23 november 2020

En klar majoritet av svenskarna – hela 82 procent – vill se mer satsningar på ett miljövänligare samhälle. Men det folkliga stödet för flera konkreta styrmedel och miljöskatter är fortsatt lågt. Det visar de årliga opinionsundersökningarna från SOM-institutet vid Göteborgs Universitet.

SOM-undersökningarna genomförs varje år sedan 1986 vid Göteborgs universitet. Syftet med undersökningarna är att kartlägga svensk opinion och belysa hur svenska folkets vanor och attityder förändras över tid.

På frågan om man vill se “satsningar på ett miljövänligare samhälle” svarade 82 procent att det var ett mycket eller ganska bra förslag, medan andelen som ansåg det dåligt endast låg på 4 procent. Svenska folket är alltså enat – full fart framåt för grön politik? Om det ändå vore så enkelt.

Bilden av vad som utgör ett miljövänligt samhälle och vilka satsningar som behövs för att nå dit skiljer sig naturligtvis väldigt mycket åt mellan människor och olika grupper i samhället. 

Vänsterväljare: höj skatten på klimatskadlig verksamhet

I undersökningarna ställdes tre ytterligare frågor med en tydlig koppling till klimat och miljö. Alla tre handlar om att införa någon form av klimatskatt på utsläppstunga sektorer.

När det gäller koldioxidskatten på bensin svarar 28 procent att de vill höja, medan 50 procent var emot. Förslaget har något större stöd bland kvinnor än män, bland unga, och tydligt högre stöd i storstadsregioner och bland människor som identifierar sig som vänster.

Att införa en klimatskatt på nötkött är heller inte något som svenska folket begär. 27 procent av de tillfrågade är för, medan 46 procent tycker det är en dålig idé. Även här är stödet klart högre bland unga, storstadsbor samt människor med högre utbildning. Bland de som identifierar sig som klart till vänster har köttskatten ett stöd på 56 procent, medan endast 17 procent är emot.

Se även: Köttskatt i Sverige – vad tycker politikerna?

Flygskatten är den miljöskatt som fick flest positiva svar i undersökningen. 42 procent tycker den bör höjas ytterligare medan 35 procent tycker det är en ganska eller mycket dålig idé. Här finns inga tydliga skillnader baserat på region, utbildning eller ens ålder. Däremot går här en klar ideologisk skiljelinje: 75 procent av de som är klart till vänster stödjer en ytterligare höjning. Motsvarande siffra för de som står på motsatt sida politiskt var 17 procent.

IMF: Miljöskatter nödvändiga

I den globala kampen mot klimatkrisen krävs mängder av olika styrmedel och offentliga investeringar. Det kan handla om skattelättnader och subventioner för gröna projekt, rena förbud eller system med utsläppsrätter som det som införts i bland annat EU.

Undersökningen visar att svenska folket verkar vilja se fler satsningar på ett miljövänligare samhälle – så länge det inte handlar om mer och högre skatter. Men många tunga ekonomiska instanser är överens om att just miljöskatter är det mest effektiva sättet att minska utsläppen av växthusgaser. 

Enligt Internationella valutafonden IMF har fler än 40 olika regeringar infört någon form av koldioxidskatt globalt. Men det genomsnittliga priset för utsläpp ligger på 2 dollar per ton. För att utsläppen ska minska i linje med Parisavtalets 2 ℃ bör priset ligga på hela 75 dollar år 2030. Priset på kol skulle då öka med 200 procent under det kommande årtiondet.

Miljöskatter idag

I Sverige betalar vi koldioxidskatt på fossila bränslen. 60 – 70 procent av priset på diesel och bensin utgörs av skatter (energiskatt, moms och koldioxidskatt). Samtidigt finns det en rad undantag och lättnader som gynnar fossilbranschen – Naturskyddsföreningen beräknar dessa klimatskadliga avdrag till 30 miljarder kronor per år. Det är den sänkta dieselskatten för lantbruket och reseavdraget som står för merparten av summan.

Flygbränsle är inte belagt med någon skatt allt, som en följd av ett gammalt internationellt avtal – Chicagokonventionen från 1944. Det innebär kort att flygsektorn inte har behövt ta ekonomiskt ansvar för sina utsläpp på samma sätt som andra branscher. Flera ledande miljöorganisationer driver nu på för ett nytt avtal. Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) har sagt att regeringen ska vara pådrivande för att få till ett sådant.

Under tiden har generella flygskatter har börjat dyka upp i allt fler länder. Sverige införde en flygskatt 2018, och Frankrike implementerade ett liknande system i år. Österrike inför en flygskatt främst riktad mot kortdistansflyg nästa år. Och det verkar vara just flygskatten som är mest populär bland miljöskatterna – åtminstone bland de alternativ som fanns i SOM-institutets rapport.

Michael Abdi Onsäter