4 december 2020

Det finns en rad olika skäl att minska köttköpen, och en rad olika sätt att åstadkomma det. Den här artikeln fokuserar på fördjupning och jämförelse av det vanliga förslaget köttskatt, med det kraftfullare verktyget köttransonering.

Köttskatt?

Köttskatt förespråkas från så skilda håll som Feministiskt initiativ, Liberala ungdomsförbundet, boken ”Miljöpolitik för moderater” och den internationella forskarpanelen för biologisk mångfald, IPBES. 29 procent av svenskarna är positiva till nötköttskatt och 46 procent är emot

Som vi tidigare skrivit om har Nederländerna och Tyskland i år blivit de första länderna där regeringen föreslagit köttskatt. Bland Sveriges riksdagspartier är det mest liknande förslaget att Miljöpartiet vill utreda ”införandet av en klimatskatt på de livsmedel som har störst klimatpåverkan”. Naturskyddsföreningen är inne på en liknande linje, när man vill utreda en skatt som är olika hög beroende på vad det är för kött. 

Se även: Fler vill se gröna satsningar – men stödet för miljöskatter lågt

Klimatpåverkan talar för nötköttskatt i första hand. Men i direkt lidande för djuren är det långt värre att tränga in tiotusentals kycklingar i samma stall, än att för samma köttmängd hålla cirka 99 procent färre nötkreatur som går fritt utomhus på sommaren.

En rad andra faktorer skulle kunna vägas in, som biologisk mångfald, ytanvändning och hälsa. Så hur än skatten utformas lär vissa bli missnöjda. Men om det inte blir någon skatt eller motsvarande åtgärd alls kommer nästan alla vara förlorare: kommande generationer, nuvarande generationer, djur och natur.

Det finns inga perfekt rättvisa skatter, allt har sina för- och nackdelar, men vi behöver i alla fall närma oss att köttet får betala sina egna kostnader. En stor utredning med finansiering från Naturvårdsverket ska ge oss bättre underlag i frågan i början av 2021, av bland andra Elin Röös vid SLU.

Lägre moms på etiska produkter?

Vi kan också fundera på vad som skulle hända om vi döpte om köttskatt till etikbonus eller grön matrabatt i en skatteväxling där mat med hög klimatpåverkan blir dyrare och mat med låg klimatpåverkan blir billigare. Vilket är planen som fått både folkligt och politiskt stöd i nämnda Nederländerna.

På EU-nivå är det tillåtet att höja matmomsen generellt. Om det görs, kan intäkterna gå till lägre moms på alla etiska livsmedel (exakt vilka får utredas). Om EU inte går med på det bör alla medlemsländer få frihet att sätta olika moms för olika livsmedel. På så sätt kan vi påverka via goda exempel på länder som går före som stigfinnare.

Oavsett namn finns dock ett stort problem med köttskatt. Det finns en rad olika beräkningar av hur mycket köttskatt kan tänkas påverka mängden kött, men på realistiska nivåer är det mycket tveksamt om köttskatt räcker för att snarast minska köttproduktionens klimatpåverkan till en hållbar nivå.

Det kan mycket väl bli som med flygskatten att effekten mer kommer av den debatt som skatten skapar, än av skatten i sig. Men det räcker inte att röra sig i rätt riktning, det gäller att komma fram i tid också. Därför bör vi överväga köttransonering. 

Köttransonering?

EU-parlamentet har utlyst klimatnödläge och i nödlägen brukar vi ransonera, som under andra världskriget och oljekriserna på 70-talet.

Ransonering är idag ett ovanligt förslag, vilket gör att många spontant är skeptiska, men forskning från Storbritannien visar att ju mer människor får veta om valet mellan ransonering eller motsvarande höga skatter, desto mer positiva blir de till ransonering. 

Efter tillräcklig information fick då ransonering klart högre stöd än skatter där fattiga inte garanteras sin beskärda del. De allra flesta är beredda att ta större ansvar för miljön om bara grannar och andra behöver göra samma sak.

Jämför även med hur nöjdhet och respekt för de stora begränsningarna av vår frihet under pandemin världen över skulle se ut om friheten fick köpas istället för att gälla lika för alla.

Med ransonering får alla tillräckligt, samtidigt som vi helt kan styra att målen nås och inte bara närmas. Därför har det varit en stor debatt om att införa koldioxidransonering i Storbritannien. Men bör inte samma idé kunna genomföras separat för kött som delsteg?
Precis det lyfte ledande svenska matforskare i en stor rapport 2019, som vi tidigare sammanfattat här. 

Det minsta vi kan göra i detta klimatnödläge är så mycket som möjligt, och då borde ransonering åtminstone utredas.

Göran Hådén