Mat & Klimat

Vägar mot nollsvält - bistånd och basinkomst?

Extrema torrperioder blir allt fler och värre och hotar matproduktionen runt om i världen. (DMahemedra, CC BY 2.0)

Antalet undernärda har minskat radikalt sedan 60-talet men den positiva utvecklingen har vänt de senaste åren. En studie visar att det endast skulle krävas 5 procent av USA:s årliga militärbudget för att hjälpa världens 700 miljoner hungriga människor. Är basinkomst och bistånd rätt väg att gå?

 

Vill utrota all hunger på 10 år

Världens länder har i FN ingen brist på radikala mål. Bland annat har man i Agenda 2030 enats om att stoppa olika former av miljöförstöring och utrota all fattigdom och hunger till år 2030. Även med mer konkreta delmål. Att allt hänger ihop påminns vi om när Nobels fredspris 2020 går till FN:s livsmedelsprogram, World Food Programme.

Frågar man allmänheten så vill de flesta att det ska göras mer för miljön och för att hjälpa de som har det svårt. Stödet är inte lika högt för konkreta åtgärder som exempelvis köttskatt, men det verkar ändå vara ett internationellt fenomen att allmänheten i snitt har klart mer gröna och solidariska åsikter än vad som återspeglas i politiska beslut. Så politiska förslag skulle kunna vara modigare och fler skulle kunna engagera sig i politiken.

Men om man främst formar sin världsbild från dagliga nyheter, är det lätt att känna hopplöshet. Nyheter är tillfälliga avvikelser och sådana är sällan positiva. Därför har vi länge levt med nyheter om olika svältkatastrofer, medan de flesta missat att svälten minskat radikalt sedan 60-talet och att vi relativt enkelt skulle kunna nå nollsvält.

Detta trots att trenden vänt åt fel håll sedan världens länder 2015 enades om nollsvält. 690 miljoner människor gick och lade sig hungriga varje dag redan innan coronakrisen. Av dessa är cirka 200 000 svenskar, eftersom hunger inte bara beror på fattigdom, utan även kan kopplas till bland annat psykisk ohälsa. Inte minst undernärda äldre har också uppmärksammats i svensk media och mer skolmat äts på måndagar efter en hel helg hemma. Vissa barn har föräldrar som klarar av att ordna bra mat nästan oavsett förutsättningar. Andra har det inte.


Klimat- och miljöproblem förvärrar situationen

Globalt handlar hunger främst om för dålig tillgång till mat. Skulle vi dessutom räkna alla som inte har råd med hälsosam kost och därmed dör onödigt tidigt, så är cirka 40 procent av världens människor drabbade. Utöver det finns ju många som har råd med hälsosam kost, men ändå inte äter det. En kombination av dessa faktorer gör att även i Sverige kan det vara stor skillnad i medellivslängd mellan olika delar av samma stad. Kvar blir då bara en minoritet i världen som äter hälsosam kost.

Massiv miljöförstöring försvårar matproduktionen. Det är inte krig, utan förstörd jordbruksmark, klimatförändringar och annan miljöförstöring som har blivit den främsta orsaken till att människor tvingas bli flyktingar. Och när krig är huvudorsaken som i Syrien och Jemen, så har resursbrist till följd av svår torka både bidragit till att krigen startade och försvårat läget. I Jemen har man till och med borrat efter vatten på nära två kilometers djup.

Det finns ändå mat och vatten så det både räcker och blir över för alla i världen, men den är extremt orättvist fördelad. Detta är inget nytt fenomen. Redan under svälten på Irland i mitten av 1800-talet så exporterade Irland massor av mat samtidigt som många irländare svalt. Och när det var svält i Norrland och Finland på 1860-talet så blev många utan nödhjälp eftersom de inte hade råd. Andra fick utföra helt meningslöst arbete i gengäld bara för principens skull att den som inte arbetar ska heller inte äta. 



Basinkomst effektivt verktyg

I modern tid uppdaterades denna princip i Fredrik Reinfeldts bok Det sovande folket, till att inget stöd över svältgränsen ska skattefinansieras. I regeringsförklaringen 2019 heter det att: ”Alla som kan jobba ska jobba.” Den svenska arbetslinjen märks också i inställningen till motsatsen – villkorslös basinkomst på en nivå som går att leva på. I EU är hela 7 av 10 för det, men i Sverige ”bara” 1 av 4.

