Mat & Klimat

Minskat matsvinn genom sensorer på förpackningar

Malin Göransson är forskare i förpackningsteknik på LTH (Foto: Erik Andersson)

Enligt EU:s livsmedelsmyndighet är en av de främsta förklaringarna till att vi inom EU varje år slänger 90 miljoner ton bra mat misstolkningar av vad bäst före-datumet innebär. Helt enkelt att konsumenter läser ”bäst-före-datumet” som ”oätligt dagen efter”. Men steget från att producenten inte kan garantera att en vara håller högsta kvalitet till att den faktiskt inte bör ätas är i själva verket väldigt långt. Kan en lösning vara digitala förpackningar som känner av hållbarheten?

Dynamiska hållbarhetsmärkningar

Vid Lunds tekniska högskola, LTH, bedrivs just forskning på digitala förpackningar med dynamiska hållbarhetsdatum, som kan tala om för konsumenten när maten faktiskt är dålig, nu när allt färre människor tycks lita på sin egen lukt och smak. Det hela skulle exempelvis kunna fungera så att sensorer på livsmedelförpackningen skickar information om maten är bra eller dålig till en app i din mobil. Och vips behöver du som konsument vare sig läsa “bäst-före-datum” eller lukta på maten innan du äter den.

Malin Göransson är forskare i förpackningslogistik vid Lunds Tekniska Högskola och en av de personer som deltagit i forskningen. Enligt henne skulle tekniken kunna finnas i butik redan om fem år, och forskningsområdet är inte helt nytt. Malin Göransson berättar att ett första forskningsprojekt påbörjades redan 2012 och blev klart 2017. Efter det har flera uppföljningsprojekt genomförts.

– Vi har just avslutat ett projekt om dynamiskt hållbarhetsdatum och transparens i hela livsmedelskedjan, säger Malin Göransson.

Det främsta syftet med forskningen har varit att hitta system där det går att följa hur livsmedlen har hanterats under hela kedjan, med samverkan kring innovationer som alla aktörer kan utnyttja, oavsett företag, så att alla parter kan ta del av samma information.

Mäter temperatur var 10:e minut

Sensorerna på livsmedelsförpackningarna i projektet mätte tid, temperatur och position. Datan skickades var tionde minut för beräkningar, där varje livsmedel hanterades specifikt med avseende på dess känslighet i olika temperaturer. Utifrån dessa beräkningar kunde hållbarhetstiden för livsmedlet justeras framåt eller bakåt.

– Utifrån de data som sensorerna skickar vet man om något har hänt som påverkar hållbarheten, och om något måste justeras inför den fortsatta hanteringen av det specifika livsmedlet, eller om det finns något systemfel på vägen som måste åtgärdas, säger Göransson.

Ibland kunde man se att temperaturerna var lägre än förväntat och att hållbarhetstiden därför kunde utökas för vissa produkter.

– Vi kunde till exempel se på paket med skinka att transporten höll 4 grader Celsius istället för 8 grader, vilket gjorde att hållbarhetstiden kunde utökas från 25 dagar till 52 dagar.

Men ibland var situationen den motsatta. Färsk fisk höll under en del av transporten upp till 12 grader istället för 8 grader, vilket tidigare inte upptäckts då frystransporten i sista ledet dolt det fel som funnits tidigare i kedjan.

Återvinningen en stor utmaning

Forskningen har framför allt fokuserat på distributionsleden fram till konsument. Men Malin Göransson utesluter inte att det skulle kunna gå att hitta tillämpningar även i konsumentledet. Det finns dock en gigantisk baksida med ett system där förpackningar kompletteras med sensorer och batterier. Dessa kan förstås inte slängas i förpackningsinsamlingens plast- eller pappfraktion, utan skulle behöva sopsorteras separat. Antingen genom att konsumenterna tar av sensorerna och lägger i en särskilt fraktion, eller genom att återvinningscentralerna byggs ut med separering från andra delar av förpackningarna.

Men Göransson pekar på andra möjligheter att kringgå problemet.

– När du köper en produkt skulle datan kunna skickas till en app i mobilen, som sedan håller koll på hur länge varan är bra. En annan lösning kan vara etiketter som byter färg när en vara börjar bli dålig.

Problemet att många konsumenter inte hanterar informationen om ”bäst-före-datum” på rätt sätt kan förstås också lösas genom att komplettera den information som idag finns på förpackningarna med till exempel information om att en vara kan användas vid tillagning, även om den har passerat bäst-före för att ätas rå.

Men det är en svår balansgång mellan att ha för mycket information och för litet, säger Göransson.

Niclas Malmberg

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Michael Abdi Onsäter
Moder matjord del 2: Näring – jordbrukets fundament

Näringstillförseln är avgörande för ett fungerande jordbruk. Men det för också med sig flera svåra problem, särskilt om mängden näring som tillsätts är för stor, eller om den inte hanteras på rätt sätt. Höga halter av kväve och fosfor är både ett hot mot den biologiska mångfalden såväl som klimatet.

Djurrätt
Birger Schlaug
Birger Schlaug: Vår “kulturs” sätt att slakta en ko…

Vi människor betraktar oss som mer socialt utvecklade än andra arter. Människan kan till skillnad från andra arter tänka, filosofera och därmed känna empati. Trots vårt tänkande, filosoferande och vår empatiska förmåga är tjurfäktarens dödliga lek med tjuren lika plågsam som kattens dödliga lek med råttan.

Klimat
Michael Abdi Onsäter
Moder matjord del 2: Näring – jordbrukets fundament

Näringstillförseln är avgörande för ett fungerande jordbruk. Men det för också med sig flera svåra problem, särskilt om mängden näring som tillsätts är för stor, eller om den inte hanteras på rätt sätt. Höga halter av kväve och fosfor är både ett hot mot den biologiska mångfalden såväl som klimatet.

Read More »
Djurrätt
Birger Schlaug
Birger Schlaug: Vår “kulturs” sätt att slakta en ko…

Vi människor betraktar oss som mer socialt utvecklade än andra arter. Människan kan till skillnad från andra arter tänka, filosofera och därmed känna empati. Trots vårt tänkande, filosoferande och vår empatiska förmåga är tjurfäktarens dödliga lek med tjuren lika plågsam som kattens dödliga lek med råttan.

Read More »
Translate »