Mat & Klimat

Antalet allvarliga skogsbränder kan öka snabbt

Mellan 2002 och 2016 brändes i genomsnitt 423 miljoner hektar mark i världen, enligt FN:s miljöprogram. I en ny rapport varnas för att de extrema bränderna kommer att bli ännu fler i framtiden. Foto: Mario Osava/IPS.

28 mars 2022

Världen riskerar att drabbas av många fler allvarliga skogsbränder på grund av klimatförändringar och hur mark utnyttjas. Den varningen kommer i en ny rapport från FN:s miljöprogram UNEP.

 

Afrika värst drabbat

Enligt rapporten, som gjorts i samarbete med den norska miljöorganisationen GRID-Arendal, kan antalet extrema skogsbränder komma att öka med upp emot 14 procent redan till 2030, med 30 procent fram till 2050 och hela 50 procent till slutet av detta århundrade.

Rapportförfattarna menar att det finns en risk för att även regioner som tidigare inte har drabbats av extrema bränder kommer att göra det i framtiden.

Enligt UNEP drabbades i genomsnitt 423 miljoner hektar mark på jorden av bränder mellan 2002 och 2016. Det är ett område som är nästan lika stort som hela EU. Afrika är den kontinent som är värst drabbad av olika former av bränder.

Enligt den nya rapporten kommer det i framtiden att bli allt vanligare med väderförhållanden som ökar riskerna för bränder. Det hänger i sin tur samman med de högre temperaturer och torrare förhållanden som uppstår i klimatförändringars spår. En annan bidragande orsak är hur mark utnyttjas – bland annat i samband med att skogar skövlas för att bereda mark för nya åkrar, betesmarker och växande städer.

Studien varnar även för de hälsomässiga effekterna av den rök och de utsläpp som stora skogsbränder orsakar, som även kan drabba människor som lever långt ifrån själva brandplatsen.

Det ökande antalet bränder riskerar även att leda till stora förluster av den biologiska mångfalden och utgör ett hot mot mängder av arter.

Rapportförfattarna menar att det krävs fler investeringar för att minska riskerna, med hjälp av bland annat satelliter och andra övervakningssystem.

UNEP:s chef Inger Andersen säger i ett uttalande att världens länder i högre utsträckning bör satsa på förebyggande insatser – som genomförs i samarbete med lokalbefolkningar.

Baher Kamal/ IPS

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Klimat
IPS Inter Press Service

Urfolken – naturens underskattade väktare

Experter brukar påminna om att världens ursprungsfolk har en helt avgörande roll för skyddet av den biologiska mångfalden. Men deras insatser får sällan den uppskattning de förtjänar.

Djurrätt
Niclas Malmberg

Fortsatt ekonomiskt stöd till djurindustrin

Regeringen fortsätter att ösa pengar till olika samhällssektorer, motiverat med kriget i Ukraina. Näst i tur är lantbruksföretagen, där det tidigare beslutade stödpaketet på 800 miljoner kronor till dieselanvändare och 300 miljoner till gris- och fågelindustrin, nu föreslås kompletteras med ytterligare stödpaket på drygt 2 miljarder kronor, efter en överenskommelse med Centerpartiet.

Hälsa
Göran Hådén

Klimatkrisen största säkerhetspolitiska hotet?

Det sägs att en fjärils vingslag i Amazonas kan starta en storm i Europa. I vår naturligt komplexa värld har dessutom mänskligheten själva byggt system som gör enskildas globala påverkan större än någonsin, som hur vår dagliga mat påverkar vårt klimat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Mexiko väljer fossilgas framför gröna energikällor

Den gröna energiomställningen har avstannat i Mexiko sedan Andrés Manuel López Obrador kom till makten för tre år sedan. Trots landets stora potential att utvinna gröna energikällor har regeringen valt att fortsätta satsa på fossila bränslen i stället.

Debatt
Carl Einerfors

Varför är jag orolig för mina barns framtid i Sverige?

För den som tycker att det var besvärande med flyktingströmmarna vi sett den senaste åren så var det bara en lätt vindpust mot den storm som väntar. De geopolitiska spänningar som kommer av detta kan bara resultera i storskaliga krig om resurser och beboelig mark, både inom och mellan länder…