Synonymer för ordet mänsklig: vänlig, tolerant, mild, barmhärtig, godhjärtad.

Synonymer för ordet djurisk: brutal, bestialisk, rå, lågt stående, omänsklig.

Djur diar, människor ammar.

Djur parar sig, människor har sex.

Djur slaktas, människor mördas.

Djur avlivas, människor mördas.

Antal människor räknas i invånare, antal björnar i björnstam och antal fiskar räknas inte alls. Det finns många fler exempel på hur vi gör skillnad på människor och andra djur i språket. I lexikon står till och med djurisk som en motsats till mänsklig. Frågan är hur det påverkar vår syn på djuren?

När djur agerar ”mänskligt” bortförklaras det i regel med att det bara råkade se ut så, att de bara agerar efter sin instinkt. Samtidigt har människor ofta en enorm övertro på att den egna arten agerar rationellt utifrån självständigt tänkande.

Ur ett biologiskt perspektiv är ju människan också ett djur, som utvecklats ur andra djur. Så det är inte konstigt att det finns gott om exempel på djur som agerar ”mänskligt” och människor som agerar ”djuriskt”. Vi är kapabla till båda delar, men försöker på svajig grund upprätthålla en skarp gräns mellan alla människor och alla andra djur. Ett vanligt argument för det är att vi annars riskerar ett sluttande plan. Men är det så?

Jämför till exempel med uppvärderingen av kvinnor för jämställdhet. Det är inte en nedvärdering av män, utan något hela mänskligheten tjänar på. På liknande sätt är uppvärderingen av djur inte en nedvärdering av människor, utan tvärtom något som vore bra för både människor och hela jordens livsformer. Syftet är inte att jämställa djur och människor, utan att respektera djurens rätt att slippa vårt djurplågeri.

Människans styrka som art ligger främst i de samlade förmågorna, som gjort att vi kan dominera planeten totalt. Det kan inga djur ändra på, det är upp till oss människor hur mycket frihet vi låter djuren ha. Däremot kan vi lära oss av respektive art i enskilda delar.

De flesta anser att vi bör göra mer för både människor och djur, vilket i många fall går hand i hand, som när vi minskar köttkonsumtionen eller miljöförstöringen i stort. Enligt vårt eget språkbruk skulle det också vara mänskligt att uppvärdera djuren.

Ord spelar roll

Så vad skulle hända om vi använde samma ord för att beskriva samma fenomen hos människor och andra djur? Om vi i demokratisk anda förenklade språket? Skulle färre djur slaktas om vi istället sade att de mördades? Om vi har goda argument för att behandla djur som idag, behövs då språklig manipulation?

De flesta är för att möjliggöra så kallade barmhärtighetsmord av människor i vissa fall, dvs aktiv dödshjälp, så att kalla något mord är redan mer en skärpning än ett absolut nej. Ord som döda och slakta är ju inte heller så trevliga, men ändå för de flesta en acceptabel behandling av djur i syfte att få kött.

Ord spelar roll. Att det över huvud taget finns ord för det vi vill prata om, och att dessa ord är välkända. Det kan hjälpa oss synliggöra att det lika mycket är ett val att ”göra som alla andra”, som det är att trampa upp en helt egen stig. Exempelvis är kanske egoism ett vanligt ord eftersom dess motsats altruism i många sociala sammanhang är det normala beteendet som inte höjer några ögonbryn och därmed inte pratas om?

Det finns många ord för olika typer av vegetarianer, men det var först 2014 som svenskan berikades med ordet karnism – ett ord för den dominerande idén om hur vi ska bete oss mot olika djurarter – från det latinska ordet för kött. Det hände vid översättningen till svenska av Melanie Joys bok Varför vi älskar hundar, äter grisar och klär oss i kor.

Vem som helst kan lansera nya ord. De flesta flyger inte alls, vissa dansar en sommar, men om tillräckligt många hakar på långsiktigt blir det en del av det gemensamma språket.

Djurrättsrörelsen har lanserat en rad olika ord genom åren, vilket i alla fall utvecklat språket inom rörelsen. Det tog lång tid att ens sprida kunskap om vad vegan betyder. Extra förvirrande är att i mitten av 1800-talet användes vegan i dagspress endast för att beskriva spansk fruktbar slätt. Med andra ord har ordet vegan i ursprunglig belagd betydelse försvunnit, för att sedan återkomma i en helt annan betydelse. Dessutom har ordet i böjd form från vega haft en rad andra betydelser däremellan.

Språk spelar roll

De människor som kan uttrycka sig i detalj och nyanser har en fördel i livet, om de förmår anpassa språket till olika sammanhang. Men retoriken lär att det även är väldigt viktigt med kroppsspråk och röstens tempo och tonläge. Dessa delar kan bebisar och även vissa djur använda. När vi tar del av sådan kommunikation brukar vi bry oss minst lika mycket som om vi förstod exakt vad de menade.

Det är dock svårt att utan ord uttrycka nytt och abstrakt som att klimatpåverkan bör minska med 15 procent om året i Sverige. Samtidigt är en del av djurens kommunikation överlägsen vad människan klarar utan moderna hjälpmedel. Beskrivningen av bidansen som bin använder för att berätta exakt vart de bör flyga och vad som finns där, gav Nobelpriset. Ibland används sinnen som människor inte ens har, som när fladdermöss navigerar i mörker med ekot från ultraljud. Vissa bläckfiskar använder grammatik och kommunicerar med system av färgsignaler som liknar våra ordklasser.

Så det är inte bara i barnserier och fablernas värld som djuren kan kommunicera. Vi lär oss mer och mer om hur andra arter kommunicerar med varandra, vilket också öppnar för att vi människor i större utsträckning ska kunna kommunicera med andra arter. Om detta med många fler exempel som ovan skriver Eva Meijer i nya populära pocketen Djurens språk: Det hemliga samtalet i naturens värld.

Gränserna mellan djur och människor är inte så skarpa som vi med tidigare kunskap trott. Allt hänger ihop. Det borde få konsekvenser även i språket. Så låt oss bli fler som pratar om hur vi pratar om djur.