Mat & Klimat

Blir Tyskland eller Nederländerna först med köttskatt?

Koalitionen TAPP vill se en köttskatt på 17-47 kr per kilo år 2030 (Foto: dsprankle, CC BY-NC-SA 2.0 )

Regeringarna i både Nederländerna och Tyskland har i år föreslagit köttskatt. Om och när det blir verklighet lär det bli enklare att driva frågan i både Sverige och andra länder. Till och med den begränsade debatt om köttskatt vi haft i Sverige har varit tillräcklig för att uppmärksammas internationellt.

Öronmärkt till bönders omställning

I Sverige är 29 procent positiva till köttskatt, men i Nederländerna hela 63 procent. En nyckelfaktor bakom den stora skillnaden är att de inte kallar det för just köttskatt. I Nederländerna kampanjas det istället för “rättvist köttpris” och i Tyskland heter det att kött blivit orimligt billigt. I båda länderna lyfts också vad intäkterna ska gå till.

Köttskatt föreslogs av flera partier i Tyskland redan 2019, men det var coronakrisens risk att ihopträngda djur orsakar värre pandemier som gav ett konkret förslag från den tyska regeringen. Jordbruksministern från Kristdemokraterna CDU har i år föreslagit en köttskatt på fyra kronor kilot som ska gå till förbättringar för djuren och arbetarna i köttindustrin.

Koalitionen TAPP (True Animal Protein Price) är de som främst driver frågan i Nederländerna med utformningen att hälften av intäkterna ska gå till bönders omställning från köttproduktion och andra halvan till lägre pris på frukt och grönt, samt stöd till fattiga både inrikes och utrikes.

Kan halvera köttkonsumtionen

TAPP driver även frågan i EU-parlamentet. Deras plan är en skatt på 10 kr kilot för allt kött från 2022 och sedan successiv ökning för att 2030 ha en köttskatt på 17-47 kronor skatt per kilo (lägst för kyckling och högst för nötkött utifrån miljöpåverkan).

Eftersom mängden kött som äts är starkt kopplad till ekonomi, så beräknas köttkonsumtionen med denna köttskatt halveras till 2030, vilket skulle rädda många liv till följd av bättre hälsa och miljö.

Andra beräkningar tror det krävs mer för en halvering, men man kan ju också väga in den globala effekten och att debatten och trenden i sig kan bidra minst lika mycket till minskningen som det högre priset. Jämför till exempel med hur införandet av den låga flygskatten i Sverige minskat flygandet, även innan pandemin.

Det förslag för köttskatt som Nederländernas finansminister skickat till parlamentet i år föreslås gälla från 2023 och kombineras också med lägre pris på frukt och grönt, så det är en stor framgång för TAPP.

Djurrättsparti i parlamentet

Att diskutera frågor som köttskatt är inte ovanligt i Nederländerna, som 2006 blev det första land där ett renodlat djurrättsparti valdes in i det nationella parlamentet. Det underlättades förstås av det faktum att det i Nederländerna räcker med 1 procent av rösterna för att bli invalda. Men idag har Djurens parti kring 4 procent, och är även med i EU-parlamentet i den gröna gruppen.

Nederländerna är också generellt världsledande på tillämpning av nytänk för matproduktion. Nederländernas yta är mindre än halva Norrbottens län. Räknat i värde är Nederländerna ändå världens näst största exportör av jordbruksprodukter och fjärde största exportör av nötkött. Det är många olika yteffektiva lösningar som tillsammans med användning av resurser från andra länder och kommande generationer åstadkommit det. Löpande utvecklas och tillämpas metoder som ökar produktionen ytterligare.

Tio EU-länder har redan sänkt kostnaden för frukt och grönt. Globalt har cirka 40 länder infört sockerskatt, varav de allra flesta sedan 2014. Det påminner om hur snabbt andra inspireras att följa när till slut ett eller flera länder vågar gå före. Så kanske kommer vi år 2030 ha 30 länder med köttskatt istället för noll som idag?

Göran Hådén

19 november 2020

Se även: Köttskatt i Sverige – vad tycker politikerna?

SENASTE NYHETERNA

Djurrätt
Michael Abdi Onsäter

UD: Sverige stödjer frihandelsavtalet med Mercosur

Förhandlingarna kring det kontroversiella frihandelsavtalet mellan EU och Mercosur har fått nytt liv. Sverige är ett av 9 länder som aktivt driver på för att avtalet ska bli verklighet. Enligt UD kommer handelsavtalet ge oss en möjlighet att “påverka till det bättre”.

Inrikes
Niclas Malmberg

Tvära kast i energipolitiken försenar den gröna omställningen

Bristen på långsiktighet och tydlighet i landets energipolitik gör det svårt för många företag som arbetar med den gröna omställningen. Den inkonsekvens som upplevs kring stöden till solel orsakar stora problem för branschen och försenar omställningen, säger energiexperten Lars Andrén till Mat och Klimat.

Djurrätt
Michael Abdi Onsäter

Kameraövervakning på slakterier? Så tycker partierna

Efter veckans tunga avslöjanden från TV4 och SVT Uppdrag Granskning, kräver nu Miljöpartiet obligatorisk kameraövervakning på svenska slakterier. Vi har frågat de andra partierna vad de tycker i frågan.

Djurrätt
Göran Hådén

Krönika: Bilden av svenskt kött

Astrid Lindgren berättade sagor som gav rikare liv för människor. Köttindustrin berättar istället sagor som ger fattigare liv för djur. Låt oss se hur dessa sagor ser ut idag.

Translate »