
24 november 2020
Investeringar i hållbart jordbruk och återställandet av förstörda åkermarker kan bidra till att bygga upp de ekonomier som drabbats hårt av pandemins ekonomiska effekter. Det uppger FN:s organ mot ökenspridning, UNCCD.
Sådana satsningar skulle även ge världens fattiga bönder en möjlighet att öka sina inkomster och bidra till att öka mångfalden av lokalt producerad mat. Det säger Louise Baker, som är chef för FN-organets globala arbete för att hjälpa utvecklingsländer att ställa om till hållbara jordbruksmetoder.
Hon säger till IPS att det viktiga nu handlar om att gå från teori till praktik. Den globala matproduktionen har drabbats hårt av de störningar som uppkommit i samband med coronakrisen. Och när länderna ska börja återuppbygga sina ekonomier menar hon att det nu finns en möjlighet att göra fler satsningar på hållbar jordbruksproduktion.
– De som drabbats hårdast av covid-19 är de människor som lever i utsatta situationer, de som inte har en lön som kommer varje månad utan är beroende av naturresurserna för sina inkomster. Nu finns det en möjlighet att investera i dessa naturresurser i många länder, och därmed ge de fattiga en möjlighet att kunna öka sina inkomster, säger Louise Baker.
Hon menar att det bland annat handlar om att skapa kortare värdekedjor, med ökat fokus på lokal matproduktion.
– Det är viktigt med en mångfald i produktionen, att det inte bara handlar om att odla mat som är tänkt för export.
Louise Baker säger att satsningar på hållbara jordbruk och restaurering av skadade marker dessutom har stora ekonomiska fördelar. Enligt henne ger varje satsad dollar i genomsnitt mellan fem och tio dollar tillbaka.
– Men det finns även ekonomiska fördelar genom förbättrade ekosystem. Om jordbruksmarker brukas med hållbara metoder i torra områden kommer tillgången på vatten att öka. Det gör att grödorna växer bättre.
Dessutom kan sådana satsningar göra det möjligt att odla på mark som tidigare inte gått att bruka.
– Och om du är smart finns det produkter som kan säljas till nya marknader, både lokalt och internationellt. Två exempel är moringa och baobab, som anses vara ”supermat” i många länder.
Louise Baker säger att investeringar i hållbara ekosystem därför också kan skapa ekonomiska möjligheter i form av nya arbetstillfällen – genom odling, förädling och försäljning av lokala produkter.
Isaiah Esipisu/ IPS
EU-kommissionen har nu initierat ett samråd som ska ligga till grund för hur EU-stödet till skolmjölk ska utformas i framtiden. Ett av de förslag som diskuteras är att bredda stödet till att också inkludera växtbaserade alternativ till komjölk.
WWF listar fyra enkla åtgärder för att äta mer klimatsmart: öka, minska, välj och sluta. Det vi måste öka är att äta mer livsmedel från växtriket. Det vi måste minska är köttkonsumtionen. Det vi måste välja är svenskt, certifierat eller miljömärkt. Det vi måste sluta med är att slänga ätbar mat.
En stor majoritet av de kubanska åkermarkerna anses inte vara tillräckligt bördiga. Samtidigt arbetar allt fler småbönder med att återställa utarmade jordar med hjälp av miljövänliga metoder.
Trots att det än så länge saknas nationella klimatmål för offentliga måltider har en tredjedel av landets kommuner infört sådana mål, enligt en kartläggning från Livsmedelsverket.
Tre fjärdedelar av jordens befolkning riskerar att påverkas av torka 2050 – den typ av naturkatastrof som orsakar flest dödsfall. Det är budskapet i en ny rapport från FN-organet UNCCD.