Mat & Klimat

Megadammar spär på regionala spänningar

Det nya kraftverket kommer ha en effekt på 6,5 GW och blir därmed störst i Afrika. (Foto: Hailefida / CC BY-SA)

I takt med att vi blir allt fler som vill ha allt mer och varken kol- eller kärnkraft längre är långsiktigt lönsamt kommer megadammar att bli det nya normala. Megadammarna orsakar inte bara torrläggning, tvångsförflyttning och ekosystemförstörelse utan rubbar även den regionala maktbalansen i områden där flera länder är beroende av samma flod. Vilket oftast är fallet.

 

Hotar strypa Egyptens vattentillförsel

Senast i raden av megadammprojekt är Grand Ethiopian Renaissance Dam (Gerd) som började anläggas för tio år sedan och som Etiopien nu börjat fylla på. Gerd ligger vid Blå Nilen – det största av huvudflodens tillflöden med sitt ursprung i Tanasjön – på gränsen till Nordsudan. I dess huvudstad Khartoum möts Blå och Vita Nilen vars huvudsakliga tillförsel kommer från Central- och Östafrika.

Gerd hotar mera att strypa tillförseln till Egypten, som får det mesta av sitt vatten från det etiopiska höglandet. Att Abd al-Fattah al-Sisi är fältmarskalken som blev president och inte tvekat att använda våld för att nå sina mål gör inte saken mer avspänd. Egypten har emellertid kontaktat FN:s säkerhetsråd, i vilket Sverige sitter, för att få bukt med det avsevärt upptrappade läget i nordöstra Afrika.

– Säkerhetsrådets ansvar är att ta itu med ett relevant hot mot internationell fred och säkerhet, och säkerligen skulle Etiopiens ensidiga åtgärder i detta avseende utgöra ett sådant hot, sade Egyptens utrikesminister Sameh Shoukry till nyhetsbyrån AP i slutet av juni.

Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed fick så sent som i fjol Nobels fredspris, men har redan hamnat i blåsväder på grund av eskalerande etniska motsättningar i landet. Etiopien och Egypten är därtill Afrikas två största militärmakter. Nordsudan och Egypten anser att Etiopien gått händelserna i förväg då förhandlingarna, som för sent initierades av Afrikanska unionen, havererade efter två veckor.

– Etiopiens folk har ingen önskan att skada Egyptens folk. Vi vill bara ha det vi har rätt till. Men jag vill understryka att ingenting kan stoppa färdigställandet av vår damm, sade Ahmed till pressen under det rysk-afrikanska toppmötet i höstas, där Putin för övrigt försökte sälja in rysk kärnkraft.

 

Eko från 80-talets humanitära katastrof

Det som oroar Egypten och Sudan (både Nord och Syd) allra mest är i vilken takt Etiopien ämnar fylla dammen. Etiopien säger sex år, Egypten och Sudan tio till tjugo. Ju fortare desto snabbare kan Ahmed ge vad han lovat det tätbefolkade Etiopien: ekonomisk tillväxt, säker tillgång till vatten och en risk mindre att hamna i den humanitära katastrof som landet upplevde 1983–85. Den enorma svält – vilken även hade med inbördeskrig och brott mot mänskliga rättigheter att göra – som föranledde välgörenhetskonserten Live Aid.

Och tittar en på fotografen och ekonomen Sebastião Salgados bilder från det svältdrabbade Etiopien i fotoboken Sahel: The End of the Road är det lättförståeligt. Egypten har ju redan sitt på det torra, så att säga. Brittiska kolonisatörer byggde den äldre Assuandammen vid sekelskiftet 1800/1900 för att magasinera vattnet till jordbruket och reglera flödet. Den nya Assuandammen stod klar 1970 och var en del av Nassers nationaliserings- och moderniseringsprojekt.

Egypten hävdar att avtalet 1959 undertecknades både av britterna och Sudan vad gäller vattenrätten. Medan Etiopien menar att de aldrig tillfrågades, att avtalet således saknar giltighet och att Egypten nu bibehåller den koloniala maktstruktur som Storbritannien en gång upprättade.

 

Afrikas största vattenkraftverk

När Gerd väl är fylld kommer den att vara Afrikas största anläggning om 6 450 megawatt (MW). En position den då tar över från Ingadammarna; ett antal vattenkraftverk vid Ingafallen (världens största vattenfall) vid Kongofloden (världens volymmässigt näst största flod). De nuvarande kraftverken, Inga I och II, har en i sammanhanget moderat effekt à 351 respektive 1424 MW. De har därutöver över 40 år på nacken och är efter första och andra Kongokriget i stort behov av upprustning.

Men Kongo jämte Namibia, Angola, Botswana och Sydafrika förbereder samtidigt ytterligare vattenkraftverk: Inga III med en effekt à 4 500 MW – som också Världsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken, Europeiska investeringsbanken är involverade i – och Grand Inga med hisnande 39 000 MW, motsvarande mer än tio kärnkraftverk av Forsmarks storlek. Om den dammen, som än så länge är ett tankefrö, blir av så blir den större än kinesiska De tre ravinernas damm vid Yangtzefloden. Det är med andra ord som upplagt för vattenkrig.

Rikard Rehnberg

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Liza Ahnland

Stor potential för tidvatten- och vågkraft

Vi lever i en tid då behovet av investeringar i förnybar energi är stor. Väldigt mycket pengar satsas just nu på olika typer av havsbaserad energi, såsom vågkraft och tidvattenkraft.

Djurrätt
Niclas Malmberg

EU-regler bakom LRF:s slopade beteskrav

Lantbrukarnas Riksförbunds extrastämma har beslutat att organisationen ska driva frågan om att beteslagstiftningen ändras så att nötkreatur i lösdriftsstallar undantas från kravet på bete och utevistelse. Beteslagen är omodern och missgynnar svenska mjölkbönder, menar de.

Politik
Michael Abdi Onsäter

EU-parlamentet röstar om vegokorvens framtid – “Urbota dumt”

Vegokorven kan ha nått sitt bäst-före datum. Nästa vecka ska nämligen EU-parlamentet rösta om två nya lagförslag som ska förbjuda namn som “korv” och “ost” i samband med försäljning av växtbaserade produkter. “Urbota dumt”, säger Fredrick Federley (C) till Mat och Klimat.

Hälsa
Göran Hådén

GMO och gensax – Genväg till bättre mat?

Årets nobelpris i kemi tilldelas Emmanuelle Charpentier och Jennifer A Doudna för deras utveckling av gensaxen, Crispr, som revolutionerat gentekniken. Det här väcker åter frågor om risker och möjligheter med genmodifierade organismer och vilken plats de kommer att ha i vårt framtida samhälle och livsmedelssystem.

Translate »