Kanske kan Sverige lära av de många lyckade försöken med basinkomst som spridit en global insikt de senaste åren om att ett av de mest effektiva sätten att hjälpa hungriga är att villkorslöst ge de pengar direkt i handen eller mobilen. Internationellt är även Sverige nu med och inför en viss basinkomst för cirka 80 procent av befolkningen i Sudan, tillsammans med en rad andra rika länder. Dessa totalt cirka 50 kr per person och månad väntas vara avgörande för att rädda många liv nu när fattigdomen ökar i coronakrisen.

I grunden skulle två åtgärder räcka långt i en vision där vi uppnår både social och ekologisk hållbarhet: basinkomst och ransonering. Med basinkomst får alla tillräckligt, och med ransonering får ingen mer än miljön tål. Under andra världskriget ransonerades bristvaror och idag skulle på motsvarande sätt bristvaran utsläppsutrymme ransoneras.



Kan eliminera världssvält med några tiotal miljarder

Så vad skulle det kosta att i stort utrota svälten globalt till 2030? Enligt en ny stor studie endast 33 miljarder dollar per år utöver vad som nu satsas. Det är mindre än 5 procent av USA:s militärbudget. Om vi bara gör de mest kostnadseffektiva åtgärderna skulle enbart Sveriges försvarsbudget nästan kunna halvera världssvälten.   

Studien har låtit artificiell intelligens processa hela 500 000 vetenskapliga artiklar och rapporter från de senaste 20 åren för att hitta den mest kostnadseffektiva balansen av åtgärder.

– Om rika länder skulle dubblera sitt bistånd och hjälpa fattiga länder att prioritera och skala upp investeringar i lantbruksforskning, teknik, innovation, utbildning, ett socialt skyddsnät och rättvisare handel skulle vi kunna eliminera hunger till 2030, säger Maximo Torero, chefsekonom på FN:s Food and Agriculture Organization.

Så nu tävlar de politiska partierna om att leda kampen för denna historiska triumf? Inte riktigt. Tvärtom faktiskt. Inget parti vill höja biståndet, Sverigedemokraterna vill halvera biståndet och Moderaterna vill minska med 30 procent. Så om de får bestämma kommer Sveriges insats mer närma sig nollhjälp än nollsvält.


Bistånd eller skadestånd? 

Svenskt välstånd är delvis byggt på många år av hög klimatpåverkan per person och slavarbete i fattiga delar av världen. Därför menar vissa att vårt bistånd borde kallas skadestånd. Kanske skulle bara den debatten få vissa att tänka om? Den offentliga linjen går en mellanväg då biståndet formellt kallas internationellt utvecklingssamarbete. 

Svenskt bistånd har hjälpt miljoner människor resa sig ur extrem fattigdom och OECD bedömde 2019 Sveriges bistånd som effektivt och skickligt genomfört, men med för många olika projekt och mål. Vilket gör det lätt för kritiker att lyfta de projekt som verkar minst viktiga för att sprida bilden av att biståndet inte fokuserar på det viktigaste.

Men nu finns alltså chansen att effektivisera både Sveriges och världens vägar mot nollsvält med ny kunskap. Dels genom att den nya kunskapen gör arbetet mer effektivt, och dels för att kunskapen om hur relativt lite som krävs kan bidra till att fler engagerar sig för det. 

Göran Hådén

SENASTE NYHETERNA

Miljö
Anna Velander Gisslén

Giving Tuesday – en god motpol till Black Friday

Idag pågår den gigantiska köpfestdagen Black Friday, samtidigt som vi befinner oss i en klimatkris där jordens resurser överkonsumeras. Men det finns goda motkrafter – som Giving Tuesday.

Klimat
Reem Abbas / IPS

Pressat Sudan kämpar mot klimatförändringarna

Nyligen utlystes undantagstillstånd i Sudan efter att Nilen hade svämmat över på grund av hård nederbörd. Det stora landet är mycket sårbart för förändringar i klimatet.

Inrikes
Niclas Malmberg

Underjordiska p-platser blir odlingsytor – Urban Oasis växlar upp

Kommer en del av framtidens grönsaker odlas inomhus med LED-lampor och cirkulerande vatten istället för på traditionella åkrar? Urban Oasis är ett stockholmsbaserat företag som sedan 2017 drivit en pilotanläggning i ett bergrum på Liljeholmen. Nu växlar de upp rejält.

Miljö
Isaiah Esipisu/IPS

Hållbart jordbruk kan motverka pandemins effekter

Investeringar i hållbart jordbruk och återställandet av förstörda åkermarker kan bidra till att bygga upp de ekonomier som drabbats hårt av pandemins ekonomiska effekter. Det uppger FN:s organ mot ökenspridning, UNCCD.

Translate »