differentierad köttskatt riskerar att främja intensivare djurhållning med sämre villkor för djuren.

Se även: Risk för sämre djurhållning med köttskatt

 

Det framgår dock tydligt av studien att kött är mycket mer belastande för klimatet än växtbaserade alternativ. Det kött med lägst påverkan, ekologiskt fläsk, släpper ut 8 gånger så mycket som den växtsort som har störst klimatpåverkan, nämligen konventionellt odlade oljeväxter.

Prisökningen som behövs för kött är 10 gånger högre än för mjölk och 68 gånger högre än för växtbaserade produkter. Den stora skillnaden beror på effektiviteten i systemet, förklarar Maximilian Pieper som ledde forskningsprojektet.

– När du äter växter direkt så är det i princip slutet på utsläppskedjan. Men om du tar nötkött, till exempel, så krävs det 42 kg foder bara för att producera 1 kg kött. Den här ineffiktiviteten förklarar den stora skillnaden.

 

Likartade utsläpp från ekologiskt och konventionellt

Forskarna gjorde även en jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt producerat kött med avseende på klimatskadliga utsläpp och kunde inte finna någon större skillnad där. Utsläppen beror dock på olika faktorer:

I båda fallen ger djuren upphov till utsläpp från spillning och, i fallet med idisslande djur, matsmältningsprocessen. Utöver detta är fodret en stor utsläppskälla; särskilt om det har odlats på marker förknippade med avskogning, som ofta är fallet med sydamerikansk soja.

Djuren på ekologiska gårdar får inte importerat foder och hålls i större utsträckning på betesmarker. Det gör dock att de växer långsammare, och hinner därmed släppa ut mer metan under sin livstid.

För nötkött och lamm är skillnaden mellan ekologisk och konventionell produktion liten. Ekologisk kyckling var något sämre ur klimatsynpunkt medan det omvända gällde för gris. Viktigt att notera att studien inte tar hänsyn till andra faktorer som djurvälfärd och biologisk mångfald.

– Vi trodde ekologiskt skulle vara bättre ur klimatsynpunkt än konventionellt, men såg att det inte var någon större skillnad. Men det ekologiska är bättre ur andra perspektiv, sade Pieper.

När det gäller växtbaserad mat visar studien att den ekologiska varianten ger upphov till hälften så mycket utsläpp som sin konventionella motsvarighet. Det är främst på grund av att man inte använder sig av mineralgödsel, som ger upphov till stora utsläpp vid produktion och spridning.

Studien är gjord i en tysk kontext, men resultaten kan appliceras på vilket EU-land som helst, enligt författarna.

Om forskarnas förslag blev verklighet skulle det innebära att det konventionella köttet i butikshyllan blev 40 procent dyrare, medan priset på det ekologiska endast skulle behöva öka med 25 procent eftersom det redan är dyrare från början. Priset på växtbaserad mat skulle knappt förändras alls. 

 

Michael Abdi Onsäter

Fler artiklar av denna författare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SENASTE NYHETERNA

Inrikes
Niclas Malmberg

Trålgränsen flyttas ut för att skydda Östersjöns ekosystem

Efter att S ställt sig bakom beslutet står det nu klart att trålgränsen i Östersjön flyttas ut från dagens 4 sjömil till 12 sjömil på prov. “Fisket måste ske inom naturens ramar”, säger Elin Segerlind (V).

Klimat
Göran Hådén

Opinion: Därför räcker inte 99% mental omställning

Ska vi klara klimatet behöver överkonsumtionen försvinna snarast. De flesta är faktiskt positiva till att sänka sin materiella levnadsstandard för miljöns skull och 3 av 4 kan tänka sig köpa färre saker. Så varför händer det inte?

Klimat
IPS Inter Press Service

Fossila bränslen subventioneras med enorma belopp

Samtidigt som världens politiker diskuterar de åtgärder som krävs för att bemöta klimatkrisen så subventionerades den fossila bränsleindustrin bara under förra året med hisnande 5,9 biljoner dollar.

Djurrätt
Michael Abdi Onsäter

WWF slår hål på myten om det hållbara kycklingköttet

Svensk kyckling får rött ljus av Världsnaturfonden i årets köttguide efter att kriterier för klimat och djurvälfärd skärpts. Faktum är att endast 1-3 procent av det kött som konsumeras i Sverige godkänns av miljöorganisationen.

Miljö
Niclas Malmberg

SLU-forskare kritiserar Jord till bord-strategin: “Innehåller målkonflikter”

I oktober klubbade EU-parlamentet Från jord till bord-strategin. Det är nu EU-kommissionens uppgift att lägga fram lagstiftningsförslag för att implementera den. Men klart står redan att strategin misslyckas med att skapa förutsättningar för ett hållbart jordbruk, enligt rapporter som tagits fram av SLU-forskare